Heta bad på Kokpunkten i Västerås

När ångkraftverket blir upplevelsebad krävs mycket pusslande. Vattenrutschbanor och mängder av installationsteknik ska samsas innanför de K-märkta väggarna i Västerås.

 KokpunktenFotoErikNordblad-(6)

X-tube heter åktunneln som delvis går utanpå fasaden. Foto: Erik Nordblad

- Här ville länsstyrelsen att vi skulle spara de gamla glasrutorna, men det är ju helt omöjligt att ha enkelrutor i ett badhus, så vi enades om en kompromiss där vi satte in moderna isolerrutor. Det yttre glaset är ett klassiskt trådglas som bevarar byggnadens karaktär. Stig Selin gör en gest mot det mycket vackra glaspartiet bestående av bågar och karmar i gjutjärn. Glasfrågan har varit en av flera där den gamla pannbyggnadens arkitektoniska karaktär lett till diskussion mellan antikvarierna hos Länsstyrelsen i Västmanlands län och byggherren, Kokpunkten Fastighets AB (KFAB) och dess byggentreprenör Peab.

Stig Selin arbetar som installationssamordnare för KFAB och leder promenaden genom vindlande trappor och hissar i det som ska bli upplevelsebadet Kokpunkten i Västerås. Badanläggningen ska stå färdig nästa höst. Tegelbyggnaden – som är en del av ångkraftanläggningen - inrymde tidigare matarvattenanläggningen för hela ångkraftverket samt panna 15. Pannan var en av de första i Sverige för fjärrvärme, och stod klar 1959. När upplevelsebadet är klart påbörjas nästa etapp – att bygga om utrymmena där ångpannorna 13 och 14 stod till hotell. Hela komplexet är beläget vid Mälaren, där den första etappen av ångkraftverket stod färdig 1917.

KokpunktenFotoErikNordblad-(8)Bad på flera våningar
Det blivande upplevelsebadet fokuseras kring ett antal åkattraktioner som alla börjar på plan 6 och 7, för att sedan, med fallhöjder på dryga tolv meter, landa på plan fyra. Därifrån kan man sedan ta sig några våningar upp för att göra om åkturen. I planet under åkattraktionerna, plan tre, inrymmer badet en upplevelsebassäng. Den knyter samman en avdelning för mindre barn, där man även har en egen minirutschbana, med ett badlandskap som bland annat innehåller en upplevelsegrotta (ett Cosmonova i miniatyr) samt andra aktiviteter, exempelvis en klätterväggsgrotta och en strömvirvel. I badets övre del, plan sex, finns också en relaxavdelning med multipool, aromapool och ett flertal bastukoncept, upplevelseduschar med mera. Där finns också en utomhusbassäng, 16 meter över marknivå, med storslagen utsikt över Mälaren och staden.

Besökarna kommer in i anläggningen på bottenplanet, som inrymmer reception och omklädningsrum, för att sedan via hiss eller trappor ta sig upp genom de sju våningarna för att nå alla aktiviteter. Anläggningen rymmer cirka 1 200 badgäster samtidigt. På mellanvåningen, plan två, finns, utöver en mängd ”traditionella” fastighetsinstallationer, utjämningstankar på upp till 200 kubikmeter, som ska ta hand om det vatten som bräddar över i åkattraktioner och bassänger innan det går vidare till reningsanläggningen.

Stig Selin, installationssamordnare på Kokpunkten ser det nya upplevelsebadet växa fram. Foto: Erik Nordblad

Rutschbana utanför fasaden
Av de åkattraktioner som startar på sjunde våningen går en – X-tube - i en båge på utsidan av tegelfasaden. Längs insidan på samma fasad finns också sex stycken fem till åtta och en halv meter höga tilluftskanaler med dimensionen 800 millimeter monterade. Samordningen mellan åkattraktionens ut- och inlopp och kanalerna har krävt en omfattande insats av samtliga aktörer, enligt vvs-konstruktören Anna Runebert på PB-Teknik som är ventilationskonsult. Det gäller även den tyska entreprenören för åkattraktionerna.
- Vi har haft en omfattande 3D-samordning, men i vissa fall har det, på grund av givna förutsättningar i den k-märkta byggnaden, ändå blivit tight. Ventilationskanalerna har fått hålla undan för rutschkanorna som i sin tur anpassats efter befintliga och tillkommande byggnadskonstruktioner, säger hon.

