Energieffektivitet i centrum när Cerbof tog adjö

Den avslutande presentationen av forskningsprojekt finansierade via Cerbof omfattade allt från beständighet hos tejp som används för plasttätskikt, till avancerade ekvationer för att beräkna besparing av individuell mätning av värme.

publikoJensen-(2)Publiken var frågvis när de sista Cerboffinansierade projekten redovisades. Foto: Ingar Lindholm

Efter fem år har Cerbof - Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning – haft avslutningsseminarium, där fem projekt presenterades. Cerbof skapades av Energimyndigheten för att vara ett program för forskning och innovation, och har drivits i samverkan med aktörer inom byggsektorn. Kanslifunktionen upprätthålls av IQ Samhällsbyggnad.  Totalt har det under de fem åren Cerbof funnits kommit in 113 ansökningar varav 46 projekt fått stöd. Projekten har varit alltifrån avancerade energimätningar till mera jordnära projekt som testning av icke åldersbeständiga material som tejper. Vid det avslutande seminariet – som arrangerades i Stockholm i december förra året – presenterades de sista projekten och även idéer hur det kan bli en fortsättning på Cerbof. Emina Pasic, Energimyndigheten och ordförande för Cerbof, berättade att det finns planer på en fortsättning, myndigheten har fått pengar för liknande satsningar de kommande fyra åren.

Standardisering Ett av de mer publika projekten är Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader), som tidigare i höstas kom med standarder för hur beställare ska kunna ställa krav vid energiåtgärder (Energiavtal 12) samt en beräkningsdel för detta.  Avtalet är godkänt av Byggandets Kontraktskommitté, och det är avsett att användas i totalentreprenader där parterna avtalat om att tillämpa ABT 06 samt Svebys standard för överenskommelse om energianvändning. Energiavtal 12 utgör en särskild reglering av energiprestandafel med ett särskilt mätnings- och sanktionspaket, som avviker från vad som gäller enligt ABT 06. Exempelvis finns vite om energiprestanda inte uppfyller avtal. Till det kommer en beräkningsdel med brukarindata för bostäder respektive kontor samt en verifieringsdel. Allt finns kostnadsfritt att hämta från Svebys hemsida. Organisationen Byggherrarna är huvudman för Sveby sedan 2012. Tanken är att Svebyresultaten ska få större offentlighet genom att de ska hänvisas till i BBR.

Energisnåla kontor Större temperaturvariatoner inomhus, mindre glasareor och mer sofistikerat solskydd. Se där några ingredienser som gör att man i Tyskland ligger längre fram än Sverige i att ta fram lågenergikontor. Så kan man sammanfatta en del av Åke Blomsterbergs, WSP, budskap när han presenterade en studie över Energieffektiv kontorsbyggnad med låg internvärme, som han gjort tillsammans med Kajsa Flodberg, NCC Teknik. I projektet har man bland annat studerat 24 kontorsprojekt av lågenergityp i norra Europa. Enligt Åke Blomsterberg använder det bästa kontoret endast 20 kWh/kvm, år och är tyskt. Det bästa som finns i Sverige är Kaggen i Malmö.Svenska kontor använde i den senaste större undersökningen (Stegvis Stil från 2005) 210 kWh/kvm, år. Det man kan se i svenska kontor är att elanvändningen ökar medan värmeanvändningen minskar. Den ökade elanvändningen är till viss del beroende på mer komfortkyla. Som en brasklapp kan också nämnas att tyskarna började med passivhusbyggande långt tidigare än vad som skett i Sverige.

En miljon mätdata Lars Jensen, professor vid Installationsteknik, Lunds Universitet, LTH, presenterade projektet ”Reglering av värmesystem i flerbostadshus med individuell värmemätning” som han arbetat med tillsammans med Mats Dahlblom, LTH. Syftet med projektet var att förbättra reglering av värmesystemet genom att utnyttja mätning av innetemperatur i samtliga lägenheter från ett värmedebiteringssystem. För detta ändamål använde man olika flerbostadshusområden i Lund, med totalt 300 lägenheter. Lägenheterna är försedda med system för individuell värmemätning (komfortmätning) och mätning sker var 15:e minut. Systemet genererade en miljon datapunkter per dygn avseende innetemperatur. Data distribueras via Comhems bredband. Tanken var att få en jämnare temperatur i lägenheterna, så att man kunde undvika att hyresgästerna vädrade bort överskottsvärmen. Då kunde sedan framledningstemperaturen minskas. Resultatet har i korthet lett till bättre reglering och mindre temperaturvariationer, men inte de önskade energisparresultaten, konstaterade Lars Jensen.

Test av tejp När det kommer till tekniken att bygga tätt, i synnerhet vid lågenergi eller passivhusbyggen, är det av stor vikt att de tejper, syllisolering och fogmassor som används är åldringsbeständiga. Peter Ylmén, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har studerat ett antal tätningsmaterial. Av det lilla bestånd hus som kontrollerats i verkligheten (sex stycken) mättes stora läckage upp i två av exemplen. Initialt var dock problemen att hitta ”orörda” hus, alltså hus som inte byggts om eller där andra ingrepp gjorts i byggnadsskalet under årens lopp.  Vidare gjordes laboratorietester i en provhytt på SP. I denna testades olika lösningar och produkter, såsom tejper, fogskum och liknande. Genom tester i hytten simulerades åldrande av materialen genom att de utsattes för 80 graders värme och varierad luftfuktighet. Merparten av materialen bibehöll sin lufttäthet.

Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 48-49

 

  • FAKTA Cerbof slutseminarium Var: Piperska Muren, Stockholm När: 7 december Antal deltagare: drygt 80 Innehåll: presentation av forskningsresultat finansierade via Cerbof