Finländska pass för hållbara byggnader

Ett tvådelat pass ska hjälpa finländska fastighetsägare att hålla koll på sin byggnads miljö- och energistatus. Årlig uppdatering ska garantera färska data.

Hur ska man kunna hävda att byggnaden är hållbar om man inte kan visa att förhållandena som gällde när byggnaden uppfördes fortfarande gäller eller till och med har förbättrats?
Hållbarhetsklassificering av byggnader är ett begrepp i dag och vi känner till system som Green Building, Leed och Breeam. Experterna i Finlands Green Building Council (FINGBC) tycker att en del av de här klassificeringarna är för dyra och krångliga, och saknar viktig information. När man klassar sin byggnad enligt exempelvis Leed eller Breeam, får man ett tydligt mått på hur väl byggnaden uppfyller systemets kriterier, men när byggnaden väl är i drift saknas det uppgifter om hur väl byggnaden uppfyller hållbarhetskriterier över dess livstid.
FINGBC såg ett behov av ett transparent verktyg för att rapportera både en byggnads förutsättningar för hållbarhet och uppföljande data.
 - Dessutom krävs det i många klassificeringssystem en massa data som helt enkelt inte finns tillgängliga. Varför då försöka att samla in data som inte finns? säger Maija Virta från FINGBC.

Som ett födelsebevis
Genom att följa upp en byggnads hållbarhetsindikatorer kan man se till att design-, drift- och underhållsprocesser styrs och genomförs på rätt sätt och med rätt kvalitet för både ägare och brukare som vill ha en hållbar byggnad.
Verktyget är ett pass. Att utfärda ett pass för byggnaden blir som ett ”födelsebevis” och ett ”hälsointyg” i ett. ”Födelsebeviset ”– den delen av byggnadens pass som är baserad på specifikationerna för den nya byggnaden – visar livscykelkalkyl och nyckeltal för designfasen och byggnadens första levnadsår. Nyckeltalen ger byggnadsägaren och brukaren uppgifter om byggnadens grundförutsättningar för hållbarhet och är en konstant.
”Hälsointyget” är den delen av passet som uppdateras och det görs en gång per år. Värdena i detta intyg baseras på driftdata och kan användas för att göra jämförelser i den dagliga driften, mellan underhållsåtgärder och som bas för brukarnas beteende.  Nyckeltalen är också goda indikatorer för planering av underhåll och renoveringsåtgärder.

Olika utformning
Hur själva passet är utformat kan variera, beroende på hur avancerade rapporter byggnadsägaren vill ha och behöver. I sin allra enklaste form är byggnadens pass en lista med utvalda indikatorer i antingen design- eller driftfas, med värden för exempelvis energiprestanda, koldioxidutsläpp, resursanvändning, livscykelkostnad, fastighetsvärde och inomhusmiljö.
Maija Virta tror att byggnadspasset kan göra en större skillnad än hållbarhetsklassificeringarna eftersom både byggnadsägare och brukare får en direkt återkoppling mellan byggnadens förutsättningar och daglig drift och användning.
- Passet är ingen garanti för att byggnaden är hållbar, utan ett sätt att visa medvetenhet, säger hon.

Veronica Eade, Energi & Miljö nr 9/2013 sidan 56-57