Energispardrömmar i Eskilstuna

Insatserna för det svenska energispararbetet ska i princip dubbleras de kommande åren. Det är Energimyndighetens förslag till hur Sverige ska klara målen i energieffektiviseringsdirektivet. Men organisationen Fastighetsägarna är kritiska.

Deltagarna leddes ner i en lokal halvvägs under jord. Där – i ett rum under marknivå på Näringsdeparatementet, med fönster nästan i taknivå ut mot den brusande Vasagatan i centrala Stockholm – samlades en dag i april ledande företrädare för svensk energi- och fastighetsbranscher. Genom fönstren kunde man ana både dagsljus och förbipasserande fotgängare.

Efter inledande smörgås och kaffe kunde de nära 30 deltagarna avge sina synpunkter till representanter för näringsdepartementet och Energimyndigheten när det gällde hur Sverige ska uppfylla artikel sju i EU-direktivet om energieffektivisering (EED). Av denna artikel framgår att alla medlemsländer ska genomföra årliga energibesparingar på 1,5 procent av den försålda volymen energi fram till år 2020. Det ger för Sverige en total ackumulerad energibesparing mellan åren 2014-20 på 100 TWh. Jämförelsevis användes i Sverige år 2011 156 TWh för bostäder och service, enligt Energimyndigheten.

De enskilda medlemsstaterna måste ta fram egna nationella planer på hur 1,5-procentsmålet ska uppfyllas. I Sverige ligger uppgiften på Energimyndigheten i Eskilstuna.

Kortfattat kan man konstatera att Energimyndigheten har räknat med att effekterna av statliga styrmedel (skatter, bidrag och stöd till energisparande) för energieffektivisering måste fördubblas mellan åren 2014 och 2020. Man föreslår ett fördubblat stöd för energirådgivning, återinförande av det så kallade PFE-systemet som skrotades för något år sedan, men nu för en större grupp företag, att Energimyndighetens beställargrupper Bebo (för bostäder) och Belok (för kontor) får ett större ansvar för den svenska måluppfyllnaden samt att införa ett frivilligt system där energileverantörer och energitjänsteföretag kan införa energisparavtal hos sina kunder.

Av det svenska betinget på 100 TWh i besparing (i industri och bebyggelse) har Energimyndigheten kunnat dra av omkring 25 TWh i redan inbesparad energi. I bruttosumman ingår inte transportsektorn. Det beror enligt Energimyndigheten att transporter behandlas i andra sammanhang och att inga EED-artiklar riktar sig specifikt mot transportsektorn. De sammanlagda besparingarna blir dock något större än de kvarvarande 75,6 TWh, vilket får Energimyndigheten att dra slutsatsen att målet kan uppnås med de föreslagna medlen.

Det återstår att se vad det i praktiken blir av Energimyndighetens förslag, som precis varit ute på remiss från regeringskansliet. Energi & Miljö har talat med tre aktörer: Belok, Fastighetsägarna och Svensk Energi.

Per-Erik Nilsson: Besparing på nio TWh är inte orimligt

Att de Energimyndighetsstödda nätverken Belok (för lokalbyggnader) och Bebo (för bostäder) samt Lågan skulle kunna bidra till att spara cirka nio TWh energi mellan åren 2014 och 2020 är realistiskt, menar Per-Erik Nilsson, CIT Energy Management och projektansvarig för Belok.
- Totalt används årligen cirka 150 TWh energi i hela bebyggelsesektorn, så en besparing på nio TWh under fyra år är inte orimligt, även om det givetvis är en mycket stor siffra. Inom Belok finns medlemmar med mycket hårda energisparkrav, som exempelvis Västfastigheter som ska minska sin energianvändning med 50 procent fram till år 2030. Frågan är dock hela tiden hur man ska få fram de nödvändiga pengarna som behövs.

