Hallå där, Fredrik Ståhl

Annons

… forskare i byggnadsfysik hos SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han undersöker möjligheten att energieffektivisera hus som man helst vill bevara som de är, först de kulturminnesmärkta och nu hus byggda innan 1945.

Varför gör du det här?
– Vi vill se om vi kan ta fram underlag för generella riktlinjer för hur man ska genomföra energibesparingar. En tredjedel av alla hus i Sverige är byggda innan 1945. De är kanske bra med den tidens mått, men då hade man andra krav. Ofta bodde fler personer i en bostad och man hade inte samma krav på energianvändning och komfort.

Vilka slutsatser har du dragit av undersökningen av kulturhistoriska hus?
- Vi har pratat med fastighetsförvaltare som har berättat att bara genom att skruva på befintliga värme- och ventilationssystem kan man spara upp till 20 procent av energianvändningen. Vid totalrenovering går det att komma upp till besparingar på 50 procent. Det finns alltså saker att göra utan att förstöra byggnadens kulturvärde.  Men kostnaderna ligger ofta i vägen.

Vad går den stora undersökningen av husen byggda innan 1945 ut på?
– Vi börjar med en nulägesbeskrivning och lutar oss bland annat mot Boverkets undersökning Betsi och de energideklarationer som gjorts under senare år. Vi går sedan vidare med olika scenarier, utgående från nationella energimål och bevarandekrav. Frågan är vilka kompromisser man måste göra för att nå målet med att bevara kulturmiljön och samtidigt minska energianvändningen. Vi ska vara färdiga år 2014.

Finns det någon gemensam nämnare för husen byggda före 1945 och de kulturhistoriskt intressanta husen?
– Det finns en anledning till att man sparat de äldre husen.  Många uppskattar den äldre miljön och tycker att den är värd att bevara, även om den inte är skyddad.

Av Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 16
 

Annons