Förutom vvs- och elinstallationer installeras även en avancerad AV-utrustning som via projektorer och strålkastare ska ge det i övrigt neutralt färgsatta badet dess karaktär. Den kan dessutom varieras efter årstid och ett antal olika ”teman” för badet. Det är inte alltid enkelt att börja riva i gamla byggnader.  Överenskommelsen med Länsstyrelsen medgav att man rev ut kondensorerna i bottenplanet (där kallt vatten från Mälaren togs in för att kyla turbinerna ovanför) för att skapa ett utrymme för den omfattande vattenreningsutrustningen. Det visade det sig dock att kondensorerna utgjorde de fundament som ovanliggande turbiner och bjälklag i den blivande museidelen, det vill säga mer eller mindre hela byggnadskroppen, vilade på. Hade man tagit bort kondensorerna skulle kraftiga förstärkningsarbeten ha behövt utföras för att byggnaden skulle stå kvar. Nu blir de kvar, i stället anpassas hela reningsanläggningen till den historiska miljön, ett museum i sig.

Flera teknikutrymmen
De dimensionerande klimatkraven är höga, och dessutom varierande mellan de olika utrymmena. Som exempel gäller i badet +32 °C och 50-60 % RH, i teknikutrymmen +25-35 °C, och i omklädningsrum +23 ±1 °C. Dessa krav i kombination med årstidsvariationerna leder till att det behövs omfattande luftbehandlingsinstallationer. Teknikutrymmen finns på flera ställen. Dels finns ett större nybyggt fläktrum på taket som inrymmer sex FTX-aggregat. Dessa ventilerar och avfuktar den övre delen av upplevelsebadet, plan tre till sex, åkattraktionerna och landningsbassängerna samt elcentralen. Ett speciellt tilluftsaggregat i detta fläktrum, med en kapacitet på 240 liter per sekund, ventilerar en luftspalt mellan den befintliga tegelfasaden och ett helt nybyggt trapphus. Enligt Anna Runebert är det viktigt att man hela tiden upprätthåller en luftström genom utrymmet, för att se till att fuktig luft inte tränger ut i fasaden.

Samma aggregat förser tillsammans med ytterligare ett tilluftsaggregat hela tornet, i vilket panna 15 var inrymt, med tilluft. Det sker via fem 20 meter höga tilluftkanaler med en dimension på 800 millimeter vardera.
I ytterligare ett fläktrum, placerat på plan sex finns fem FTX-aggregat. Dessa förser åkattraktionen Forsens så kallade ”Black-Box” (där man åker i ett mörkt rum, som kommer att förses med olika visuella attraktioner), men också barnbassängen och omklädningsrummen med tilluft. Ett av dessa aggregat förser också undertaket på plan sex, som ligger direkt under yttertaket, med luft för ventilation och för att balansera transmissionsförlusten.
I frånluftskanalerna för några av aggregaten på plan åtta finns separata brandgasfläktar. I övrigt förses trapphusen med brand-/brandgasspjäll för brandteknisk avskiljning och brandgasfläktar i toppen på frånluftskanalen. Till det kommer frånluftsfläktar för utrymmen med speciella krav, som utrymmet för klortillverkning, soprum och kök. Vissa av de bild- och effektbelysningsprojektorer som ska byggas in kräver också klimatisering. De tillförs därför förbehandlad luft direkt från aggregaten på plan sex och åtta samt i vissa fall även processkyla. Klimatkraven är stränga eftersom det är stor risk för kondensutfällning.

