Fuktjakt på slottet

Annons
SKOKLOSTER

Forskaren Torun Widström vill förstå hur fukt och mögel uppstår i kulturhistoriska byggnader. Just nu undersöker hon Skoklosters slott i Uppland.

 

Vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala ligger 1600-talsslottet Skokloster, som ursprungligen uppfördes på beställning av adelsmannen Carl Gustaf Wrangel. Efter att sedan ha varit i släkten Brahes ägo i nästan 300 år övertogs slottet 1967 av svenska staten, som gjorde om det till museum.

DSC_0016_Sko_gyllenlädertapeter

Torun Wikström studerar fuktnivåer i 300 år gamla gobelänger. Foto Torun Widström

I flera av rummen finns gyllenlädertapeter eller textilgobelänger på väggarna. De har klarat sig genom århundradena bland annat tack vare att slottet stått kallt i långa perioder. Kylan gör att nedbrytningsprocesser och mögeltillväxt går långsammare, och håller luften fuktig så att inte lädertapeterna torkar upp. Lagom fuktigt är dock bäst. Slottet har även fått stora problem med mögel.

- Väggarna i en sådan här byggnad kan vara 1,5 meter tjocka och förblir kalla länge. Om det då kommer in varm och fuktig sommarluft så kan fukten kondensera. Väggar, gobelänger och gyllenlädertapeter buffrar också fukt, berättar Torun Widström, doktorand på KTH:s avdelning för byggnadsteknik.

I tre olika experiment ska hon därför, i samarbete med forskare från Uppsala och Göteborgs universitet, undersöka några lösningar för att hålla temperatur och fukt på rätt nivåer i slottet. Utöver mätningarna av temperatur och relativ luftfuktighet tar hon hjälp av simuleringar med bland annat datorprogrammet Wufi Plus.

- I simuleringarna kan jag se hur fuktnivåerna varierar över tiden i olika framtidsscenarier. Det blir inte alltid så som man kan tro, säger Torun Widström.

Till exempel har det visat sig att korsdrag mellan uppställda dörrar och läckage vid fönster kan föra in mycket fukt i slottet utifrån.

I det ena experimentet ska hon undersöka hur extrainsatt skyddsvärme kan hjälpa till att reglera den relativa fuktigheten. I det andra experimentet studeras hur styrd ventilation, som tar in uteluft endast när den är torrare än inneluften, fungerar. I det tredje experimentet testas avfuktning med hjälp av avfuktningsmaskiner.

- Det vi kan se i grova drag redan nu är att tätning av fönster är en åtgärd som gör stor skillnad, säger Torun Widström.

Hon tycker det är spännande att det är så stor skillnad i värme- och fuktsituationen mellan olika delar av slottet. Till exempel skapar hörntornen kraftig turbulens i luften och skillnader i vindtryck, vilket ger större läckflöden och högre luftväxling i rummen innanför. Detta gör samtidigt att det blir svårare att använda program för helbyggnadssimulering, eftersom de oftast inte räknar med skillnader i vindtryck inom en fasadyta.

En anledning till att hon ändå vill använda Wufi Plus är möjligheten att studera hur ett förändrat klimat i framtiden kan påverka fukten i kulturhistoriska byggnader. Det ska hon göra inom ramen för ett EU-projekt tillsammans med bland andra Fraunhoferinstitutet.

- De flesta kulturhistoriska byggnader saknar de klimatskydd som moderna byggnader har, så om det kommer slagregn kan huset bli väldigt vått, säger Torun Widström.

Just nu går det inte att studera sådana detaljer i Wufi Plus, eftersom de flesta värden som ges av programmet är genomsnittliga. Går det ändå att minska mögelproblemen i Skoklosters slott? Torun Widström har en idé för att rädda gobelängerna: Att sätta in tunna värmeslingor som torkar luften i spalten mellan gobelängen och väggen, som en sorts ”väggvärme”.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 6/7 2014 sidan 36.

 

 

Annons