Elektroniska näsor – ingen doft av succé än

De elektroniska näsorna börjar komma ut på marknaden och kan nu användas för att kontrollera ventilation och detektera mögel. Men det finns fortfarande frågetecken.

Den elektroniska näsan Bio mäter inte bara halten av koldioxid i inluften utan även andra gaser. Det kan utnyttjas för att kontrollera ventilationen, berättar Ewert Johansson hos Automatikprodukter AB, som marknadsför näsan, tillverkad av MSR Electronic i Tyskland.
– Näsan känner både av koldioxid och andra föroreningar, vilket gör den speciellt intressant i nybyggda hus där det finns emissioner från byggmaterial, berättar Ewert Jonsson.
Med det har de elektroniska näsorna lämnat visionsstadiet och börjat komma ut som kommersiella produkter i verkligheten.
Behöver en läroperiod

Behöver en läroperiod
Förhoppningarna på näsorna har varit stora. Namnet har lett tankarna till människans näsa, som ju klarar av att uppfatta närvaron av en stor mängd gaser. Den elektroniska varianten består av en mängd gasdetektorer. De ger signaler till en dator som ger en bild av det som kommer in, utan att nödvändigtvis urskilja enskilda gaser, ungefär som näsan. Precis som människan behöver utrustningen en läroperiod för att känna igen det som kommer in och kan sedan till exempel identifiera luftkvalitet, mögel, cancer eller andra sammansatta fenomen i gasform.
Men det är en utmaning att använda näsorna i dag, berättar Amy Loutfi, forskare i datateknik vid Örebro Universitet.
– Ett problem är att det krävs komplex databearbetning som kan hantera svårigheter med kalibrering och mönsterigenkänning,  säger hon.
Ett problem är att sensorerna inte är stabila över tid. Dessutom måste de som använder näsorna förstå tillämpningen mycket väl och inte förvänta sig bestämda mätvärden, när det i själva verket handlar om att fånga in mer sammansatta fenomen.
Stor tveksamhet

Stor tveksamhet
Det kan förklara varför Lars Nilsson, driftansvarig hos Bengt Dahlgren i Göteborg, är skeptisk till de näsor som installerats i företagets nya kontor. Tanken var att näsorna skulle mäta luftkvalitet i det nybyggda huset, alltså inte bara koldioxid utan även andra gaser.  Avsikten var att spara energi  genom att minimera ventilationen. 
Lars Nilsson vill veta mer om vilka gaser som näsan uppfattar och vill ha fler riktvärden så att han förstår hur mätvärdena ska tolkas. Nu får han uppgifter utan att se om de indikerar att luftkvaliteten är bra eller dålig.
– Jag ser att den mäter någonting, men jag vet inte vad det jag får in indikerar. Så jag är tveksam, säger Lars Nilsson.
Näsan som används installerades ursprungligen av ett annat företag och Bengt Dahlgren övertog den sedan tillsammans med kontoret.

Prisbelönt
Det finns ytterligare en näsa som kan bli till nytta i byggbranschen. Thomas Lindblad, professor på KTH, har forskat på näsor och även utvecklat en av de mer omtalade sådana, Cenose, som fått flera priser. Den har bland annat utnyttjats för att sniffa fram cancer.
Men Thomas Lindblad berättar att även den kan användas i byggbranschen, för att detektera mögel till exempel. Hans studenter på högskolan har i flera fall använt den på det sättet, och varit nöjda med resultaten.
– Jag tror att den här näsan är bättre än genomsnittet, säger Thomas Lindblad.
Några planer på en kommersiell produkt för mögel finns dock inte just nu.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 2/12 sid 34