Många pumpar krävs
I bottenplanet – granne med de gamla kondensorerna - finns ett separat teknikutrymme för vattenreningsutrustningen, bestående av sandfilter med tillhörande styrutrustning. Där finns också alla de pumpar som behövs för att förse åkattraktionerna med vatten. För exempelvis Forsen – längd cirka 130 meter och fallhöjd på cirka 6 meter - krävs 40 kubikmeter vatten i minuten. För att få fram den vattenmängden behövs fyra pumpar med en effekt på 55 kW vardera. Vattenreningsentreprenaden omfattar fyra nya fristående reningsverk som renar vattnet från den stora upplevelsebassängen, samtliga åkattraktioner och dessutom alla mindre bassänger och pooler för skiftande ändamål. Processvattensystemet har ett flertal dimensionerande förutsättningar, beroende på mottagare. I vissa ska temperaturen vara 30 grader °C och i andra uppåt 37 °C.  För att klara de höga kraven, högt ångtryck och hög innetemperatur, på klimatskalet, som delvis utgörs av gamla tegelväggar, så har samtliga väggar mot bassängutrymmet försetts med en diffusionsspärr där dubbla plastfolier kläms mellan byggskivor och där alla anslutningar och genomföringar tejpas omsorgsfullt.

Ritningar i 3D
Alla ritningar har gjorts i 3D för att detta pussel ska stämma även på byggplats.
- Vi har en egen arkitekt som 3D-samordnare och som kontrollerar alla ritningar och samordnar alla bygg- och installationer säger Stig Selin.
- 3D-modellen finns hela tiden tillgänglig på arbetsplatsen och används flitigt vid möten och vid planering och arbetsberedning. Den är oerhört bra för den tredimensionella förståelsen i komplexa avsnitt samt för att klara ut logistik och montageordning för de olika facken. Som komplement till 3D-modellen och som bas för det ”vanliga” montaget finns även traditionella plan- och sektionsritningar.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2013 sidan 18-22

 

  • FAKTA:  Ångkraftverk och tornpannor
    Ångkraftverket i Västerås byggdes för att säkra elkraftbehovet i Mellansverige vid tider då vattenföringen i Dalälven var osäker. Den första delen byggdes 1915 till 1917, och byggdes senare ut med fler pannor. Under mitten av 1950-talet var kraftverket Sveriges tredje största kraftstation. Anläggningen drevs till början av 1990-talet, då byggnaden lades i malpåse. 1998 köpte Peab fastigheten och efter diskussioner skapades projektet Kokpunkten.Tornpannor var så kallade strålningspannor, vilket innebär att värmen verkar direkt på de rör som innehåller vatten. Ångpannan byggdes på höjden för att ta tillvara värmen från eldstaden och från den stigande röken på bättre sätt. I Ångkraftverket i Västerås fanns flera tornpannor, varav ångpanna 15 var den sista som uppfördes. Under årens lopp fick Vattenfalls ingenjörer ta emot guldmedaljer av Ingenjörsvetenskapsakademien för dessa konstruktioner.

    Källa: Stiftelsen Västmanlands läns museum

 

  • FAKTA deltagare:
    Beställare: Kokpunkten Fastighets
    Arkitekt, exteriör och interiör: Archus
    Arkitekt, 3D-Modell, samordning och bygghandlingar:  Norra Flygeln
    Byggkonstruktör: Sweco Structures
    Ventilations- och styrkonstruktör: PB-Teknik
    Rörkonstruktör: Owas Teknik
    Sprinklerkonstruktör: PEF Sprinklerteknik
    El- och telekonstruktör: ÅF
    Vattenreningskonstruktör: Processing Gruppen
    Brandkonstruktör: LG Brandskyddsdesign
    Byggentreprenör: Peab Bostad
    Ventilationsentreprenör: Hoist Energy
    Rörentreprenör: Radiator VVS
    Sprinklerentreprenör: Mälar Sprinkler
    El- och teleentreprenör: Imtech Elteknik AB
    Styr- och övervakningsentreprenör: Schneider Electric AB
    Vattenreningsentreprenör: GT Plastmontage AB

 

  • FAKTA: Kokpunkten
    Den nya badanläggningen omfattar cirka 7 200 kvadratmeter varav cirka 4 800 kvadratmeter är badets publika delar.
    Badet omfattar poollandskap med grottor, strömvirvelbassäng och klättervägg, barnpoolavdelning med aqua-sciencestationer för lek samt relax-avdelning med utebassäng. Vidare finns tre åkrutschkanor med start på plan sju; X-tube, Double Racer (”Parallellslalom”) samt Boomerang och en åkrutschkana med start på plan sex, Forsen.