Det gröna Stockholm tar form på Djurgården

Annons

Norra Djurgårdsstaden ska bli Stockholms nya miljöprofilområde. Energi & Miljö har besökt kvarteret Riga, en av de första byggnaderna i den nya stadsdelen.

kontorshuset-kv-riga-1webb.jpgKommunfullmäktige i Stockholm har utsett Norra Djurgårdsstaden till ett av stadens miljöprofilerade stadsutvecklingsområden. Här ska ny miljöteknik, nya arbetssätt och god stadsplanering visa vägen för långsiktigt hållbara lösningar enligt stadshuspolitikerna. Enligt Stockholms stads miljöprogram 2008–2011 ska erfarenheterna från Hammarby sjöstad tas tillvara vid all detaljplanering i de nya miljöprofilområdena. Miljöeffektiva lösningar ska användas till exempel när det gäller avfallshantering, byggprocesser och materialval. En av de första byggnaderna i Norra Djurgårdsstaden är kvarteret Riga där Vasakronan uppfört ett kontorshus på cirka 33000 kvadratmeter BTA på sju våningar, med en kontorsyta på cirka 21 000 kvadratmeter LOA och butiker på cirka 3300 kvadratmeter LOA. Den beräknade energianvändningen för fastighetsdrift uppgår till 41 kWh/kvm, år, vilket är klart lägre än vad politikerna satt som mål för området (55 kWh/kvm, år).

Kvarteret Riga ska certifieras enligt bland annat Miljöklassad byggnad och Leed. För Leedcertifieringen ställs bland annat krav på en viss andel gröna tak. Foto: Mark Kretz

Nio års planering Enligt Renée Myrland, projektchef hos Vasakronan, började dåvarande AP-Fastigheter planeringen för att bygga en kontorsbyggnad på fastigheten redan för nio år sedan. Av olika anledningar dröjde det till år 2005 innan man återupptog med att förnya förstudier och programarbete kring gestaltning och teknisk design. I systemskedet ägnades stor vikt åt att bland annat utreda kyltekniska lösningar, eventuella solceller, solvärme, system för lokalt omhändertagande av dagvatten, dagsljusinlänkning etc. Exempelvis gjordes noggranna LCC-analyser av vilken typ av kyla som skulle användas. Vasakronan ville inte låsa kyldistributionen till fjärrkyla, därför undersöktes flera alternativ. - Bland annat utredde vi möjligheten att använda sjökyla från Värtan. För detta söktes omgående tillstånd för utökad vattenverksamhet, men den processen tar tid och tillståndet blev inte klart i tid för detta projekt. När vi bygger vidare i Värtan, kan detta absolut bli aktuellt. Ett annat spår var att borra för bergkyla, vilket inte var ekonomiskt försvarbart på den aktuella tomten. Garaget, som är placerat under grundvattennivån, var redan utfört med vattentät betong som är olämplig att perforera på grund av stor läckagerisk.

VAV istället för CAV För kyla valdes till slut valdes tre kylmaskiner av konventionell modell och i standardstorlekar, med möjlighet att stega in en maskin i taget allt eftersom behoven ökar för att hålla en hög verkningsgrad i produktionen av kyla och för att skapa redundans i systemet. - Både för enskilda teknikområden, men också på systemnivå, gjordes många livscykelkostnadsanalyser där vi kunde jämföra olika systemval med varandra, som val av CAV med kylbafflar eller VAV, aggregatval och även olika belysningstyper. När det gäller kylning av kontorsutrymmena valdes VAV och inte CAV med kylbafflar. - I produktionsskedet, när hyresgästerna kontrakterades, ändrades antalet arbetsplatser per plan från systemhandlingens planerade möblering med 185 personer per plan och åttio procents närvaro till 300 personer per plan och hundra procents personalnärvaro i lokalerna. Det ökade kylbehovet medförde att den redan installerade ventilationsanläggningen inte räckte till. För att klara det nya inneklimatkravet har vi därför installerat fläktluftkylare på kontorsplanen som komplement

Ingen dagsljusstyrning När det gäller belysningen har Vasakronan valt att i kontorsutrymmena inte använda dagsljusstyrning då byggnadens djupa mått innebär att de inre zonerna inte påverkas nämnvärt av solljuset och att energibesparingen därför blir relativt begränsad. Armaturerna i kontorsplanen är av konventionell typ med HF-don och T5-rör. Ett alternativ med diodbelysning uppfattas i dag inte ge lika stort ljusutbyte som lysrör av bästa sort. Programkravet är 300 lux i allmänbelysning, vilket inte de undersökta diod-alternativen klarade av. Belysningsstyrningen sker med hjälp av rörelsedetektorer på kontorsplanen, tidkanaler i trapphus och tidkanaler i kombination med dagsljusstyrning i entrén och ljusgården.

Krav på växtbelagt tak Enligt Renée Myrland är målet att huset ska ha certifierats för guldklass för Leed, liksom för guldklass i Miljöklassad byggnad. Byggnaden är Green Buildingklassad. - Det viktigaste var att vi genomlyste olika förslag till tekniska lösningar och jämförde dem, inte bara för att få ner energianvändningen, utan även med tanke på inneklimat, enkelhet i drift och  låga driftkostnader. För att uppfylla Leedkraven fick tid och möda bland annat ägnas åt att verifiera termiska komfortkrav enligt den amerikanska vvs-organisationens Ashraes kriterier avseende operativ temperatur, relativ fuktighet, lufthastighet och liknande. Andra udda krav för att bli certifierad för guldklass för Leed är att en viss andel av takytan måste vara belagd med sedum (en växt) för att minska värmebelastningen och att rökning inte får ske inom en viss radie från huset för att man inte ska få in ohälsosam luft. Om byggnaden har rökförbud får det inte finnas rökrutor närmare än 10 meter från entréerna. Andra krav är att fastighetsägaren - för att få poäng - måste minimera spridning från förorenade verksamheter som till exempel kopieringsrum och garage till andra utrymmen. Det överensstämmer med Vasakronans grundläggande programkrav. Därför har till exempel kopieringsrummen självstängande dörrar, så att föroreningarna inte sprids till de omkringliggande kontorsutrymmena.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/10 sid 20-21

  • Fakta Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden, som omfattar 236 hektar och började byggas förra året, sägs enligt Stockholms kommun ha särskilt goda möjligheter att bli en internationell förebild för hållbara och kvalitativa stadsmiljöer. Stadsdelen kommer enligt planerna att när den står klar år 2030 ha 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. År 2030 ska Norra Djurgårdsstaden vara fossilbränslefri. För Stockholm som helhet är samma mål satt till 2050. Norra Djurgårdsstaden är anpassad till kommande klimatförändringar, till exempel ökad nederbörd. Källa: Stockholms stad
  • Fakta Kv Riga Totalentreprenör : Peab Sverige Arkitekt:  Aros Arkitekter Projektledning : Ytterman Projekt Miljökonsult : Projektledarhuset Fuktkonsult : AK Indoor Konstruktör: Knut Jönsson respektive Strängbetong Brandkonsult:  Brandkonsulten Ljudkonsult: Acusticon Hisskonsult: Gummessons Hisskonsult VVS-konsult/Utförandeentreprenad: Incoord Elkonsult/Utförandeentreprenad : Electro Engineering Styrkonsult, ramhandling: Incoord Sprinklerkonsult/Utförandeentreprenad : Brandgruppen Sprinklerentreprenör: Bravida Elentreprenör: Bravida Ventilationsentreprenör: Bravida Rörentreprenör: TKI Styrentreprenör: Nordomatic
Annons