Enligt Per-Erik Nilsson har Energimyndigheten haft kontakt med både honom och hans kollega Göran Werner, WSP, som är ansvarig för Bebo.
- Vi tror båda att det går att använda sig av de arbetsmetoder vi har tagit fram i en mycket större skala, för att uppnå besparingen till år 2020. Belok och Bebo har också tagit fram en mjukvara, Heftig, för att kunna simulera olika scenarior för olika åtgärder för energisparande i befintlig bebyggelse. Programmet innehåller den nationella byggnadsstocken och ska kunna användas av Belok och Bebo samt Energimyndigheten. När vi sitter och beslutar om olika projekt, vill vi kunna se vilka genomslag ett sådant projekt skulle kunna få för hela eller delar av byggnadsbeståndet. Myndigheter ska kunna använda det för att se vad olika bidrag ska kunna göra, säger Per-Erik Nilsson.

 

Yogesh Kumar: Fastighetsägarna efterlyser oberoende utredning

I dag svarar bostäder och servicelokaler, byggmaterialproduktionen oräknad, endast för cirka 15 procent av utsläppen av växthusgaser och ungefär en tredjedel av energianvändningen. Med så låga utsläppsnivåer anser Fastighetsägarna Sverige att de svenska fastighetsägarna redan kommit en god bit på väg att spara energi och använda förnybar energi.

Man kan ställa sig frågan hur fastighetsbranschen genom Belok och Bebo ska kunna spara nio TWh fram till år 2020.
- Fastighetsägarna efterlyser en oberoende utvärdering innan ytterligare satsningar beslutas, konstaterar Yogesh Kumar, miljöchef hos Fastighetsägarna Sverige.
- För att uppnå önskade mål för energisparandet vill Energimyndigheten fördubbla ansträngningarna och anslå ytterligare medel för olika projekt. Men vi anser att det i första hand behövs effektiva incitament för att driva på energieffektiviseringen. Detta skulle vara bättre instrument än de föreslagna, säger han.

Yogesh Kumar framhåller att många fastighetsägare redan har gjort stora energisparansträngningar i form av enkla och kostnadseffektiva driftåtgärder, men även investeringar som exempelvis främjar energieffektivisering. Trots det finns en potential för kostnadseffektiva enkla åtgärder till exempel optimering av installationssystem, vilket kan ge väsentliga bidrag till 20/20 målet.
- Vi har exempel på medlemmar som genom enkla åtgärder på tre år minskat energianvändningen med cirka 30 procent, jämfört med hur det var innan. Kan man genom olika incitament få mindre fastighetsägare att följa det exemplet, skulle det vara enkelt att uppfylla EU:s energisparmål.

I sitt svar kring artikel sju noterar Fastighetsägarna att den betydande effektivisering av energianvändningen som uppnåtts inom industrin och transportsektorn, har skett genom en konsekvent tillämpning av befintliga styrmedel och incitament. Incitamenten till energieffektivisering har här varit verkningsfulla.
- Det vore önskvärt att liknande styrmedel och incitament utvecklades för bygg- och fastighetssektorn, säger Yogesh Kumar.
Yogesh Kumar noterar också att rapporten innehåller ett antal teoretiska beräkningar baserade på osäkra antaganden vilket gör rapporten svårbedömd.

