Effektivare drift tack vare Lean

Lean är ett arbetsredskap som används för att effektivisera industriell produktion. Nu har det använts för att spara energi inom fastighetsdriften på Astra Zeneca.

Genom att konsekvent identifiera och kontrollera energianvändningen har man hos Astra Zeneca i Södertälje minskat sin fastighetsrelaterade energianvändning. 2009 beslutade ledningen för Astra Zeneca att genomföra ett systematiskt energiarbete, som skulle minska användningen av fastighetsrelaterad energi med 30 procent fram till helåret 2013 jämfört med energianvändningen 2008. De anläggningar som skulle ingå var kontors- och forskningsbyggnader, samt centrala mediacentraler och deras distributionssystem på två Astra Zenecaanläggningar i England (Macclesfield i Cheshire och Manchester) samt två i Sverige (Södertälje och Mölndal). Den metod som skulle användas är den i Japan utvecklade Lean-metoden, som utvecklats för industrin. Rent konkret skulle målet nås med hjälp av ett standardiserat energikontrollarbete, att verksamheten, drifttekniker och andra som har påverkan på energianvändningen engagerades, att förluster och slöseri eliminerades.

Tre nivåer
Organisatoriskt fanns det grupper på tre nivåer som skulle arbeta med frågan. Övergripande ansvar för hela energiarbetet hade en styrgrupp för hela företaget. För varje land fanns sedan en nivå som skulle se till att man arbetade standardiserat. På den tredje nivån hade ansvaret för kontor/laboratorier, centrala mediacentraler och människor/beteende delats upp på separata team. Inför arbetet fick personer som arbetade med energisparande och drift i England och Sverige genomgå en tvådagarsutbildning i begreppet Lean. Utöver det bedrevs också interna Lean-utbildningstillfällen för ytterligare yrkesgrupper som arbetar med fastighetsförvaltning. Det övergripande målet visualiserades och följdes upp noggrant på varje möte för att säkerställa att trenden gick åt rätt håll. Nyckeltal med målbild skapades för samtliga ansvarsområden, även dessa följdes noga upp så att trenden gick åt rätt håll. Nyckeltal används för prioritering av energironder och analys av energianvändningen. Visualisering av energianvändningen gör att liknande byggnader lätt kan jämföras.

Energironder
Ansvariga för energisparande i kontor och laboratorier har varit Johan Jürss och för centrala mediacentraler har varit Gábor Joó, båda placerade i Södertälje.
- Ett frekvent inslag i energiarbetet har varit energironder och diverse utredningar/kartläggningar. Det fanns två olika nivåer på energironder, en kortare som tog cirka en till två timmar att genomföra, där teamledaren tillsammans med ansvarig drifttekniker och elektriker gick igenom en byggnad. Till denna rond gjordes inga förberedelser. Vid den mer omfattande ronden deltog även verksamhetspersonal, fastighetsförvaltare och andra personer med god lokal- och verksamhetskännedom. Denna rond tog cirka en halv till en dag att genomföra. Genomgång av drifttider, luftomsättningar, börvärden, driftkort, flödesscheman mm föregick ronden. Tillsammans med verksamheten ifrågasattes krav, drifttider, börvärden och användningssätt, berättar Johan Jürss.

Även konsulter och studenter har använts som stöd. Ett samarbete med Linköpings tekniska högskola har pågått hela tiden där både examensarbeten och energiutredningar som en del i kursverksamheten utförts. Detta har lett till ökad förståelse för var energianvändningen sker då studenterna kompletterat installationerna med mätning på komponentnivå.

Tavlor
En mycket konkret åtgärd var de tavlor som sattes upp, där man både på nationell- och lokal nivå hade angivit vilka aktiviteter som skulle vidtas. Med olikfärgade magneter gick det att illustrera om åtgärderna gick enligt plan (grönt), om det uppstått något problem/tidsförskjutning (gult) eller om någon aktivitet stoppats (rött). Åtgärderna baserades på konkreta iakttagelser från energironder, energikartläggningar eller idéer av teamledarna.
Det fanns även en tavla för uppföljning av nyckeltal för varje process. Tavlorna gicks igenom varannan vecka på olika möten och utgående från hur respektive aktivitet låg till tidsmässigt avgjordes vilken färg den skulle ha. Om man hade en röd magnet kanske det betydde att personen behövde stöd för sitt arbete. Tavlorna var placerade så att drifttekniker, teamledare och ledningsgrupp ständigt blev påmind om energisparfrågans betydelse.
- Visualisering av energiarbetet är en nyckel för att skapa intresse och engagemang, säger Johan Jürss.

