Energisnålare skärgårdshandel

Installera lock och dörrar på kyldiskarna och centralisera kylsystemet. Så lyder några av råden till mindre livsmedelsbutiker i glesbygden som vill sänka sin elnota.

 Svartsö

Solceller kan vara lönsamt för en butik som, likt Svartsö lanthandel, har sin högsta elanvändning på sommaren. Foto Peppe Nilsson

Några enkla, men effektiva, åtgärder kan hjälpa små livsmedelsbutiker i glesbygden att minska sin energianvändning en hel del. Det visar ett examensarbete från KTH. Studenterna gjorde en energiinventering av fyra butiker i Stockholms skärgård och kom fram till att det framförallt är fem åtgärder som är lönsamma.

Störst energibesparingar ger centralisering av kylsystem och installation av lock och dörrar på kyldiskarna. Att byta ut gamla plug-inkylare för drycker kan också minska butikens energianvändning avsevärt. En förstuga runt entrén för att undvika drag och markiser över fönstren är andra förslag på åtgärder. - För de här butikerna är energikostnaderna relativt små i förhållande till exempelvis lönerna. Det ställer krav på energisparåtgärderna att de är enkla och inte för dyra, säger Peter Kjaerboe, forskare vid KTH Energiteknik, som handlett delar av studien.

Att installera solceller för att minska mängden köpt energi är också en bra idé i skärgårdsbutiker, eftersom de har sin högsäsong när det är många soltimmar. Samtidigt kan krav på bygglov, ofta i känsliga miljöer med kulturvärden, komplicera åtgärden. - Sänkning av kylbehovet är det man sparar mest på. Det är viktigt att leda ut värmen ur butiken, och att byta lampor i kyldiskarna till LED, säger Peter Kjaerboe.

Försök i skärgården Examensarbetarna Malin Ekman och Daniel Svärdsjö, under ledning av Jaime Arias, utvecklade en energimodell som tar hänsyn till butikernas storlek, system för butikskyla och driftförhållanden under årets säsonger. Energimodellen användes för att simulera energianvändningen och effekter av åtgärder i Svartsö respektive Grinda lanthandel. Livsmedelsbutiker på Gällnö och Finnhamn energiinventerades också. Studenterna analyserade både enskilda åtgärder och några olika åtgärdspaket, samt gjorde LCC-analyser.

Simuleringarna av Svartsö Lanthandel visade att det valda åtgärdspaketet kunde minska butikens energianvändning med cirka 34 procent. Återbetalningstiden blev runt tolv år med en fyraprocentig elprisökning. I Grinda Lanthandel och Café kunde energianvändningen minska tio procent med en återbetalningstid på cirka nio år.

Svartsö Lanthandel på 165 kvadratmeter använder i snitt 265 kWh/kvm och år. Plug-indiskar står för den enskilt största energianvändningen, 33 procent, tätt följt av det direkta kylsystemet som står för 31 procent.

Dörrar sparade mest el Utöver tidigare nämnda besparingsåtgärder undersöktes här effekterna av ny belysning i lager och personalutrymmen, återvinning av kondensorvärme för att värma butiken samt sänkning av kondenseringstemperaturen med luftkylning respektive sjökylning. Den åtgärd som minskade den totala elanvändningen mest, nio procent, var installationen av dörrar på kyldiskarna. Inte överraskande ingick denna lösning i det åtgärdspaket som gav kortast återbetalningstid, liksom ändrad belysning i kyldiskarna. De längsta återbetalningstiderna hade paketen som innehöll sjökylning av kondensorerna.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 12/2013, sid 34

  • FAKTA: Fem lönsamma åtgärder - centralisera kylsystemet till kylrum - installera lock och dörrar på kyldiskar - sätt upp solceller - bygg en förstuga runt entrén för att undvika drag - sätt markiser över fönstren