Svensk Energi: Oklar koppling mellan åtgärder och förväntat resultat

När det gäller energitjänster och möjligheten för energibolag att spara energi hos sina kunder är detta något som energibolagen själva väljer om de vill ägna sig åt eller inte. I det nya Energieffektiviseringsdirektivet finns möjligheten att lagreglera detta genom att införa ett så kallat kvotpliktssystem där energiföretagen åläggs att åstadkomma en viss årlig energieffektivisering. Något sådant system föreslås dock inte, på grund av att man tror att frivillighet är en bättre väg att gå.
Hos Svensk Energi, där den stora delen av de energibolag som kan tänkas arbeta med energitjänster finns, är man positiv till frivillighetslinjen, men vill att det ska bli möjligt för kommunala energibolag att sälja energitjänster utanför den egna kommunen. Ungefär som elhandelsbolag får verka i hela Sverige. Enligt det förslag till frivilliga avtal som Energimyndigheten gjort, så ska energibolagen frivilligt rapportera de åtgärder som de ger upphov till hos hushåll till exempel genom energirådgivning eller energitjänsteförsäljning.
Henrik Wingfors, ansvarig för bland annat energieffektivisering hos Svensk Energi:
- Spontant är förslaget intressant, bättre än de ”vita certifikat” med vilka energiföretagen skulle tvingas spara hos slutkunden. Förslaget har en potential att stärka energiföretagens roll på energitjänstemarknaden.
- Oavsett hur det går med förslaget om frivilliga avtal, så menar vi att det vore bra om statsmakterna vidtar de åtgärder som behövs för att klarlägga de  kommunalt ägda energibolagens roll på energitjänstemarknaden, säger Henrik Wingfors.
Vidare behöver Energimyndighetens förslag förtydligas. Enligt Henrik Wingfors är det oklart vilken kopplingen är mellan energibolagens åtgärder och de 13,44 TWh som dessa åtgärder sägs ge upphov till. Energibolagen har en liten del av energitjänstemarknaden och utför få åtgärder riktade mot hushåll.
- Incitamenten att delta måste klarläggas. Om man inte får något i utbyte, kan det vara svårt för ett mindre energibolag att åta sig att rapportera särskilt en viss del av sin försäljning, avslutar Henrik Wingfors.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/2013 sidan 31-34

  • FAKTA artikel 7
    Fyra sparpaket från Energimyndigheten

    Hushålls- och energibolagspaket – 13,4 TWh i total besparing 2014-20
    Enligt Energimyndigheten vore ett obligatoriskt system där energibolag gör besparingar hos kunderna inte kostnadseffektivt. Emellertid kan det finnas anledning att diskutera huruvida ett system med frivilliga avtal för energibolag med syftet att bidra till energieffektiviseringar hos vissa grupper slutanvändare, såsom hushåll eller fastighetsägare, vore ändamålsenligt.
    Myndigheten föreslår därför att det införs ett styrmedel på frivillig bas i form av avtal som riktar sig till energibolag samt energitjänsteföretag. De frivilliga avtalen skulle undertecknas av Energimyndigheten och individuella energibolag och energitjänsteföretag. Myndigheten ansvarar för samordnande och vidarerapportering samt för beräkningsgrunder av effekter. Företagen sätter upp ett mål för energieffektiviseringar hos slutavändare i en utsträckning som är specifik för varje bolag och som beaktar de enskilda bolagens förmåga och möjlighet att genomföra energieffektiviseringar.
    Utöver energibolag vill myndigheten att systemet också öppnas för alla företag som verkar inom energitjänster, bland annat för att undvika snedvridningar av konkurrensen. Man konstaterar att det sannolikt finns många främst små energibolag som kan behöva någon form av stöd för att kunna delta i systemet. Ett tänkbart alternativ vore att erbjuda utbildning i Energimyndighetens regi eller andra kompetenshöjande åtgärder. Enligt myndigheten finns det uppskattningar som visar att det är möjligt att uppnå besparingar på uppemot 5 till 10 procent på energianvändningen beroende på typ av slutanvändare.

