Eldsjälar behövs för effektivisering

När det kommer till kritan vill brukarna inte betala för klimatanpassning. Ska den ändå komma till stånd behövs eldsjälar som driver på utvecklingen. Det visar forskning från Linköpings Universitet.

Hyresgäster drar sig för att betala extra för åtgärder som minskar energianvändningen. Det gäller även företag som i sin egen verksamhet satsar på gröna frågor, visar en undersökning genomförd av Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Undersökningen är utförd i samarbete med de fyra fastighetsbolagen HSB Östra, Klövern AB, Henry Ståhl AB och Hyresbostäder Norrköping.
– Fastighetsbolagen fick vara med och utforma och testa en enkät som sedan skickades ut till 120 olika företag, berättar Wiktoria Glad, forskare vid Linköpings Universitet.

Hur få med brukarna?
Hon menar att det faktum att brukarna inte är en viktig drivkraft för fastighetsägarnas energieffektivisering inte var överraskande. Också andra undersökningar har visat att energi kommer långt ner på brukarnas agenda. Men ska energianvändningen fortsätta att minska i byggnader måste brukarna involveras. Frågan är hur. Att informera med broschyrer eller annan enkelriktad kommunikation fungerar illa. Däremot kan de nås när de flyttar in i en ny lokal eller när problem uppstår och då direkt kommunikation kan ske om specifika saker.
– Att få med brukare är en personalintensiv verksamhet, berättar hon.
Ett alternativ till att försöka övertyga brukarna om mer energismart beteende, är att installera smart utrustning, individuell debitering med mera. Men det är viktigt att tänka på att brukarnas förståelse av återkopplingen ska stå i fokus, inte bara de tekniskt häftiga prylarna.
Andra grupper som gärna ställer sig i vägen för investeringar i energieffektivisering är ekonomerna som arbetar på fastighetsbolagen. Där är en slutsats att det är viktigt med ekonomisk kompetens som ser till behovet av investeringar som ger besparingar i driftskedet och under lång tid.

Svårt kommunicera
Rent generellt bekräftade projektet forskarnas tidigare kunskaper om att kommunikationen är ett problem. Praktikerna som deltog i projektet kunde berätta i detalj om allt som kunde gå snett.
– Men för att resultatet ska bli bra måste alla dra åt samma håll.
Ett annat problem som uppmärksammades är att målen för energieffektivisering ibland är helt orealistiska. Det kan handla om en minskning av energianvändningen med 30 procent utan att det finns några resurser avsatta, eller att målet ska vara uppnått till ett datum som är bestämt av helt andra skäl, som att organisationen vill fira ett jubileum.
Problemet med orealistiska mål är mer vanligt i de kommunala bolagen, där målen sätts politiskt, än i de privata.
– Det är synd att de sätter upp mål som inte arbetats fram i organisationen. För att målen ska nås måste man tänka igenom hur man ska ta sig dit och alla måste jobba tillsammans.
När målen inte motsvaras av en budget, är det bäddat för besvikelse. I de privata bolagen är målen ofta inte lika högt ställda men mer realistiska.
– Där har de oftare en budget och resurser avsatta också, berättar Wiktoria Glad.

Göteborg en förebild
Men det finns också mycket goda kommunala exempel. Wiktoria Glad nämner Göteborgs stads lokalförvaltning. Eftersom hyresgästerna som deltar i sparprojektet är kommunala verksamheter har alla inblandade samma arbetsgivare, vilket underlättar samordningen.Trots motståndet är hon inte pessimistisk vad gäller miljöarbetet inom byggnadssektorn. För det finns grupper som driver på åt rätt håll också.

Eldsjälar är avgörande
I sin tidigare forskning har Wiktoria Glad sett att eldsjälar är helt avgörande. Det var en av slutsatserna i hennes avhandling om byggandet av passivhus, ”Aktiviteter för passivhus”, från 2006.
– När det gäller innovation och det som ligger i framkanten är det ingenjörer, arkitekter och tekniker med specialintressen som driver på utvecklingen. De övertygar sedan sin omgivning om att det de brinner för är bra, berättar Wiktoria Glad.
De fyra företag som deltagit i det nu aktuella forskningsprojektet utgör också drivkrafter i utvecklingen mot mer energieffektiv fastighetsförvaltning.
– Fyra personer från företagen deltog som industriforskare. De var eldsjälar, och eldsjälar ger inte upp så lätt, berättar Wiktoria Glad.

Kan inte förutspå
Själv är hon också en eldsjäl. Det är en anledning till att hon vill samverka med näringslivet.
– Det handlar om att vi vill få med företag i vårt vardagliga forskningsarbete. Vi vill påverka dem och de ska kunna påverka forskningen. Vi kan teorierna och de kan praktiken, säger Wiktoria Glad.
Men trots att hon nu forskat på energieffektiv byggnation i många år tycker hon ändå inte att hon kan ge ut en handbok i hur man gör.
– Vi forskare är experter i att titta på ett projekt i efterhand och se vad som gick fel. Men att gå i förväg och ge råd om hur fastighetsägare ska göra för att det ska bli bra, det är svårare. Det finns inget recept, säger Wiktoria Glad.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 2/12 sid 20-21