FTX i äldre hus en tuff utmaning

FTX kan ge en ordentlig energivinst i äldre byggnader. Men många gånger riskerar man en alltför omfattande ombyggnad, visar erfarenheter från Örebrobostäder och Riksbyggen.

I nya byggnader är FTX i princip standard i dag. Men installation av FTX i äldre flerbostadshus är mer sällsynt, då det finns en del utmaningar.
Energi & Miljö har intervjuat fastighetsbolag som installerat i äldre bebyggelse, och som kan berätta om sina erfarenheter att få tekniken att fungera och prestera.
Kommunalt ägda Öbo i Örebro har satsat på FTX i två äldre bostadsområden; dels Varberga i 12 huskroppar, dels i Vivalla där installation pågår.
De positiva erfarenheterna tycks överväga i Varberga, även om det absolut inte varit fritt från utmaningar.

Ju tätare hus, desto bättre
Projektledaren Åke Eriksson är på det klara med att FTX inte kan installeras i vilka hus som helst. Det krävs en ordentlig utredning av tilltänkta byggnader, gärna med stöd av konsulter, för att se om FTX är en lämplig lösning. Ett tätt klimatskal är ett måste för denna typ av ventilation.
- Ju tätare hus, desto bättre för FTX. Varberga var som gjort för FTX eftersom vi gjort en omfattande renovering, isolerat och satt in nya fönster säger Åke Eriksson.
- Men framför allt måste det finnas utrymmen för kanaler. Sedan måste det finnas plats för aggregaten, gärna i källare eller i ett vindsutrymme, framhåller han.

Så var fallet i Varberga, där plats fanns för dragning av kanaler och aggregat. Men så är det inte alltid. Många bostadshus är utformade så att stora ombyggnader krävs, vilket gör att kalkylen spricker, är hans uppfattning.
Öbo har både roterande- och korsströmsvärmeväxlare.
- Roterande har bättre ekonomi och verkningsgrad, men är känsliga för överföring av lukt från matlagning. Vi tycker dock att de fungerar i större fastigheter, minst 20 lägenheter per aggregat, för då späds lukterna ut. Men vi väljer helst motströmsväxlare i dag.

Det kan noteras att Öbo gör försök med avfrostning av korsströmsväxlare där värmen hämtas ur borrade hål i marken för att förvärma uteluften. Med förvärmning av avluften minskar behovet av avfrostning av aggregaten, och därmed sparar man energi och kapar toppen på fastighetens effektuttag.

Hos Öbo har FTX i en del fall lett till ljudproblem, med överhörning mellan lägenheter via kanalsystemet då kanalerna fungerade som resonanslådor. Detta går undvika med annan utformning på ventilationskanalerna, uppger Åke Eriksson.

Driftstarten av FTX-ventilationen har varit mer krävande än normalt. Det har varit en del tekniskt strul där ventilationen ibland stått still, och det har funnits luktproblem. En förklaring till den tunga starten har varit att det är fler parametrar att ställa in i styrsystemet jämfört med ett frånluftssystem, bland annat för avfrostningen av korsströmsväxlarna, uppger Åke Eriksson.

Hälften var missnöjda
Den svåra driftstarten kan ha påverkat hyresgästerna. I en enkät till med frågan ”är du nöjd med ventilationen?” svarade hälften av de boende nej och hälften ja, efter ombyggnaden i Varberga. Enkäten har inte följts upp, det är alltså oklart om det handlar om missnöje på grund av trassel vid drifttagningen eller ej.

Underhållet har inte varit betungande, hittills har det räckt med årliga filterbyten.

Vad FTX betytt för energi och ekonomi i Varberga har varit svårt för Öbo att identifiera, då FTX bara är en del av en omfattande renovering. Området har minskat från 148 kWh/kvm sedan 2009 till i dag strax under 100 kWh/kvm.

Hos Riksbyggen konstaterar energichefen Kjell Berndtsson att FTX ofta är svårt att installera i äldre bostadshus. Ombyggnader blir så svåra, att besväret sällan överväger nyttan.
- Men vi har gjort en del uppgraderingar av FTX från 80-tal. Där har vi övergett roterande växlare och istället satt in korsströmsväxlare. De är lite dyrare än roterande, men man slipper skötsel av rörliga delar. Man eliminerar också problem med dofter.

Numera är korsströmsväxlare standard hos Riksbyggen, även om det kan uppstå problem med igenfrysning, de kräver alltså avfrostning.
- Korsströmsväxlare har lite sämre verkningsgrad, avfrostningen kostar energi, men vi tycker ändå verkningsgraden är bra.
I Linköping har Riksbyggen hyreshus i området Skarpan, där de befintliga till-/frånluftssystemen försetts med återvinning. I det här fallet handlar det om motströmsvärmeväxlare. Inga andra energiåtgärder har gjorts. Och erfarenheterna är goda, klargör Kjell Berndtsson.
- Redan efter en säsong ser vi att det blev väldigt bra och lönsam energiåtervinning. Vi sparar 27 procent på fjärrvärmen.

Lovar mer än de håller
10 till 15 års återbetalningstid är något man räknar med. En faktor här är att hyrorna höjts efter renoveringen.
- Vi är långsiktiga ägare och tar denna återbetalningstid, säger Lennart Berndtsson som framhåller att FTX också säkerställer ett bättre inomhusklimat, vilket man tidigare haft problem med i Skarpan-området.

Dock har han synpunkter på de prestanda som tillverkarna uppger om sina värmeväxlare.
- Generellt lovar de lite för mycket. En som lovar 85 procents återvinning ger kanske inte mer än 75 i en verklig installation. I våra projekt har vi sett att det är frost och avfrostning som tär på kalkylen.

En svårighet med FTX som Kjell Berndtsson identifierat är att man som beställare varit tvungen att plocka ihop teknikdelar från olika tillverkare för att få en fungerande FTX. Vilket naturligtvis är en utmaning för att få till en bra helhet.

Dock är han hoppfull, då tillverkaren Swegon tagit fram ett komplett FTX-koncept just för renovering av bostadshus.
 - Jag ser verkligen med tillförsikt på detta, att man som beställare kan få all teknik i ett paket, understryker Kjell Berndtsson.

Björn Åslund, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 32-33

Redaktionens anmärkning: 2010 vann Systemair Stora Inneklimatpriset för en systemlösning för FTX i befintliga flerbostadshus. Systemet omfattar bland annat kanaler/don och ett aggregat.

Läs om Kopparstadens erfarenheter