    Näringslivspaket - 19,8 TWh i total besparing 2014-20
    Myndigheten framhäver också en utveckling av arbetet med så kallade energikartläggningscheckar, som utställs på enskilda företag, för att stärka deras energiarbete. Dessa ska ingå i ett så kallat näringslivspaket.
    Det nuvarande stödet kan förlängas och utökas med att företagen bildar nätverk, att certifierade energispecialister utför de stödberättigade kartläggningarna. Man hänvisar också till att det i direktivet artikel 16 finns möjlighet att införa ett frivilligt certifieringssystem på personnivå med ackreditering.
    Checksystemet har varit i bruk i ett antal år, men inte speciellt många företag har utnyttja systemet. Sedan september år 2010 har totalt 700 ansökningar inkommit. Med undantag för de första månaderna ligger antalet ansökningar på omkring 20 stycken per månad. 2012 var antalet något lägre jämfört med år 2011 och hittills år 2013.
    Enligt myndighetens beräkningar visar planerade åtgärdsbesparingar en mycket hög lönsamhet och en förändring av det nuvarande checksystemet skulle kunna ha en lägre inkörningskostnad än att arbeta fram nya system. Energicheckar är också helt i enlighet med Energieffektiviseringsdirektivets artikel, av vilken det framgår att medlemsländerna ska utarbeta program som uppmuntrar små- och medelstora företag att genomföra kartläggningar och rekommenderade åtgärdsförslag.
    I förslaget om energikartläggningscheckar ingår att de deltagande företagen ska kunna ingå i så kallade kluster, ett slags nätverk, som ska ge deltagarna mer av ett processtöd. Processtödet kan innefatta alltifrån kartläggningar och mål till faktiskt genomförande och uppföljning eftersom det i små- och medelstora företag ofta saknas kompetens om hur man bäst arbetar med energieffektivisering. Erfarenheter från Schweiz och Tyskland visar på en fördubblad energieffektivisering jämfört med vid enbart kartläggning.

    Fastighetspaket- 9,53 TWh i total energibesparing 2014-20
    I rapporten föreslås ett så kallat fastighetspaket där Energimyndighetens båda nätverk Belok (för kommersiella fastigheter) och Bebo (för bostäder) föreslås fortsätta tillsammans med det så kallade Lågan-programmet. Fastighetspaketet föreslås få två nivåer, dels för fastighetsägare (utom småhusägare) som saknar intern kompetens, men är intresserade av energisparande, dels för fastighetsägare som är med i Bebo eller Belok. En typ av incitament är att erbjuda fastighetsägare tillgång till nätverk där fastighetsägare och experter utbyter erfarenheter. Implementering av identifierade åtgärder bedöms genom detta kunna genomföras i högre utsträckning.
    Fastighetsägaren åtar sig i gengäld att:
    - Göra en fördjupad energikartläggning/förstudie (utöver energideklaration)
    - Upprätta styrande dokument inklusive en energiplan/handlingsplan
    - Bestämma mål för perioden 2014 – 2020 (lägstanivå anges av myndighet)
    - Rapportera (årligen) till ansvarig myndighet
    - Delta i fastighetsnätverket
    - Genomföra åtgärder för att uppfylla de egna målen.

    Paket för offentlig sektor - total besparing 16,24 TWh
    För den offentliga sektorn föreslås bland annat en breddning av styrmedlet till att även omfatta exempelvis park- och gatubelysning och kommunala idrottsanläggningar. Ett annat förslag är att tydligare inkludera entreprenader och upphandlingar. Det finns vidare en stor effektiviseringspotential vid kommunala VA-verk. Därutöver kunde man ställa kravet att kommunerna och landstingen – i motsats till nuvarande utformning av styrmedlet – erhåller stöd endast om de binder sig vid en viss lägsta målnivå för energieffektivisering. Vidare anser Energimyndigheten att medlen för energirådgivning som beräkningsmässigt sparar 0,03 TWh/år bör slås ihop med energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting till ett enda paket för offentlig sektor.

    Skatter – total besparing på 24,14 TWh till 2020
    Förutom de ovan specificerade sparmålen anses energi- och koldioxidskatter bidra till sparmålet med 24,14 TWh. Det handlar inte om skattehöjningar utan om att tillgodoräkna sig skillnaden mellan den svenska skattenivån och en så kallad minimiskattenivå. Myndigheten kallar detta för en ”hypotetisk skattehöjning” och skickar med en ordentlig brasklapp: ”De (dessa effekter av energi- och koldioxidskatter) bygger på en mängd antaganden, förenklingar och osäkerheter”.