Beslut om IMD dröjer till nästa år

Annons
IMD, Boverket

Frågan om IMD:s vara eller inte vara är inte över, trots att Boverket i två rapporter ansett att det inte är lönsamt att införa i Sverige och att ett stort antal remissinstanser ansett detsamma. Regeringen har beslutat att Boverket ska hålla en kontinuerlig kontroll av kostnadsfrågan och återkomma i ärendet nästa år. Då beslutas om IMD, Individuell mätning och debitering,  ska bli lag eller inte, eller om Boverket ska fortsätta att hålla kontroll på kostnaderna. 

Den mångåriga tvistefrågan om att införa individuell mätning av värme, vatten och kyla i det svenska bostadsbeståndet ser inte ut att ha lösts,  trots att Boverket låtit göra två utredningar: en om IMD i befintlig bebyggelse och en om IMD i nyproduktion och  vid ombyggnad.  Båda utredningarna kom fram till att IMD i Sverige inte är kostnadseffektivt, vilket är ett av villkoren i kapitel 9  i Europaparlamentets och  -rådets Energieffektiviseringsdirektiv.  Regeringen gör ingen annan bedömning än den som  Boverket kommit fram till, som också många av remissinstanserna stödjer.  Regeringen konstaterar dock att med beaktande av kraven i energieffektiviseringsdirektivet kan förhållandena framöver ändras. Därför får Boverket i uppdrag under de närmaste åren att följa upp och utreda om det ändå finns skäl att införa krav på IMD.  Uppföljningen ska bygga på de utredningar och slutsatser som Boverket kommit fram till. 

Jan-Olof Lundgren, jurist på energi- och miljödepartementet, säger:  – Regeringen gör bedömningen att direktivets  krav är en levande  bestämmelse och då måste  man se vad som händer i framtiden.  Det kan bli ändrade förhållanden som att kostnaderna för energi ökar och kostnaderna för mätare minskar. Då kan det bli mer kostnadseffektivt att införa mätning.  Det var också något som vissa remissinstanser pekade på i sitt svar till regeringen.  – Det finns väl andra parametrar som Boverket  ska kolla. Kanske skulle de använda andra referenshus  eller liknande.  Men det är upp till dem.  Boverkets slutsatser ska redovisas till regeringen i början av maj nästa år.  – Det blir en gemensam rapport för både nyproduktion  och ombyggnader, säger  Jan-Olof Lundgren. 

 

Huruvida EU-kommissionen kommer att dra Sverige  inför EU-domstolen för att man inte inför mättvång i den svenska lagen kan han inte svara på. Hur EU-kommissionen ser på den svenska  modellen där Boverket ska  följa upp frågan är oklart.  – Det är en tvåstegsraket  till att börja med, om vi har  genomfört det i rätt tid, vilket  vi har. Det andra steget  påbörjas först när alla länder  genomfört direktivet i tid.  Då kontrolleras om vi och  andra har infört det  på korrekt sätt.  Den tillsynsprocessen  har dock inte  startat ännu.  Ansvarig för frågan hos  Boverket är Paula Hallonsten,  chef för enheten Energi och  samhällsekonomi. Hon konstaterar  att det är för tidigt att  ta ställning till hur frågan ska  hanteras.  – Den årliga  utredningen ska  göras tills det  beslutas annorlunda.  Vi har inte  funderat på hur  arbetet ska gå  till. Men det blir  nödvändigt att  hitta en metod  att följa upp  frågan varje år.  Första gången  är ju nästa år så det får ingå i  verksamhetsplaneringen för  2017.  – Jag föreställer mig  att vi gör någon kontroll  för att få den information  vi behöver  för att se om något  har ändrats. Vi gör  ju utredningar  hela tiden. Vi har  ju återrapporteringskrav  i ett  antal frågor, av  vilka en del är  återkommande,  såsom bostadsmarknadsenkäten  som är  årlig.

Annons