Energiutblick Energitjänster

Annons

Att reducera energianvändningen med hjälp av EPC-kontrakt var temat för ett av seminarierna på Energiutblick i Göteborg. Metoden kan ge stora besparingar. Denna och följande sida avslutar Energi & Miljös bevakning av Energiutblick.

EPC-upphandlingar (Energy Performance Contracting) kan spara mellan 17 och 66 procent energi hos den upphandlande parten.
Det konstaterade Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet, vid seminariet ”Energitjänster – vägen till resultat” som anordnades under Energiutblick i Göteborg. Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan för miljöanpassad upphandling, men också delägt av Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting. År 2020, som anges som ett år då energianvändningen jämfört med år 1995 ska ha minskat med 20 procent, kommer 29,2 TWh att ha sparats inom offentlig sektor med nuvarande utveckling av EPC-användningen.

EPC i Gävle
Ett kommunalt bolag som arbetat med EPC sedan några år är Gavlegårdarna i Gävle, som förvaltar kommunala lokaler. Enligt Ola Falk, Gavlegårdarna, fick man första kontakten med EPC 2006, men sedan skulle det dröja några år innan tankarna från 2006 blev verklighet. Man upphandlade en förstudie som visade på en potentiell besparing på cirka 20 procent. Efter det gjordes en upphandling, där man gärna ville ha med lokala entreprenörer. Det visade sig dock att en av de större EPC-aktörerna, TAC (nuvarande Schneider Electric), vann budstriden.
Enligt Ola Falk är en mycket viktig del i EPC-arbetet utbildningen av den egna driftorganisationen, både tekniker och ledning. Av de åtgärder som hittills gjorts har man förutom energibesparingen kunnat konstatera lägre kostnader för akut underhåll, och högre inomhuskomfort. Ett prestigeprojekt var naturligtvis åtgärderna i stadshuset, där energisparmålet på 25 procent överskreds med råge och där de ingående energisparåtgärderna betalas på 3,5 år.

Oljereduktion
Vellinge kommun kanske inte är känt för sitt energisparande, men faktum är att kommunen gjort en hel del i den vägen när det gäller det kommunala fastighetsbeståndet.
Vellingebostäder, som omfattar 64 000 kvm bostadsarea, har också ansvar för andra kommunala byggnader. Bostadsbolaget har ett antal panncentraler, i ganska hög grad oljeeldade. Efter att i princip haft en mycket liten central fastighetsfunktion, där man köpte in nästan alla tjänster, beslutade kommunen sig för att bygga upp en egen fastighetsorganisation, med möjlighet att ställa egna teknikkrav. Man beslutade också att göra en teknikupphandling efter EPC-principer i mitten av 00-talet.
Efter en första genomgång av vad som skulle göras, upphandlades Siemens som EPC-entreprenör. I fallet Vellinge behövdes aldrig banklån, eftersom kommunen är stadd vid kassa. Det sammanlagda åtgärdspaketet är beräknat att vara betalt efter åtta år. Innan man gick vidare med etapp ett, som kostade tio miljoner kronor, beslutades att det skulle gå ett år mellan denna och nästa etapp, så man kunde genomföra ordentlig utvärdering. År 2008 var denna utvärdering klar och det beslutades om etapp två. Förra året klubbades etapp tre igenom utan problem.
Enligt Anders Rahdevi, Vellinge kommun, är en viktig parameter i projekt som detta att ha verksamheterna med sig, liksom att ha kontinuerliga möten med inblandade entreprenörer. Vad som hänt under de gångna åren är att bolaget fått ansvar för fler kvadratmeter, samtidigt som den genomsnittliga energianvändningen minskat från 155 till 125 kWh/år.

Gas istället för olja
Till saken hör att man som oljeersättning använder gas, vilket betyder att Eon under våren i år drar fram gasledningar till Skanör-Falsterbo och konverterar oljepannor till gaspannor, vilket i princip betyder att oljeanvändningen nu fasats ut totalt.
Enligt Anders Rahdevi har man tjänat på att dela upp arbetet i etapper, där etapp tre är betydligt bättre än etapp ett. Samtidigt måste beställaren vara medveten om att det tar längre tid än beräknat och man måste verkligen komma överens med den entreprenör man kontrakterar.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2011 sid 71-72
Energiutblick i korthet

Hur bra kan man bygga om?
Kan dagens teknik, som vi så gärna omhuldar, bli vår ”fiende” i morgon? Exempel finns då välmenta åtgärder fått förödande konsekvenser, exempelvis när man energisparat så att kulturvärden gått förlorade.

Det var ämnet vid seminariet ”Tekniken i ny- och ombyggnad – vän i dag, fiende i morgon?” vid Energimyndighetens konferens Energiutblick.
Tomas Hallén, Akademiska hus, berättade om projektet Utopia där man i steg ett undersökt hur långt det går att nå med den modernaste tekniken med krav på sju procent kalkylränta. Enligt Tomas Hallén går det att nå en energianvändning på 20 till 25 kWh/kvm, år.

Mark Kretz

Lågan
För den som är nyfiken på vilka nybyggda lågenergibyggnader som finns kan den marknadsöversikt av lågenegibyggnader som tagits fram inom projektet ”Lågan” vara rätt källa (för den som vill veta mer finns information på www.lagan.se). Projektet drivs av Sveriges Byggindustrier, Västra Götalandsregionen, Formas samt Boverket, och presenterades av Åsa Wahlström, CIT Chalmers. Hon konstaterade att lågenergibyggandet i Sverige är väldigt ojämnt fördelat, Västra Götalandsregionen dominerar inom lågnenergihusbyggandet. Det kanske inte är så konstigt, eftersom Sveriges första nybyggda passivhus och det hittills största lågenergibyggandprojektet (Brogården i Alingsås) finns i denna del av landet. Åsa Wahlström förklarade detta med att det i Västragötalandsregionen finns eldsjälar för passivhusbyggande och ett gott samarbete mellan byggsektor, energibolag, forskning och myndigheter.
Mark Kretz

”Forskningen driver inte utvecklingen”
Det är i dag stor skillnad på byggreglernas och byggföretagens energikrav. Det sade Svante Wijk, energisamordnare på NCC Construction Sverige, när han talade på temat forskningsläget inom energieffektiviseringsområdet på Energiutblick i Göteborg.
- Företagens krav ligger en bra bit under de nuvarande byggreglernas. Med den här utvecklingen blir hushållselen procentuellt sett viktig, och den är svår att komma åt. Forskningen kommer att få fokusera mer på verksamhetsel och även produktionsfasen blir allt viktigare, sade han.

Han poängterade den snabba utvecklingen inom passivhusområdet, och listade ett antal framgångsfaktorer. Nära samarbete mellan alla inblandade parter, omfattande utbildningar, bättre planering och tätare kvalitetskontroller är några av Svante Wijks käpphästar.
- Det är snarast byggprocesserna som behöver utvecklas, menade NCC-medarbetaren.

Han lyfte också fram brukarnas betydelse.
- Jag tror att det behövs mer forskning kring de mjuka parametrarna. Folk måste vilja bo i husen. Det behövs också mer fokus på småskalig energiomvandling och mer fokus på hela stadsdelar. I framtiden blir passivhusen plusenergihus och den bebyggda sektorn en energiproducent.
- Men det är inte forskningen som driver energieffektiviseringen – det gör marknaden.

Ingar Lindholm

Annons