”Ställ krav på inomhusluftens renhet!”

Annons

Filtrering och ventilering av våra byggnader ger en dräglig miljö inomhus. Dock är vi beroende av uteluften för syresättning. Detta beroende ställer krav på nya rekommendationer för inomhusluft, särskilt då WHO nu klassat utomhusluft som cancerogen.

I oktober 2013 gjorde WHO ett uttalande, där klassificeringen av uteluft ändrades. Nu klassas den luft vi kan andas på Åreskutan likväl i Peking som cancerogen. Det är dramatiskt och omvälvande.

Det tiotal forskare som arbetat med detta runt WHO grundar sitt uttalande på ren forskning och lungmedicin.
Uttalandet gör det problematiskt för de aktörer som i dag försöker hålla inomhusmiljön ren: leverantörer av ventilationssystem samt filteraktörer. Man måste ha större kontroll på och klassificering av filtereffektiviteten och tekniken runt uteluftsfiltrering samtidigt som man ska hålla energin under kontroll. Den gordiska knuten måste lösas genom kvalitet och teknik som vi redan har men inte använder.
Partiklar som nanopartiklar är farliga då de dels bär farliga ämnen på sin yta men också deponerar i våra alveoler samt blodkärl. Emissioner och molekylära bindningar är ett problem, men tillsammans med nanopartiklar i utluften blir det än värre.

Kraven på luftens kvalitet måste höjas.
Varför kan inte lagstiftare inse att det behövs hårdare tag i regler gällande inomhusluft? Man kan inte tro att de enormt höga gränsvärdena på till exempel totaldammhalt går att använda i en normal miljö. Trots att det är oerhört komplext att bedöma inomhusluftkvalitet (IAQ) så måste man börja att forma en rekommendation. När man projekterar rum där datorer vistas ställs krav på högsta antal partiklar men för oss människor så gäller tydligen inte detta. Vi måste börja förstå sammanhanget mellan hur partiklar och emissioner fungerar i våra kontor och hem. I dag har vi endast l/s att stå på samt värdet på undanträngt syre (koldioxid) vilket är lite förlegat. Det är dags att reda ut vad luftkvalitet är.

Vi kan rena luften om vi vill och om vi tycker att vi ska ha ren inomhusluft. Kanske är det dags att gå tillbaka till stora kanalsystem samt större frontarea för filter? Om man sänker flödena i en anläggning med 10 % så får man en mycket renare inkommande luft, från F7 – F8(9) i filtrering, men syrehalten blir lägre. Vi får också energivinster vid lägre flöden. Nu när då WHO har gjort sitt statement om att all utomhusluft klassas som cancerogen Grupp 1 så blir man fundersam som expert på IAQ. Hur ska vi nu kunna sätta värden på den luft vi tar in?

En ide:
1.Vi höjer kraven på funktionen i anläggningar, ger fulla mandat till projekterare om att prioritera utrymmen för kanaler samt filtrering i mycket större grad. Kanske flyttar vi bort filter från aggregaten och får större area (renare luft). Vi ser även till att höja kraven på förekommande emissioner inne i boendet med till exempel formaldehyder, benzen, terpener, etcetera
2. Vi börjar med rekommendationer för högsta antal partiklar per volymenhet luft inom en angiven partikelfraktion, från 0,01 µm-10 µm (distributionen av partiklar) et. al prof. Mats Persson
3. Vi ändrar lagstiftning om emissioner och ställer högre krav och lägre gränsvärden för att möta WHOs klassning
4. Vi ändrar den i dag låga rekommendationen på filterklass F7 som börjar vid 35 procent avskiljning så att åtminstone 70 procent blir en riktlinje. Då måste vi också ges möjlighet att få ökat utrymme för frontareor i filterbankar för att hålla energikostnaden nere. Att driva ett F7-filter, tiopåsars, en helmodul ett år med flöde av cirka 3 000 kubikmeter, kostar tre gånger så mycket som att upphandla det
5. Utbilda installatörer och projekterare gällande luftkvalitet med skillnad på flöde och renhet
6. Se till att fullfölja det kunskapsnätverk som startats, som Berndt Stenberg varit en av initiativtagarna till.
Det är dags att fatta beslut nu om hur vi vill ha det i framtiden. Vi som ser förändringen av luftens sammansättning blir trötta av debatter som den om Hornsgatan, Sveriges mest luftkvalitetsanalyserade. Vi vistas inomhus 90 procent av vår tid och eftersom vi baserar vår luftkvalitet på mängden av luft, inte renheten, så får vi in den luft som finns på gatorna i våra hem, i vissa fall helt ofiltrerad.

Jag tycker att Boverket, ventilationsbranschen, Socialstyrelsen samt experter på IAQ bör - utan påverkan från aktörer - snabbt ta fram en rekommendation på renhet i luften. Att endast öka flöden ger bara en sak, mer syre och mycket fler partiklar. Men ökar ytorna för behandling av luft, system, filtrering och kanaler, så får vi människor en dräglig inomhusmiljö.

Till Almedalsveckan kommer jag med en utredning från Hornsgatan där vi har visar fakta om hur luften utomhus kommer in i en fastighet utan ventilation och sedan med nyinstallerad ventilation, och vilka skillnader vi fick.

Anders Hedström

Annons