Ansiktslyftning för kontorshus från 70-talet

Annons

När kontorsbyggnaden Jarlahuset renoveras får innergården en spektakulär glasfasad. Här kommer dagsljusstyrning att tillämpas, något som hittills varit sällsynt i kontor. Den beräknade energianvändningen blir cirka 85 kWh/kvm.

Byggt år 1973 hade tiden på många sätt sprungit ifrån Jarlahuset i centrala Stockholm, som ägs av Probitas, som är Immanuelskyrkans fastighetsbolag. De tekniska installationerna från 1973 räckte inte för dagens klimatkrav, interiören var ganska passé med sina cellindelade kontorsrum och fasaden mot innergården var en tråkig plåtfasad med små fönster. När Kronofogdemyndigheten, som hyrde större delen av de 15 000 kvm, sade upp kontraktet så var det dags för en genomgripande renovering, för att byggnaden skulle kunna leva upp till dagens krav.
- Mycket av tekniken är snart 40 år. Till exempel fläktsystemet hade återluft där gammal luft blandades med friskluft innan den blåstes tillbaka. Dock hade det kompletteras med ett modernt styrsystem, berättar Lars Deleskog, vd för Temahus och inhyrd av Probitas som projektledare för renoveringen. Projektet drogs igång 2009 och i projektgruppen har även ingått representanter från Aros arkitekter, installationskonsulter från EnergoRetea (som är uppköpt av ÅF), konstruktörer från Sweco, med flera. NCC står för själva ombyggnaden av fastigheten.

Få ändringar i fasaden
Några ledord för renoveringen är att innemiljön ska bli ljusare, tystare och renare. Exteriört mot gatan blir ändringarna små. Man sätter in mer glas i gatuplanet, för kunna släppa in mer dagsljus i de planerade butikerna.
I övrigt blir det inga synliga ändringar på fasaden, som blivit K-märkt då den är tidstypisk och ovanlig.
Däremot blir det en ordentlig modernisering av fasadfönstren. Fönstren från 70-talet bestod av en inner- och ytterbåge med enkelglas. Det inre glaset byts till ett modernt energi- och solskyddsglas.
- Nu når vi u-värdet 1,3, vilket kan jämföras med 2,5-3 tidigare, upplyser Lars Deleskog.
Isolerrutan och nya tätningslister ska även stänga ute gatans brus. Mätningar gör att önskade ljudvärden (ljudklass B för kontor enligt svensk standard) inomhus ska uppnås med råge, uppger Lars Deleskog.
De stora ingreppen i byggnaden sker mot innergården. Den gamla plåtfasaden ska ersättas med en välvd glasfasad. Samtidigt byggs våningsplanen på utåt, så att man vinner yta mot innergården.
- Med glasytorna får vi mycket mer ljus, vi får ljus långt in i lokalerna, berättar Lars Deleskog.
En glasad innergård där solen kan vräka på under en stor del av dagen innebär förstås en rejäl utmaning för att skapa ett inneklimat utan att energianvändningen för kyla sticker iväg. Projekteringen innebar att andra alternativ övervägdes.
- Alternativen innebar andra problem; de drog mer energi och drev upp kostnaderna för ombyggnaden. Ett alternativ var tak över gården för att stänga ute solen, men det skulle skapa ett väldigt kylbehov om sommaren, förklarar Lars Deleskog.
Markiser eller persienner för att skärma av solen blev inte aktuella. Lars Deleskog ser bekymmer med en rörlig mekanik som kan kräva mycket underhåll.
- De är vindkänsliga och fungerar inte i vissa vindar. Man skulle kunna ha fasta raster för att få bort instrålning, men då får man inte en ren glasfasad.

Öppna ytor närmast glaset
Den glasfasad som nu ska installeras består av 3-glasiga isolerrutor med solskyddsglas i yttersta skiktet. U-värdet är beräknat till 0,7 W/kvmC. Soltalet är 0,20 (g-värde som visar genomtränglighet för solenergin). Fasaden är en så kallad SG-fasad (structural glazing) vilket innebär att utsidan är helt slät utan profilsystem. Glasrutorna fogas samman med en silikonfog som är cirka 20 mm bred.
Men glasfasaden kan ändå påverka den inre miljön, vilket gör att man avstår från kontorsarbetsplatser alldeles intill, där blir det istället pausytor och öppna ytor för förflyttning.
- Glasytan gör att luften kan bete sig lite annorlunda. Kalla dagar kan det lätt uppstå kallras som upplevs som drag, liksom att solinstrålning kan upplevas som för mycket värme på huden, förklarar Lars Deleskog.
De beräkningar som gjorts visar att byggnaden totalt sett ska erbjuda ett fullgott klimat.
- Vi har utgått från att vi kan möta de krav på temperatur som ställs, att vi kan ligga runt 22 grader inomhus. Vi har dimensionerat för 25 plusgrader utomhustemperatur, sedan glider temperaturen med uppåt, uppger Lars Deleskog.

