Forskare från hela världen pratade värmepumpar på KTH

Annons

Heat Pump Centres internationella workshop på KTH drabbades av uteblivna och försenade föreläsare. Men många matnyttiga föredrag kunde ändå ges.

dsc_4552.jpg

Värmepumpseminariet hölls i riktigt skön vårvärme på KTH i Stockholm.

I riktigt försommarvärme samlades forskare från hela världen på KTH för en workshop om värmepumpteknik. Programmet, som Martin Forsén, Svep, höll i, blev snabbt omkastat på grund av bland annat ett försenat flyg. Först efter lunch fick Antonio Bouza, från US Department of Energy (DOE) hålla sin dragning om amerikansk politik inom området energianvändning i bostäder. Han inledde med att visa ett verktyg för att få överblick över effektiviseringsåtgärder som DOE som bäst håller på att utveckla. - Målet är att minska den byggnadsrelaterade energianvändningen med 50 procent till år 2030. Det är ett tufft men inte ouppnåeligt mål, sade han.

Precis som på den här sidan Atlanten måste fokus ligga på befintlig bebyggelse om målet ska kunna uppnås. Antonio Bouza nämnde bland annat åtgärder i form av energimärkning av byggnader och energieffektiviseringsstandarder indelade i ett antal regioner beroende på antal graddagar. Han var tydlig med att hans uppgift som tjänsteman på DOE inte är att utveckla ny teknik, och att de effektiviseringskrav som ställs måste motsvaras av produkter som finns på marknaden. DOE arbetar också med att utvärdera teknik, bland annat ventilationsaggregat. En särskild utmaning är området sensorer och styrsystem. Data måste användas på ett sätt som betalar sig.

Stora besparingar Rainer Jacobs, DMJ Consulting i Breuberg, Tyskland, berättade om industriella värmepumpar och behoven av effektivisering. - Stora besparingar är möjliga för viss teknik. Det finns många framtida utmaningar. Jag tycker att man inte bara ska tänka på energieffektivisering utan också på att reducera energianvändningen, nu när vi stänger kärnkraften, sade han. Att framtidens nät är smarta har väl knappast undgått någon. Det gäller inte bara elnäten utan även fjärrvärme- och fjärrkylanäten. Professor Per Lundqvist, KTH, berättade om ett stort modelleringsprojekt kring den smarta staden, som pågår på KTH. Ett av målen är att använda staden som energilager, för att delvis kompensera den dåliga överföringskapaciteten mellan vattenmagasinen i norra Sverige och vindkraften i söder. - Värmepumparna kommer att spela en kritisk roll. I liten skala kan man tänka sig att ett enfamiiljshus kan lagra energi i 1 till 24 timmar. Lager för längre tid är svåra att försvara ekonomiskt, sade Per Lundqvist. Man tittar även på möjligheterna med stora värmepumpar i fjärrvärmesystem, smarta värmenät eller smart thermal grids på engelska. - Detta är ett område där det är svårt att experimentera. Vi måste förlita oss på simuleringar, sade Per Lundqvist.

Olika effektivitet Från SP kom Roger Nordman, som presenterade ett europeiskt projekt för att jämföra värmepumpar. Bland annat visade han två studier, en från Tyskland och en från Nederländerna, som visade mycket olika effektivitet i olika hushåll. Trots att de installerade värmepumparna var identiska varierade SPF-talet mellan 3 och 5,5 i den tyska studien. - Det kan bero på en sådan sak som placeringen av utedelen. Det får inte finnas buskar eller grejor i närheten. Man borde ha en slutanvändarcertifiering! sade han. Andra vanliga misstag är att rören inte isoleras hela vägen och att filtren inte rengörs, berättade Roger Nordman, som efterlyste stöd till bra installatörsutbildningar. Även publiken hade funderingar kring kompetensen i installatörsledet: - Vi har samma problem i Kanada, och när jag besökte Australien visade det sig att de har samma problem där också – fast de bara har 250 värmepumpar installerade i hela landet. Man undrar hur det kan vara möjligt. Hur ser det ut i Sverige? sade en av deltagarna. Martin Forsén, Svep, som var dagens moderator fick svara. - Vi hade ett toppår 2006 för bergvärmeanläggningar. Det var mycket att göra, stressigt, och felen blev fler. Sedan blev det bättre. Men då blev det Klondyke för luft-/luftvärmepumpar och en hård konkurrens. Minst tre enheter per dag skulle varje montör installera. De hann inte, sade Martin Forsén.

Ja till SPF 8 Kan man nå SPF 8? Den frågan fick Hermann Halozan, Graz Tekniska Universitet, svara på. Svaret blev ja, och ännu tydligare om även kylningen vägs in i bedömningen. Detta ledde i sin tur till diskussion om det behövs ett nytt begrepp istället för SPF. Förslag som kom var Annual Performance Factor (istället för Seasonal) och Heating and Cooling Factor. Det visade sig dock vara svårt att enas. För Hermann Halozan var det hela något av ett genombrott: - Hade jag pratat om kyla i Sverige för 20 år sedan hade jag nog blivit utslängd, sade han. Monica Axell, SP, och Sophie Hosatte gick igenom delar av IEA:s omfattande verksamhet. De program som närmar sig avslut handlar bland annat om värmedrivna värmepumpar, kvalitet och installation, värmepumpkoncept för NNE-byggnader och kombinationen solenergi och värmepumpar. Program som är på gång är bland annat värmepumpar i smarta nät, och energieffektiva butiker.

Text och foto Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 6-7/12 sid 48-49

  • FAKTA Arrangemang: Internationell workshop i värmepumpteknik Arrangörer: Heat Pump Centre, Energimyndigheten och KTH Tid: 23 maj Antal deltagare: 70 Innehåll: Besök på KTH:s laboratorium, föredrag.
Annons