Forskarna vill byta namn på energideklarationerna

Annons

Energideklarationerna av byggnader håller inte måttet, bland annat på grund av att de inte omfattar beteendet hos dem som vistas i husen. Det hävdas i en rapport från KTH.

Att energideklarationerna blir en besvikelse för så många beror på att de förväntat sig så mycket. Det är en av slutsatserna av en undersökning, utförd av Institutionen för energiteknik på KTH, tillsammans med företrädare för byggbranschen, bland andra Energirådgivarna inom ramen för Cerbof. Rapporten med titeln ”Utfall och metodutvärdering av energideklaration av byggnader” har skrivits av forskaren Joachim Claesson. Han konstaterar att energideklarationernas brister kan leda till att förtroendet för deklarationerna urholkas. ”I slutändan kan detta leda till att hela tanken med energideklarationen, att minska miljöbelastningen från bebyggelsen, fallerar.”

Dåliga kunskaper
Rapporten nämner problemen med bristande kompetens hos dem som utför deklarationerna och att de i vissa fall knappast kan kallas energiexperter. ”Risken föreligger att företag med begränsad energitekniskt kunnande med vinst som största drivkraft tar andelar av marknaden. ”Men de energiexperter som intervjuats verkade hålla måttet, enligt rapporten. De hade också besökt de byggnader som skulle deklareras. Ändå blev det fel i deklarationerna, som till exempel förslag till besparingar som verkade helt orimliga. Ett sätt att lösa det problemet är att inmatningen av uppgifter sker med automatisk rimlighetskontroll, enligt rapporten.

Namnet ger fel signaler
Ett mer systematiskt fel är att deklarationerna inte omfattar brukarnas beteende och inte heller utgår från mätningar, annat än i vissa fall. Avvikelsen från den verkligt, uppmätta användningen hamnar i en restpost, som inte ger någon information om vad som går att förbättra. Men namnet, deklaration, leder tankarna till en rapport baserad på verkliga siffror istället för schablonsiffror. Det är en orsak till besvikelsen, enligt rapporten.

Ett förslag är då att byta namn på företeelsen. Men rapporten förordar först och främst att reglerna för deklarationerna ska ändras så att brukarnas beteende kan räknas med. Dessutom behövs bättre uppföljning av de föreslagna åtgärderna.

Rapporten analyserar situationen utifrån en grundlig genomgång av tio slumpvis utvalda fall.

 Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 14

Annons