Få kommuner följer upp energikraven

Energikraven följs inte upp med mätdata, och flera kommuner anger att kraven är så milda att alla nya byggnader klarar gränsen. Det visar en enkät som Energi & Miljö genomfört.

Att Sverige har skrivningar om att energianvändningen bör mätas framhålls ofta som ett tecken på att byggreglerna är strikta. Men texten är formulerat som ett allmänt råd, och i verkligheten är det få byggnader som måste visa upp mätdata för att få sitt slutbesked från kommunen. När slutbeskedet lämnats är byggnaden ett avslutat ärende ur kommunens perspektiv, och den uppföljning som återstår är Boverkets krav på energideklaration två år senare. Olika tolkningar av rådstexten (se faktaruta) har dessutom gjort att vissa kommuner anser att de inte får kräva in mätdata för slutbesked, medan andra gör det.

Energi & Miljö har pratat med bygglovshandläggare eller motsvarande i de tio svenska kommuner där det byggts flest bostäder de senaste åren. Totalt stod bostadsbyggandet i dessa kommuner för 45 procent av alla nybyggda lägenheter i Sverige under 2011 och 2012, enligt SCB. Endast en kommun, Göteborg, begär i vissa fall in uppgift om uppmätt energianvändning.

Göteborg ger interimistiska besked till byggherrar, om det inte rör sig om standardiserade objekt, som exempelvis kataloghus. Detta enligt Pia Hermansson, en av bygglovscheferna i Göteborg.
- Det vi kontrollerar är att energianvändningen ligger i rätt härad. Hur vi ska hantera situationen om det skulle bli helt fel har vi inte tagit ställning till, men hittills har det inte hänt något galet, säger hon.
På Stockholms kommun tas frågan om energimätning av nybyggda bostäder emot av Jan Szabela, byggnadsinspektör med lång erfarenhet av bygglovshantering på kommunen men främst inom lokalområdet.
- Vi kräver det BBR kräver. Vi tar in energibalansberäkningar och antar sedan att den uppfylls och kräver ingen särskild redovisning av mätresultat, säger han.

Från avdelningen som arbetar med bygglov för bostadshus blir svaret liknande.
- När det gäller mätresultat så är det tveksamt om vi någonsin får in några sådana. Det skulle vara önskvärt om man kunde få en indikationsmätning, säger Jan Szabela efter att ha undersökt saken hos kollegorna på bostadssidan.

Jan Szabela påpekar att de flesta byggprojekten har en energiberäkning som ligger långt under BBR-kraven. Han kan inte påminna sig något byggprojekt som missat slutbesked på grund av energikravet. När det gäller stadens egna energimål är det däremot annorlunda. Stockholms exploateringskontor håller för närvarande på att upphandla en databas för energiuppföljning av Norra Djurgårdsstaden (mer om det på sidan 9).

Inte heller Malmö begär in mätresultat.
- Vi anser oss inte ha verktyg att kräva in detta, säger Magnus Norlin, enhetschef på Stadsarkitektavdelningen i Malmö.
- Vår erfarenhet i Malmö är att de energikrav vi har i dag faktiskt inte är speciellt svåra att uppnå, säger han.

Jonas Andersson, verksamhetschef för bygglov och inspektion i Umeå kommun, berättar att kommunen – precis som övriga kommuner Energi & Miljö har pratat med – begär in energibalansberäkningar. Men uppmätta energivärden kräver kommunen inte in. Istället går Umeå på byggnadens lufttäthet.
- Om byggnadens energibalansberäkning håller beror i hög grad på om byggföretaget klarar att hålla det angivna täthetsvärdet på klimatskalet. Inför slutbesked vill vi därför se protokoll från provtryckning av byggnaden, säger Jonas Andersson.

Skulle byggnaden inte klara det angivna värdet täthetsprovningen begär kommunen en ny beräkning med det uppmätta täthetsvärdet. Visar den att byggnaden klarar BBR:s krav anses energikravet uppfyllt.
- Vi tycker det är problematiskt med uppmätta energivärden, eftersom resultatet hänger så mycket på brukarnas beteende, säger Jonas Andersson.
- Sedan är det också ett problem att vi måste ingripa mot den som äger fastigheten, vi kan alltså inte gå på den som faktiskt har gjort felet, säger han.
Energi & Miljö har utan framgång sökt Boverket för en kommentar.

Ingar Lindholm/Mark Kretz, Energi & Miljö 10/2013 sidan 6-7

 

  • FAKTA: 10 kommuner deltog i Energi & Miljös enkät: Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Västerås, Lund, Uppsala, Sigtuna, Linköping och Umeå.

