Delade incitament litet hinder för energisparande

Annons

Att varmhyra dominerar i Sverige är en anledning till att problemet med så kallade delade incitament för energisparande är litet, enligt en rapport från Boverket och Energimyndigheten.

Individuell mätning och debitering, IMD, av värme inte alltid till minskad energianvändning. Snarare kan IMD ha en kontraproduktiv effekt och öka energianvändningen i stället för att minska den. Det konstaterar Boverket och Energimyndigheten i rapporten ”Analys av delade incitament för energieffektivisering – Med fokus på energiprestandaförbättrande investeringar” som publicerades i slutet av förra året.

Ska undanröja hinder
Myndigheterna har analyserat hinder för energiprestandaförbättrande investeringar. Främst undersöks delade incitament där fastighetsägare och hyresgäst, eller olika ägare till andelsägd egendom, delar på uppkommen besparing. Rapporten har tillkommit på uppdrag av regeringen. Uppdraget är i sin tur en konsekvens av Energieffektiviseringsdirektivet, som ålägger medlemsstaterna att undersöka och om nödvändigt undanröja hinder för energiprestandaförbättrande investeringar i byggnader som beror på delade incitament.

Svårt få rättvisa
I rapporten konstateras om IMD bland annat att:

  • Erfarenheter från allmännyttiga bostadsbolag som infört IMD värme visar att energianvändningen ofta blir högre, eftersom många hyresgäster väljer att betala mer för en högre temperatur.
  • Värme sprids genom lägenheterna, därför svårt att få till en rättvis debitering
  • Systemet bygger på att det ska gå att välja en lägre inomhustemperatur jämfört med idag i enskilda lägenheter.

En generell slutsats i rapporten är att delade incitament bedöms utgöra ett relativt litet problem jämfört med andra hinder såsom finansieringsproblem och andra kunskapsrelaterade hinder. Studien ger dessutom belägg för att delade incitament utgör ett - vid en internationell jämförelse – begränsat problem på den svenska marknaden. En avgörande förklaring till det torde vara att hyresavtal baserade på varmhyra dominerar i Sverige.

Negativa konsekvenser
En annan av utredningens slutsatser är att individuell mätning och debitering av värme kan komma att få stora negativa konsekvenser när det gäller delade incitament på den svenska marknaden. Anledningen enligt utredningen är att investeringsproblemen kan förväntas öka, även om användningsproblemen samtidigt bedöms minska. Utredningen baseras bland annat på intervjuer med branschorganisationer och relevant litteratur- och statistikkällor. Meningen är att rapporten ska användas som underlag vid framtagande av styrmedels- och åtgärdsförslag.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2014, sid 12

Annons