Effektiviseringsutredningens förslag - nödvändiga men inte tillräckliga.

Annons

Så kom den äntligen, effektiviseringsutredningen. Den innehåller en hel räcka förslag som kommer att föra arbetet framåt, men inget direkt lyft.

Man kan väl säga att uppgiften lösts enligt de direktiv som förelagts och mer kan man kanske inte begära av en statlig utredning. De kan ju inte rå för att under tiden så har villkoren för energiarbetet förändrats med t.ex. klimatlarmen, energisäkerhetsproblemen och de ekonomiska kriserna. Men man kunde ju visat att man funderat över dem?

Stridiga viljor och extremisternas slagfält?

Om man får tro utredningens text (avsnitt 1.3.3) så har det varit stor spännvidd bland de medverkandes synpunkter: "Synen på energieffektivisering varierar i hög grad bland utred­ningens experter och i samhället i stort. Spännvidden är betydande mellan energieffektiviseringens främsta förespråkare och deras meningsmotståndare. De förra tycks mena att nödvändigheten att effektivisera energianvändningen med stora energibelopp, långt större än vad EG-direktivet kräver, närmast är ett axiom, som inte behöver underbyggas. Det är vår framtid det handlar om. Den andra grupperingen kräver bevis för att varje åtgärd, varje styrmedel, som införs ger en effekt, som kan motiveras från samhällsekonomiska utgångspunkter och så att en samhällekonomiskt olönsam energieffektvisering inte uppstår. Detta är ytterligheterna."

Personligen känner jag ingen som hävdar att effektivisering är ett axiom men däremot många som hävdar att energieffektiviseringen kan drivas längre därför att den ger minst lika mycket nytta (ljus, kraft, värme) med mindre insats av resurser (energi och pengar). I denna grupp är vi också många som hävdar att samhällsekonomi inte är ett entydigt begrepp. Man kan räkna med olika kalkylräntor och man kan ha olika syn på framtidsutvecklingen och på vilka poster som skall tas med i en kalkyl samt på vilka scenarier som skall jämföras.

Sternrapporten jämför t.ex. vad som händer om vi genomför åtgärder (det kostar samhällekonomin en del) med vad som händer om vi INTE genomför åtgärder (det kostar samhällsekonomin väldigt mycket). Detta sätt att jämföra gör inte sir Nicholas Stern ekonomiskt lättsinnig, tvärtom!

Och om det nu finns en potential som är större än vad “EU-direktivet kräver” varför skulle man inte försöka realisera den?

En snäv syn på ekonomisk lönsamhet och många kryphål

Effektiviseringen har mer att ge och utredningens förslag är bara en början. Nödvändig men inte tillräcklig. Ett huvudskäl till att förslagen känns passé är troligen att kalkylerna är gjorda med en snäv syn på vad som är samhällsekonomiskt rättfärdigat, samt att EU:s beräkningsregler ger stora utrymmen att räkna sig tillgodo även sådant som genomförts.

Utredningen är tryfferad med inte mindre än 6 särskilda yttranden som avslöjar att åsiktsskillnaderna varit stora. Ett av dem hävdar t.ex. att det är en välfärdsförlust att minska varmvattenförbrukningen genom att mäta och debitera förbrukningen! En tydligare exponent för det tänkande som försatt oss i en brydsam energisituation är svår att tänka sig. Ett annat, från energimyndigheten, visar att beräkningsmetoderna med primärenergi inte är oomtvistade. Och eftersom utredningen gjort en poäng av att det är primärenergin som står i fokus undrar man också varför inte styrmedlen utformats mera så att t.ex. direktverkande elvärme fasas ut (och förhindras från att breda ut sig).Det yttrande som är mest heltäckande och visar utredningens brister är det från Energirådgivarna. Där finns en hel katalog (se nedan) över åtgärder där utredningen borde gått djupare. Denna katalog kan vara en bra grund för att gå vidare!

Utredningen är en katalog av möjligheter som försuttits.
  • Offentliga sektorn som föredöme. Utredningen föreslår att ett energieffektiviseringsprogram ska integreras i det befintliga miljöledningssystemet för statliga myndigheter. Detta är helt otillräckligt, kraven måste vara mera distinkta. Utredningen föreslår att kommuner och landsting ska erbjudas att teckna ett energieffektiviseringsavtal via Energimyndigheten. Vi anser att kraven på dem som tecknar avtal bör vara högre (till exempel får kommunen/lanstinget själv välja sitt mål). Staten är Sverige största företagsägare. Utredningen ställer inga krav alls på statliga företag.

  • Program för passivhus/lågenergihus. Vi saknar ett styrmedelsförslag från utredningen som driver på denna utveckling.

  • Rörliga /fasta avgifter. Vi tror, till skillnad från utredningen, att en högre andel rörlig avgift bidrar till en ökad energieffektivisering.

  • Elfakturor. Vi saknar också ett förslag som skulle ge alla elkonsumenter EN faktura i stället för två.

  • Energieffektiviseringsfond. Vi menar att detta hade behövts av två skäl, dels för att visa marknaden att staten vill satsa långsiktigt på energieffektivisering (ryckiga bidrag är idag ett hinder på marknaden), och dels för att tydligare kunna kommunicera och visa en satsning på energieffektivisering.

  • Vita certifikat, som kan skapa en marknad för så kallade NWh (nega-watt-timmar),

  • Förmånsbeskattning av fordon. Ett styrmedel vi saknar är en tydlig koppling mellan förmånsbeskattningen och bilens energianvändning.

  • Småhus. En stor potential finns i gruppen småhus. Vi anser att styrmedel för småhus inte har behandlats i tillräcklig utsträckning. De omfattas inte av det föreslagna konsultstödet.

  • Verksamhetsel i lokaler. Enligt utredningens underlag är en av de största potentialerna inom verksamhetsel i lokaler. Vi anser att styrmedel inom detta område inte behandlats i tillräcklig utsträckning.

  • Stöd till strategiska åtgärder inom bostäder, service mm., de åtgärder som föreslås har inte analyserats. Till exempel bör isolering av byggnader vara långsiktigt mer relevant att satsa på än styr- och regleråtgärder (styr- och regleråtgärder har redan idag en god lönsamhet).

  • Utvärdering av systemet med energideklarationer. Vi anser det självklart att systemet ska utvärderas, men önskar en tidigareläggning av utvärderingen. På marknaden finns idag skarp kritik mot hur vissa energideklarationer genomförs och systemet bör snabbt komma till rätta med dessa problem,

Annons