 

  • FAKTA: BBR:s allmänna råd
    Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energi-användning i den färdiga byggnaden. (---)

    Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. (---)

Kommentarer

Energiregler och verifiering
I en artikel i tidningen Energi & Miljö under rubriken Få kommuner följer upp energikraven framkommer att många kommuner inte infordrar verklig energianvändning i kWh/m2 inom två år, utan tar endast in beräkningar till tekniska samrådet. Några efterfrågar täthetsmätning. Fler tror att byggnaderna lätt uppfyller kraven och gör därför inte kontroller. Tidningen skriver att Boverket inte kunde nås för kommentar. Här är en kommentar från utvecklingsledare Nikolaj Tolstoy, Boverket.
Boverket kom 2006 med ett nytt sätt att ställa krav. Att den verkliga energianvändningen skulle mätas och redovisas. Detta gjorde att konsulter, byggherrar och entreprenörer fick upp ögon för att här gällde det att förbättra sina energiberäkningar och sitt utförande för köldbryggor, täthet, isolering och fönster. Tidigare hade beräkningar och verkligt utfall var mycket skilt. Exempel på detta är uppförande av Hammarby sjöstad och Boutställning Bo1 i Malmö. Stora glasytor som behandlades fel i beräkningar och bristande täthet vid exempelvis regelväggars anslutning mot betongbjälklag var två stora felkällor, men det fanns även andra. Det är ju så att beräkningar och utförande får en spridning, en Gausskurva som visar att även om medelvärdet skulle ligga på Boverkets miniminivå så är hälften av byggnaderna över den nivån. Det var den förflyttning av Gausskurvan nedåt i kWh/m2 som vi på Boverket skrev in i reglerna 2006. Flera företag, beställer idag energianvändning 20 % under Boverkets byggregler för att vara säkra på att uppnå minimikraven.
Boverkets byggregler innehåller funktionskrav som är skrivna i föreskrifter. Föreskrifter måste uppfyllas precis som lagar och förordningar. Till föreskrifterna finns nivåsättande råd. Det innebär att uppfylls rådet så är föreskriften uppfylld. Om däremot inte rådet uppfylls så är det upp till byggherren att på annat sätt visa att föreskriften är uppfylld. Alternativt att visa ett års användning skulle exempelvis kunna vara effektsignaturmätningar vid olika utetemperaturer. Men att bara strunta i ett allmänt råd, för att det står bör och kan och inte är juridiskt bindande som lag, förordning och föreskrift, är fel. Det är byggherren som ska följa samhällets regler om byggande och kommunen har i tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd en uppföljande roll och ger startbesked (efter att ha granskat bla energiberäkningar) och godkänt kontrollplan (där installerad effekt, täthetsmätning och energianvändning inom två år kan finnas med) och ger slutbesked (som kan vara interimistiskt för att få in energianvändningen och radonvärde mm alternativt ge ett rent slutbesked och bevaka energideklaration).
I energiavsnittet i Boverkets byggregler i föreskriftstext finns det nivåer som byggnadens specifika energianvändning högst får uppgå till.
I rådstext anges hur denna föreskriftstext ska kunna uppfyllas:
Allmänt råd
Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energi-användning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter.
Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 °C användas som genomsnittlig inomhusluft-temperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42.
Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvatten-användning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning.
Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. (BFS 2013:14).
Boverket har föreskriftsrätt både för Plan- och bygglagen respektive Energideklarationslagen.
Vi har därför skrivit dessa så att det som görs i Energideklaration kan användas till att verifiera regler i BBR. Detta genom att det är samma definitioner på energianvändning och samma tidsperioder. Ett års användning inom två år efter slutbesked eller inflyttning. Boverket kan hjälpa kommunerna i deras tillsyn vad gäller energikravet i BBR genom att till kommuner skicka energideklarationer för nyuppförda byggnader som kommit in i Gripenregistret efter två år. Ett bättre samarbete mellan Boverket och kommunerna kan vara en lösning för bättre kontroll och verifiering av energikraven. Det kan diskuteras om kommunerna kan få möjlighet att själva titta i Gripensystemet. Det kan ju samordnas med förslaget att byggfelsförsäkringen ska registreras i Gripen och att kommunerna ska sköta kontrollen själva genom Gripen.
Kommunerna har möjlighet att få med energianvändningen precis som radonvärde och andra saker som inte kan mätas före inflyttning i kontrollplan och ge intermistiska slutbesked. Dvs ha öppna ärenden som avslutas när dessa verifieringar kommer in.
Alternativt kan kommunen ge slutbesked men ändå bevaka energideklarationen. Visar den för höga värden så kan kommunen göra ett tillsynsärende av det. Självklart ska inte byggnaden rymmas ut, utan det som ska göras är åtgärder så att föreskrifternas nivå på energianvändning uppfylls. Har den certifierade energiexperten gjort sitt arbete rätt ska det i energideklarationen finnas förslag på åtgärder som byggherren kan utföra.
Boverket har i mitten på oktober sänt ut remiss på förslag till nya energiregler. Det är för att lättare kunna skärpa reglerna efterhand. Innan energiregler för elvärmda byggnader togs fram 2008 fanns det två klimatzoner i BBR. Då gjordes det om till tre zoner. Det nya förslaget 2013 innebär en klimatfaktor för varje kommun. Faktorerna är 0,9-1,6, dvs 8 olika värden. Detta innebär en skärpning för bla Göteborg och Malmö med 10% och Karlstad med mer än 20%. Tabell och karta finns i regelförslaget och konsekvensanalys som finns på Boverkets hemsida.
Men skärpta regler är verkningslösa om inte byggherrar och kommuner följer upp den verkliga energianvändningen och att kommunernas byggnadsnämnder tar sitt tillsynsansvar om energianvändningen är för hög.