Europeiska passivhuskrav i Norden?

Annons

Är det möjligt att bygga passivhus i nordiskt klimat, som uppfyller de centraleuropeiska passivhuskraven? Den frågan fick arkitekten Juha Päätalo.

Tre enfamiljshus om vardera 140 kvadratmeter skulle byggas på en skogig och bergig tomt i södra Finland, i ett typiskt förortsområde med tät bebyggelse. Men byggherren var inte nöjd med de finländska passivhuskraven utan önskade bostäder som uppfyller de centraleuropeiska reglerna. Det innebär maximalt 15 kWh/kvm, år för uppvärmning och totalt maximal primärenergianvändning på 120 kWh/kvm, år. Alternativt finns ett effektkrav på 10 W/kvm.
- Det var svårt. Tomten var skuggig med mycket träd och det var tätt mellan byggnaderna. Men det är så verkligheten ser ut. Om vi inte kan bygga passivhus på en sådan tomt så blir de väldigt ovanliga, sade Juha Päätalo.

Skuggan ett problem
Det skuggiga läget blev ett allvarligt problem genom hela projektet. Viss nytta kunde man dock ha av det, eftersom det också innebar en lägre vindfaktor som fick genomslag när arkitekterna övergav energikravet och höll sig till maximal effekt. Vid projekteringen användes PHPP, ”passiv house planning package” och när de första värdena matats in fick Juha Päätalo en kalldusch.
- Trots bra väggar blev resultatet 37,2 kWh/kvm, år. Det var en chock och vi insåg att det skulle bli svårt att nå 15 kWh/kvm, år.

Orealistiska krav
Till slut nådde man effektmålet med knapp nöd, men värdena som krävdes för det var inte särskilt realistiska. Till exempel behövdes FTX med verkningsgrad på nära 95 procent. Lufttätheten sattes dock inte anmärkningsvärt högt, 0,3 l/h. Väggarna beräknades med ett värde på 0,074 W/kvmK. Slutsatsen blev att de europeiska passivhuskraven inte är användbara i Finland.
- Det går att bygga, men det är inte ekonomiskt försvarbart. För att få detta hållbart krävs nya produkter och nya sätt att konstruera för att slippa köldbryggor.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 2/12 sid 44-46

Belysning viktig för låg energianvändning
Belysning och FTX eller tjock isolering? Värmepumpar eller ej? VTT har simulerat en butikslokal på 10 000 kvm, som ska byggas i södra Finland.

Butikslokaler har länge legat utanför ramen för passivhuskraven i Finland. Frågan är, om det skulle vara effektivt att bygga enligt passivhusnormen även för kommersiella lokaler? VTT, Research Centre of Finland, fick i uppdrag att simulera en heminredningsbutik på 10 000 kvm, som är i planeringsstadiet. Vid simuleringen testades både olika installationstekniska lösningar, byggnadstekniska lösningar och val av värmekällor.
- Vi konstaterade att passivhusstandarden inte fungerade, sade Ari Laitinen från VTT.

Skillnad med butik
Förutsättningarna för en butik skiljer sig från de för kontor och bostäder, bland annat är det önskvärt med en lägre inomhustemperatur. I det här fallet sattes den till 18 °C. Värmelasterna varierar med antalet besökare, och forskarna fick ta fram en profil över beräknat antal kunder för att kunna genomföra simuleringen. Studien pekar på att ett hus byggt enligt normen men försett med behovsstyrd ventilation, 85 procents värmeåtervinning på frånluften och installerad belysningseffekt på maximalt 13,6 W/kvm var den bästa lösningen. Ändringen av installerad belysningseffekt från 25 W/Kvm till 13,6 var det som gav den största effekten på elanvändningen. Lufttätheten i byggnadsskalet var också betydelsefull, och 0,3 l/h valdes.
- När installerad effekt för belysning ändras så minskar kylbehovet, däremot ökar värmebehovet med förbättrad belysning. Med effektiv värmeåtervinning på frånluften fick vi ned värmeenergibehovet till en tredjedel, sade Ari Laitinen.

Fyra lösningar
Han berättade att VTT studerat fyra olika varianter på energitillförsel, förutom utgångsläget som innebar kompressorkyla och fjärrvärme. De tänkbara lösningarna var:

  • Värme och kyla från bergvärmepumpar, varmvatten från fjärrvärme och solceller som står för fem procent av den årliga elanvändningen
  • Som ovan, men med tio procent av elanvändningen från solceller
  • Förvärmning av tilluften med bergvärme utan värmepump, kyla enligt samma system, varmvatten från fjärrvärme och solceller som ger fem procent av den årliga elanvändningen.
  • Som ovan, men med tio procent av elanvändningen från solceller.
    På kundens begäran gjordes en LCC-beräkning över en tioårsperiod. Priset för fjärrvärme antogs vara 83 euro/MWh och priset för el 100 euro/MWh. Den årliga energiprisökningen antogs till fyra procent.
    Värmepumpalternativen fick dåliga resultat i LCC-analysen, det visade sig att fri cirkulation gav lägre kostnader i det här fallet. Studien visar att det totalt är möjligt att nå besparingar på omkring 40 procent på elanvändningen, sade Ari Laitinen.

    Ingar Lindholm

Bra arkitektverktyg viktigt
När Estland fastslår sina krav på nära-noll-byggnader är det bara primärenergi som räknas. Bra verktyg för arkitekter är avgörande för framgång.

Det finns i
dag inga krav på lågenergi- eller nära-noll-energihus i Estland. Precis som i Sverige utarbetas nu sådana krav för att följa direktivet EPBD2. I en studie från Tallins tekniska universitet visar professor Targo Kalamees hur sådana krav skulle kunna se ut. Enligt förslaget räknas alltid primärenergi. För att kraven ska kunna mötas är husets utformning betydelsefull.
- Det behövs ett bra verktyg för arkitekter, något som går att använda i BIM eller Cad, där man direkt ser hur ändringar i designen påverkar energianvändningen, sade Jaru Kurunitski från Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet, som presenterade rapporten.

De föreslagna nivåerna varierade från 13 kWh/kvm,år för hus med direktverkande el och kyla till 120 kWh/kvm,år för hus med bergvärme, utan kyla.
- Direktverkande el går inte att använda om du vill bygga ett lågenergihus i Estland, det är tekniskt omöjligt, sade Jarek Kurnitski.

Ingar Lindholm

  • Fakta Passivhus Norden
    Tid:
    17 till 19 oktober 2011
    Plats: Helsingfors Mässcentrum, Finland
    Innehåll: Föredrag och diskussioner om passivhus och hållbart byggande. Exkursioner till projekt i Helsingforstrakten.
Annons