Snabbt resultat
Mer än två år före utsatt tid hade energianvändningen i Södertälje reducerats från 168 GWh (december 2008) till 101 GWh (augusti 2012), med andra ord en minskning med över 65 GWh.  Det gör också att minskningen blev mer än de 30 procent som var målet från början.  Det handlar enligt Johan Jürss och Gábor Joó om flera hundra mindre eller större åtgärder, allt från att byta till LED-belysning till ett stort centraliseringsprojekt av kylcentraler på Gärtuna. Båda är dock övertygade om att de viktigaste parametrarna för ett lyckat projekt är kunskap och engagemang hos både ledningsgrupp och anställda, följt av resurser och pengar. Den genomsnittliga återbetalningstiden för åtgärderna är 0,8 år.
- Exempelvis började vi titta på behovet av befuktning och avfuktning. Genom att inte prata kilowattimmar, som många inte förstår, pratade vi kostnader och då blir det lättare att ifrågasätta kraven, säger Gábor Joó.
Det visade sig många gånger att klimatkraven inte var några myndighetskrav, utan egenpåfunna krav, utan egentlig bäring på att verksamheten krävde det.  Vidare uppmärksammades ofta att behoven inte anpassats när verksamheten förändras.
- Genom att föra en dialog med verksamheten där vi påvisade kostnad och miljöbelastning, lyckades vi reducera befuktningen i Södertälje. Denna åtgärd spar energi för ett antal miljoner kronor, säger Johan Jürss.

Sammanbyggda kylcentraler
Ett annat exempel är fyra kylcentraler på Gärtuna, med totalt 16 stycken kylmaskiner mellan 0,5 och 2,4 MW. Dessa har byggts ihop till ett gemensamt system så att färre maskiner behöver gå på dellast, samt att några helt kan ställas av. Vintertid behöver endast en central vara i drift. På så vis sjunker elanvändningen och underhållskostnaderna för kylcentralerna då driften på de effektivaste maskinerna prioriteras. Projektet togs i drift i somras. Vidare har både kalla och varma sidan kunnat justeras delar av året med ökad verkningsgrad som följd. Ytterligare ett exempel är en pumpstation för distribution av kyltornsvatten på Gärtuna, där två pumpar med en effekt på 130 kW per styck gick kontinuerligt på lågvarv, oavsett utetemperatur. I detta fall var driftpunkten för start och stopp felaktig. Pumparna gick på en väldigt låg verkningsgrad och den ogynnsamma driften orsakade kavitation i pumphusen, vilket ledde till att de fick renoveras vart femte år. Genom att programmera om in- och urstegringsparametrarna för pumparna så att de går på sin högsta verkningsgrad, behöver under cirka 355 dagar per år bara en pump vara i drift. Även kavitationsproblemen har upphört. Att projektet som helhet visat så bra resultat i förväg beror enligt Johan Jürss på att målet varit förankrat i företagets ledningsgrupp liksom att det nationella teamet hade en budget. I projektet har också ingått att vid framtida inköp av ny produktionsutrustning ska energianvändningen vara en viktig parameter att ta hänsyn till.

Text Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/13 sidan 34-39

 

  • FAKTA:  Det här är anläggningarna som har provat Lean
    Astra Zeneca i Södertälje består av två anläggningar, Snäckviken inne i staden och Gärtuna, som ligger en bit utanför.
    Snäckviken bestod 2011 av 83 byggnader med en sammanlagd yta på 450 000 kvm. Man använder årligen 62 800 MWh ånga, 13 000 000 kbm sjövatten, 520 000 kbm dricksvatten , 41 200 MWh fjärrvärme 16 400 MWh kyla samt 83 200 MWh el. En del av byggnaderna har sålts eller är under försäljning.
    Gärtuna bestod 2011 av 47 byggnader med en sammanlagd yta på 280 000 kvm. Man använder årligen 60 000 MWh ånga, 380 000 m3 dricksvatten, 36 000 MWh fjärrvärme, 30 000 MWh kyla samt 87 000 MWh el.