Kopplat till fjärrkylenätet
Jarlahuset är anslutet till fjärrkylenätet i Stockholm. Kyla, och även värme, avges i kontorsmiljön dels via fasadapparater och dels via kylbafflar i taket.
Fasadapparaterna monteras under fönster utmed ytterväggarna mot gatufasaden, och är egentligen ingen ändring mot ursprungslösningen:
- Det är en gammal och beprövad lösning för att blåsa in tilluft, som ger gynnsamma förutsättningar att undvika drag. Sådana installerades när huset byggdes, och vi fortsätter med det fast med ny modern utrustning.
Längre in lokalerna distribueras tilluften via tilluftsbaffar infällda i innertaket. En viss utmaning då Jarlahusets 70-talskonstruktion har en låg takhöjd, cirka 2,60 meter mellan golv och tak utan de tekniska installationerna.
- Vi kommer att uppnå en takhöjd på 2,30-2,50 meter i färdig byggnad. Vi måste räkna på varje millimeter, eftersom man i nya kontorshus siktar mot en fri takhöjd på 2,70 meter.
Takhöjden gör att tilluften skulle kunna vara en potentiell störningskälla.
- Vi var oroliga att luftflöden skulle innebära att man upplever en dragkänsla vid arbetsplatserna, konstaterar Lars Deleskog.
För att undvika detta har man utfört ett par laboratorietester. Hos en leverantör av kylbafflar sattes upp en kontorsmiljö med samma förutsättningar som i Jarlahuset. Man mätte temperaturer och luftflöden.
- Det blev vissa korrigeringar för att eliminera dessa risker.
Tilluftsbafflarna matas från ett nytt kanalsystem och fasadapparaterna genom de gamla ventilationskanalerna ingjutna i bjälklagen.

80 procents återvinning
Fläktsystemet och luftflödet i tilluften är dimensionerat för normal kontorsverksamhet, och följer boverkets rekommendationer. Under arbetstid blåser man in 12 liter per person och sekund i lokalen, och under icke arbetstid reduceras luftflödet till 0,35 liter/sekund/kvm. Det sker en temperering av tilluften så att den håller cirka 18 grader konstant. Roterande värmeväxlare ska återvinna värme ur frånluften. Man räknar med en återvinningsgrad på 80 procent. Glasfasaden innebär att dagsljuset kan ge ett rejält tillskott till inomhusbelysningen. Alla kontor förses med infällda lysrörsarmaturer i tak. Det är T5 lysrör som är dimbara, vilket kommer att utnyttjas till dagsljusstyrning i alla kontorsytor utmed fasader. Det blir även närvarostyrning.

Dagsljusstyrning ovanligt
Dagsljusstyrning har hittills varit sällsynt i kontorsmiljöer. James Byrgren, som i dag är vid ECO Konsult, har stått för projektering av belysningen. Han uppger att det finns fungerande dagsljusstyrning på kontor, även om det också finns installationer som inte varit helt lyckade. Det är inte tekniken som bromsat införandet, snarare att det inte passar i alla kontorsmiljöer:
- Det måste vara mycket ljusinsläpp på ett kontor, annars är det ingen idé att investera i dimbara don och dagsljusstyrning. Men här är det tillräckligt ljust för att man ska kunna tjäna in det energimässigt.
Ljuset på en kontorsyta ska hålla 300 lux.
Belysningen i Jarlahuset införs i två steg. Först görs en basinstallation med kanalisation och eluttag. Sedan vid hyresgästanpassningen projekteras belysning, eftersom man då vet lokalernas layout och inredning. Detta beskrivs av James Byrgren som den egentliga utmaningen när det kommer till dagsljusstyrning i ett kontor.
- Vi kan inte placera ut detektorerna förrän vi vet arbetsplatsernas utformning. Man sätter upp ljudskärmar och bokhyllor och annat som kan påverka belysningen. All möbelprojektering måste vara klar när vi gör belysningsprojekteringen, säger James Byrgren.

Det hela pekar på en viss känslighet i belysningsinstallationen, att ändringar och ommöblering i interiören kan påverka hur både dagsljusstyrning och närvarodetekteringen fungerar. Hyresgästerna får dock inte ändra belysningens inställningar, härtill krävs särskild driftpersonal.
Dagsljus- och närvarostyrning ska minska elbehovet för belysningen en del. Beräkningar från ECO Konsult anger att elbesparingen blir cirka 45 procent i jämförelse med en belysning som lyser konstant under kontorstid.

Ombyggnaden av Jarlahuset beräknas ge en energivinst på cirka 40 procent. Den totala energianvändningen inklusive fastighetsel bör hamna på 85-90 kWh/kvm Atemp, uppger Lars Deleskog.
Målsättningen minus 25 procent energi innebär att man uppfyller energikriterierna för Green Building, men någon certifiering tänker inte Probitas söka.
Däremot avser Probitas att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad klass silver.
- För Probitas är drivkraften att det kommer att ställas högre miljökrav i framtiden, för att attrahera hyresgästerna, säger Lars Deleskog.
- Vi har kommit fram till att silverklass är en lämplig nivå. Det är svårare att nå högre i en befintlig byggnad, fortsätter han.
Denna klassning innebär krav på energianvändning, miljöriktiga material, ljudnivåer inomhus, och på att en del farliga material som asbest och PCB måste vara borta.
- Det kommer även att ställas krav på hyresgästerna, berättar Lars Deleskog. Exempelvis ska man köpa miljömärkt el för att bli silverklassad.
När detta skrivs är redan cirka halva huset uthyrt. Av allt att döma till hyresgäster som vill ha viss miljöprofil. Under våren 2012 flyttar de första in.

Av Björn Åslund, Energi & Miljö nr 8/2011 sid 50-52

  • Fakta Miljöbyggnad klass Silver.
    I det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad kan byggnader få klassningen Guld, Silver, Brons och Klassad (innebär att grundkraven inte uppfylls).
    Detta system premierar låg energianvändning med liten miljöbelastning, god innemiljö och bra materialval och kunskaper om vad som finns inbyggt i byggnaden.
    Inom exempelvis området god innemiljö granskas sex aspekter; innemiljö, luftkvalitet, fuktsäkerhet, termiskt klimat, dagsljus och legionellarisk.
Annons