Befintlig bebyggelse får ej IMD-krav

Annons
IMD

Boverket tycker inte att det ska krävas individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten i befintlig bebyggelse. Nu ligger frågan hos regeringen.

Boverket konstaterar i sin utredning om IMD i befintlig bebyggelse (Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse) att de kostnadseffektivitetsberäkningar verket gjort visar att IMD generellt inte är lönsamt i befintlig bebyggelse.

Rapporten är den andra och sista i det regeringsuppdrag verket fick förra året om IMD. Tidigare har Boverket producerat en rapport om IMD i nyproduktionen, som liksom denna, konstaterar att det inte är lönsamt att installera teknik för mätning i den svenska bebyggelsen. Rapporten omfattar IMD för värme och varmvatten.

I utredningsarbetet har man skapat kalkylmodeller för investeringen i mätsystem, och tillämpat dessa på en typbyggnad som sedan placerats på fyra orter: Malmö, Stockholm, Sundsvall och Kiruna. Sedan har man räknat på vilka teoretiska energibesparingar som skulle uppstå om temperaturen sänktes i typbyggnaden med en respektive två grader. Boverket konstaterar att det råder stor osäkerhet kring såväl kostnader för, som inkomster från, investeringar i IMD-teknik.

Utredningen har också låtit göra en enkät bland boende i lägenheter med någon typ av individuell värmemätning. En majoritet av de svarande tycker att IMD är bra. Andelen positiva var större i bostadsrätter än i hyresrätter. 45 procent försöker aktivt använda mindre energi för uppvärmning. Större andel av de äldre än de yngre anser att det är bra att boende betalar för den energi de använder. På frågan om de valt att påverka temperatur hade hälften inte gjort något sådant. Av de som ändrat temperatur hade 9 procent det varmare och 38 procent hade det kallare. För majoriteten av de som sänkt sin inomhustemperatur var motivationen att spara pengar.

Av enkäten framgår att både information om systemen och förankring innan installation hos boende är dålig. Hela 75 av de svarande fick inte vara med i beslutet om installation av tekniken. Utredarna anser att bristen på boendeinflytande minskar sannolikheten att tekniken och dess möjligheter accepteras. Vädringsbeteendet är oförändrat hos de flesta med individuell mätning.

Joakim Pålsson, representant för Svensk Förening för förbrukningsmätning av energi, SFFE, är kritisk till rapportens slutsatser.

- Alla rapporter som baserats på de teknikval som används i övriga europeiska länder visar på sänkt energianvändning och minskade kostnader. Boverket har i sin bedömning vägt in resultat från studier och exempel på teknik som inte är förenlig med lagstiftningen, varpå slutsatsen blir att man inte kan garantera en energibesparing. Detta är totalt felaktigt, säger han.

- Boverket har inte heller fullföljt sitt uppdrag som var att konstatera i vilka fastigheter det är kostnadseffektivt, eftersom direktivet och lagen säger att det i dessa fall ska installeras individuella mätare. Oavsett om det är 10 procent eller 90 procent av fastigheterna. Boverkets rapport är bara en del av den slutgiltiga bedömningen. Energieffektiviseringsdirektivet syftar till att spara energi, inte pengar. Därför är det viktigt att beslutsfattarna väger in detta faktum i sin slutgiltiga bedömning av hur lagen ska efterföljas, säger Joakim Pålsson.

Boverkets Anders Carlsson pekar i ett svar till Joakim Pålsson på att Lagen om energimätning har varit utgångspunkten i Boverkets utredning.

- Där anges kostnadseffektivitet som ett villkor. Detta likställs i utredningen med lönsamhet och åtgärdens intäkter i form av energibesparing ställs mot dess kostnader. Är intäkterna större än kostnaderna under investeringens livslängd är den lönsam, i annat fall olönsam.

- Att installation av individuell mätning med säkerhet leder till en stor temperatursänkning och därmed till en väsentlig energibesparing i byggnaden är inte i linje med de erfarenheter som svenska fastighetsägarna har gjort. Risken finns för att temperatursänkningen är liten eller helt uteblir, och då blir investeringen inte lönsam, säger Anders Carlsson.

Boverkets rapport "Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse" har lämnats till regeringen, som kommer ta beslut i frågan om och i vilka fall individuell mätning och debitering ska krävas.

Mark Kretz, publicerad i Energi & Miljö nr 10/2015, sidan 6

 

 

 

 

 

 

Fakta

FAKTA

I artikel 9 i EU.s energieffektiviseringsdirektiv (2012/27/EU) ställs krav på medlemsstaterna att se till att byggherrar och fastighetsägare installerar individuella mätare så att varje lägenhets energianvändning för uppvärmning, kyla och tappvarmvatten kan mätas. Sverige har implementerat artikeln genom lagen om energimätning i byggnader (2014:267).

Annons