En ren guldaffär

Coops nya butik: Under 10 procent av energikravet enligt BBR. Så lågt ligger energiinköpen i KF:s butik i Mjölby, mycket tack vare en omfattande värmeåtervinning.

Magnus Ulander och Harry Swartz i Coops nya guldbutik.

Hos Coop Extra i Mjölby får alla installationer rum i ett och samma aggregatutrymme, det är inte som i många andra fall att undercentralen finns i källaren, ventilationsaggregaten på vinden och kylaggregaten i ytterligare ett utrymme. Förutom Coopbutik finns också personalutrymmen, lager samt ett apotek i fastigheten som har en Atempyta på 3 100 kvadratmeter, varav själva butiksytan är 2 500 kvadratmeter. I själva butiken hittar man dock inga direkta spår av att detta är en energisnål livsmedelsaffär. Det går inte att av det termiska klimatet, belysningen eller kyldiskarna ana sig till hur liten energianvändningen är. En livsmedelsaffär i denna del av Sverige har en högsta köpt energianvändning enligt BBR på 110 kWh/kvm,år, exklusive elenergi för det luftflöde som behövs. I Mjölby är beräknad köpt energianvändning betydligt lägre, omkring 10 procent av BBR-kravet. Det beror dels på byggnadens låga energianvändning, dels på hög andel återvunnen värme från kylmaskiner och frånluft. Beräknad energianvändning är 55 kWh/kvm,år.

Varierande Fastigheten ägs av Handelsbodarna, ett av KF och SPP gemensamt ägt fastighetsbolag, och stod klar tidigare i höst. Den är klassad enligt miljöklassningssystemet Miljöbyggnad och har uppnått högsta klassen, guld, som första handelsbyggnad i Sverige. Då måste fastigheten i princip uppfylla alla krav enligt de indikatorer som krävs för Miljöbyggnad (indikatorerna redovisas i separat faktaruta). Harry Swartz är miljöchef på KF Fastigheter, som varit byggherre. – Det finns ganska stora skillnader mellan kontor och handelsfastigheter, eftersom vi arbetar med helt andra faktorer än vad man gör inom kontorssektorn. Vi måste exempelvis ta hänsyn till om hyresgästen vill ändra öppettider, att det finns en stor variation på kundtillströmning beroende på vilken del av året det är, och att den relativa fuktigheten har kraftiga säsongsvariationer. Detta gör att många entreprenörer tycker det är problematiskt att gå in i de olika villkorsskrivningar som vi har för att garantera en given energianvändning.

Tidiga konsulter I ett mycket tidigt skede skapades en konsultgrupp, bestående av tekniska konsulter och arkitekt. Med hjälp av en miljösamordnare har gruppen gått igenom alla de kriterier som måste uppfyllas för att detta skulle bli en miljöbyggnad guld, vilket var målet från början. Byggentreprenaden genomfördes i form av en totalentreprenad med starkt inslag av samverkan. Redan tidigt testades tekniska lösningar, vilka godkändes eller förkastades beroende på om de uppfyllde energi- och miljökraven eller ej. – Gruppen har fått ta ställning till exempelvis hur man ska klara solvärmelasttalet kontra kravet på tillräckligt dagsljusinsläpp. Det finns krav på dagsljusinsläpp på rumsnivå i manualen för Miljöbyggnad, men för höga solvärmelaster gör att huset kanske måste vridas för att klara kraven på termiskt inneklimat. Där har arkitekten varit viktig för att kunna vrida huset så att vi fått in så mycket dagsljus som möjligt, utan att solinstrålningen gjort utrymmena övervarma. – Det går ju att uppnå en halvering av energinanvändningen ganska enkelt om man inte tar hänsyn till en massa andra faktorer, som exempelvis inneklimatet. När det gäller det sistnämnda ska inneklimatenkäter göras för att säkerställa att de krav vi ställt uppfylls. Miljöprogram och traditionella förfrågningsunderlag låg till grund vid upphandlingen. Totalentreprenören och dennes konsulter fick ta fram tekniska lösningar som klarade de på förhand ställda miljö- och funktionskraven. Dessa konsulters lösningar skulle i sin tur ”godkännas” av miljösamordnaren, som också övervakade att kontrollplanen fullföljdes under byggtiden. – Till skillnad från andra entreprenader ägde och äger vi alla beräkningar. När byggentreprenören, eller dennes underentreprenörer presenterade sina tekniska lösningar kunde vi jämföra utfallet med de krav vi hade på exempelvis energianvändning, termiskt klimat eller luftkvalitet. I de fall deras lösningar inte uppfyllde kraven fick de göra om. Det fina var att detta skedde redan i projekteringsstadiet, vilket kraftigt minskade ändrings- och tilläggsarbetena i slutänden, säger Harry Swartz.  Det arbete som den ursprungliga konsultgruppen gjort har också legat till grund för den guldklassning fastigheten fått. Ett kontrollprogram ska dock följa fastigheten under två år för att se att huset verkligen uppfyller kraven. I kontrollprogrammet ingår inte bara energi, utan även krav på att enkäter ska genomföras bland brukarna avseende inneklimatet. Om man inte klarar kontrollen kan klassningen ryka.

