Glaskontoret nådde ej energimålen

Annons

- men brukarna är nöjda

Kan en kontorsbyggnad med glasfasad vara energieffektiv? Ja, om ursprungsidéerna inte ruckas och ingångsvärdena inte ändras – exempelvis genom att byggnaden har färre brukare än tänkt. Det är några erfarenheter från ett projekt i Malmö.

Sedan slutet av 2007 finns en kontorsbyggnad med så kallad dubbelglasfasad i Malmö hamn. Byggherren, Midroc, hade ambitionen att byggnaden – trots glasarkitekturen – skulle ha låg energianvändning. Målet var 56 kWh/kvm, år för värme, kyla och fastighetsenergi och 47 kWh/kvm, år för hyresgästel det vill säga totalt 103 kWh/kvm, år, men också ett bra inneklimat.

Byggnaden med 8 574 kvadratmeter Atemp-area, exklusive garage, värms med fjärrvärme och kyls med frikyla, spetsad med kyla från kompressorkylmaskiner. I projekteringen strävades efter låga U-värden i tak, väggar, glas och golv, liksom att hålla efter köldbryggor. Till det kommer effektiv solavskärmning med solskyddsglas, kombinerad med yttre rörlig solavskärmning, frånvarostyrd eleffektiv belysning och behovsstyrd ventilation med Lindinventdon.

I projekteringen har ett flertal parter varit inblandade, bland annat Lunds Tekniska Högskola och Belok (Beställargruppen Lokaler). Målsättningen för byggnaden ingick i det styrande energi- och miljöprogrammet med funktionskrav som ställdes redan i programskedet.

Mätningar
I projektet har ingått att mäta energianvändningen samt inneklimat, det sista med hjälp av enkäter hos brukarna. Energimätningarna har genomförts med hjälp av styr- och övervakningssystemet, där Lindinventdonen (ett don för två arbetsplatser) har spelat en central roll, enligt Åke Blomsterberg, WSP, som genomfört utvärdering av energianvändningen och hur brukarna upplever inneklimatet. WSP stod för både arkitektur och övrig teknisk projektering.
- Just möjligheten till att få in mätdata från varje don är mycket bra och har gjort att vi kunnat göra en mycket noggrann utvärdering. Jag skulle vilja att liknande utvärderingar gjordes i andra fastigheter där man använder Lindinventdon.

Han konstaterar att de satta energimålen inte uppnåtts, däremot visar enkäterna att brukarna är nöjda med inneklimatet. Att energimålen inte nåtts har flera orsaker, bland annat att närvarograden är lägre än beräknat. Den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen var förra året 120 kWh/kvm, år varav 38 kWh/kvm, år är hyresgästel.
- Två tredjedelar av byggnaden hyrs av WSP där många är ute och arbetar under dagarna, vilket är en förklaring till den lägre närvarograden. Det skulle behövas fler undersökningar om närvarograden i kontor, så att vi hade haft jämförelsesiffror, säger Åke Blomsterberg.

Bra inneklimat
En annan orsak till den högre energianvändningen är att återvinningsenheten i ventilationen byttes från roterande värmeväxlare till batterivärmeväxlare. På så sätt sänktes verkningsgraden på återvinningen från 75 procent till 45 procent. Det kan enligt Blomsterberg förklaras med att platsen för den roterande värmeväxlaren upptogs av en kompressorkylmaskin.
- Eftersom frikyla inte räcker året runt tvingades vi välja kompressorkyla. Fjärrkyla var inte aktuellt eftersom fjärrkyleleverantören ville ha en högre returtemperatur än vad vi kunde garantera. Med kompressormaskinen på plats valdes batterivärmeväxlare eftersom den tar mindre plats än en roterande växlare.

Få klagomål
Om energimålen inte riktigt nåtts, är dock brukarna i fastigheten nöjda med inneklimatet. Mätningar visar att innetemperaturen hållits konstant, oavsett tid på året. En arbetsplatsenkät, med svar från 75 procent av de tillfrågade, visar att det finns synpunkter på den termiska komforten, i synnerhet på vintern. Däremot är klagomålen kring luftkvaliteten i princip noll. När det gäller ljudmiljön är klagomålen på ventilationen få, endast sex procent av de tillfrågade besväras ofta av ljud av ventilationen, trots att denna är behovsstyrd. Vad beträffar ljusmiljön, så besväras mindre än 10 procent av olika typer av ljus. Enkätstudien visar att mindre än 5 procent upplever ofta ögon- eller synproblem när de läser eller arbetar vid bildskärm. Över 90 procent anser att ljusförhållandena i stort sett brukar vara bra vid deras arbetsplats. Det är bra värden och speciellt med tanke på att det är ett glaskontor.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 12/2011 sid 22-23

Annons