Boverket om nära-nollenergibyggnader

Annons
NÄRA-NOLLENERGIBYGGNADER

Skärpta krav på energianvändningen och höjd viktningsfaktor för el som används för värme, kyla och varmvatten.

Det är några av förslagen i den utredning om nära-nollenergibyggnader som Boverket redovisat, ”Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Definition av energiprestanda och kvantitativ riktlinje”.

Boverket har tagit fram ett förslag som omfattar dels hur kraven ska ställas, det vill säga vilken energimängd som ska räknas in i byggnadens energiprestanda, och dels vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla för nära-nollenergibyggnader

I rapporten konstateras att nya byggnader redan i dag ligger på energiprestandanivåer en bra bit under befintlig bebyggelse, och eftersom nya byggnader utgör en liten andel av det totala byggnadsbeståndet, kommer effekten i form av minskad energianvändning att vara liten i förhållande till energianvändningen i stort. Enligt rapporten kan det förmodas att skärpta energikrav kommer att stimulera innovationer men det är osäkert i vilken utsträckning sådana innovationer och sådan teknisk utveckling kommer att ske.

Brasklappen är dock att alltför högt ställda energikrav kan påverka nyproduktionen negativt och att det som byggs håller en sämre kvalitet på grund av svårigheter med att anpassa byggandet till de skärpta kraven. Föreslagna nivåer för kommande nära-nollenergibyggnader är framtagna för att balansera mellan tillräckligt skarpa krav och en rimlig förvissning om att kraven inte ställs så högt att kännbara negativa konsekvenser blir följden, skriver man. Tanken är att dagens teknik ska kunna verka pådrivande, utan att kostnaderna ökar i sådan omfattning att det hämmar nyproduktionen.

Avseende systemgränsen hävdas i rapporten att den ska vara levererad (köpt) energi. Den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är den energi som levereras till byggnadens tekniska system. Så kallat fritt flödande energi från förnybara energikällor) ska inte ingå i den mänd energi som energiprestandakraven ställs på.

Viktningsfaktorn som åläggs el som används för uppvärmning föreslås skärpas för nära-nollenergihus, jämfört med dagens nivåer, där viktningsfaktorn för el som max är 1,6 till 2,5. Bakgrunden är att man vill undvika att energikraven främjar el för uppvärmning.

En annan skärpning är energiprestandakraven, som för nära-nollenergibyggnader skräps betydligt. I rapporten redovisas exempelvis skärpningen för byggnader i stockholmsområdet. Kraven på ett flerbostadshus byggt som nära-nollenergihus föreslås bli 55 kWh/kvm, år, ett flerbostadshus med små lägenheter (maximalt 35 kvm/lägenhet) föreslås bli 65 kWh/kvm, år. Energianvändningen i lokaler föreslås bli 50 kWh/kvm, år och för småhus 80 kWh/kvm, år. Motsvarande siffror i gällande BBR är 80 kWh/kvm, år, 90 kWh/kvm, år, 70 kWh/kvm, år samt 90 kWh/kvm, år.

Mark Kretz

 

Annons