Stort värmeöverskott Typiskt för handelsfastigheter är de stora värmeöverskott som skapas. I detta projekt är belysningseffekten projekterad för 15 W/kvadratmeter. Enligt Energimyndighetens energikartläggning Stil2, som bland annat kartlagt energianvändning inom livsmedelshandeln, var den genomsnittliga installerade ljuseffekten 17 W/kvadratmeter. Belysningsarmaturen ägs av byggherren, men är framtagen i samarbete med hyresgästen Coop.  Vidare har man kunnat minska effekten på kylmaskinerna genom flitig användning av lockade frysdiskar och nattgardiner på kyldiskar. Enligt Harry Swartz har detta kunna minska elanvändningen med mellan 30 och 40 procent. – Jag skulle tro att en konventionellt byggd livsmedelshall skulle dra dubbel mycket så el för kylningen som denna. Det värmeöverskott som ändå uppstår räcker till för att vintertid värma gångvägar utanför butiken. För den dimensionerande varmaste dagen på året finns dessutom kylmedelskylare på taket för kylning. Stigande medeltemperaturer har lett till att man i dag dimensionerar dessa för en högsta utetemperatur på mellan 30 och 35 grader, mot 25 grader för 30 år sedan, enligt Harry Swartz. Kondensoreffekten från livsmedelskylan varierar från 100 till 160 kW på vintern mellan 100 och 250 kW på sommaren.

Inneklimatet Lokalerna klimatiseras i första hand av tre olika FTX-aggregat, med VAV-system för luftdistribution. Grundflödet är 40 procent av dimensionerande flöde och varieras efter behov. Grundflödet varierar beroende på lokal: i apoteket 1,6 l/s, kvm, i Coopbutiken 0,95 l/s,kvm och i lager och personalutrymmen 1,12 l/s,kvm. Styrningen av flödena sköts av rumstemperaturgivare och koldioxidgivare respektive temperaturgivare i frånluftskanalen.

Gröna transporter Denna fastighet har haft målet att vara koldioxidneutral i själva fastighetsdriften. Dessutom läggs stort fokus på att få leverantörer och andra att minimera utsläppen av koldioxid via transporterna. I fallet med Mjölby hade specifika utsläppsmål satts på transporterna av byggmaterial, exempelvis fyllnadsmassor som man kunde få från närområdet. När det gäller driftteknikerna ska även dessa ingå i arbetet med att få en koldioxidneutral butik, genom att transporterna i samband med driften ska gå så koldioxidneutralt som möjligt. – Driftentreprenörerna är tvungna att redovisa för oss vilka utsläpp de gör i sin verksamhet, så att vi kan klimatkompensera för dessa. Eftersom detta kostar pengar, är det en fråga när vi upphandlar entreprenörer.

Text och foto Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10 2012 sidan 18-21.

FAKTA Byggherre: KF Fastigheter AB Totalentreprenör: Wäst Bygg AB Värme- och sanitetsentreprenör: NVS Installation AB Ventilations- och styrentreprenör: GKV Vent-Service AB El: Anderssons Elektriska i Mjölby AB Butikskyla: Huurre Sweden AB

FAKTA om indikatorer som bedöms i Miljöbyggnad.

Området energi

• Energianvändning
• Värmeeffektbehov
• Solvärmelast
• Energislag

Området innemiljö

• Ljudmiljö
• Radon
• Ventilationsstandard
• Kvävedioxid
• Fuktsäkerhet
• Termiskt klimat vinter
• Termisk klimat sommar
• Dagsljus
• Legionella

Området byggnadsmaterial

• Dokumentation av byggvaror
• Utfasning av farliga ämnen
• Sanering av farliga ämnen