Egenvärmehus med ny typ av FTX-aggregat

Byggvesta går vidare med nya så kallade egenvärmehus. Det senaste projektet står i Hammarby Sjöstad i Stockholm, och inflyttning skedde mitt i smällkalla vintern. FTX, värmetrög stomme och höga täthetskrav (dock lägre än för passivhus) är grunden i konceptet.

kajutanhammarbybyggvestafotoi_webbl.jpg

Erfarenheterna från det energisnåla flerbostadshuset i Malmö har applicerats och finslipats i det hus i Hammarby sjöstad. Foto: Ingar Lindholm I Hammarby sjöstad i Stockholm, med vattnet bokstavligt talat inpå knuten, ligger Byggvestas senaste så kallade egenvärmehus. De boende flyttade in i hyresrätterna i december, och nu kan bolaget pusta ut efter en lång och kall vinter utan klagomål. Husens bygg- och installationssystem är baserat på värmetrög betongstomme, höga krav på täthet och ett specialdesignat FTX-aggregat. Huset i Hammarby Sjöstad har dragit nytta av erfarenheterna från bygget och driften av det första så kallade egenvärmehuset med 11 lägenheter i Västra Hamnen i Malmö. Målet för bygget var att få ihop en helhet av begreppen låg energianvändning, bra inneklimat och låga byggkostnader. Grundkonceptet är FTX-ventilation, tätare klimatskal och tjockare isolering än vanligt. Lägenheterna förses inte med radiatorer, utan förvärmd tilluft i bakkant och lägenhetsegna värmebatterier i tilluften ser till att temperaturen hålls på 20 till 22 grader. Bakom idéerna kring konstruktionen finns inte bara Byggvesta utan även WSP och White Arkitekter.

Coandaeffekt Med bakkantsinblåsningen får man en så kallad coandaeffekt, där den varma luften (upp till 42 grader C) dras upp till taket istället för att blandas med rumsluften, och sedan trycks ut mot ytterväggen/fönstren, där den kyls ner och sjunker. Genom denna luftrörelse kan man få igång en rotation på luften genom ”varmras”, menar Jasenka Hot, WSP, som varit med om att göra energi- och klimatberäkningarna och är energisamordnare åt Byggvesta. I det första huset, i Malmö, har mätningar utförts av kanal- och rumstemperaturer, fuktighet samt luftutbytesmätningar, i både egenvärmehuset och i ett referenshus med F-ventilation och radiatoruppvärmning. Vad man kunde konstatera var att den relativa fuktigheten var högre i egenvärmehuset än i normalhuset, liksom att luftomsättningarna var något högre i egenvärmehuset (0,6) än i normalhuset (0,5). Den uppmätta operativa temperaturen i egenvärmehuset var mellan 20,4 och 22,8 grader, medan referenshusets temperatur var mellan 23,3 och 24,6 grader.

Täthetskontroll För att få FTX-systemen att fungera och för att värme inte ska läcka ut har det varit viktigt att hålla luftläckaget så lågt som möjligt, enligt Jasenka Hot. Man har strävat efter att nå 0,3 till 0,4 l/s, kvm vid 50 Pa, men menar att man kan gå vidare med att ytterligare minska luftläckaget. Samtliga lägenheter i Stockholm liksom i Malmö är termograferade och täthetsprovade innan slutbesiktning. Byggvestas projektledare, byggchefen Svante Jernberg, understryker vikten av att nog kontrollera så att man får så få köldbryggor som möjligt. I Stockholmsfallet har balkongerna ersatts med loggior. Byggvesta bygger också hus med balkonger, där stor noggrannhet läggs på att isolera bort eventuella köldbryggor i anslutningen mellan balkong och fasad. – Det är också viktigt att vi noggrant går igenom byggkonstruktörens ritningar för att så tidigt som möjligt hitta var eventuella köldbryggor kan finnas, säger Svante Jernberg.

Ökad varmvattenandel En annan iakttagelse av de båda byggprojekten är att varmvattenandelen av den totala energianvändningen har ökat. I Malmö är den totala energianvändningen 65 kWh/kvm, år och den uppmätta varmvattenanvändningen 25 kWh och rumsvärmen 27 kWh/kvm, år. I Stockholm är den totala energianvändningen 55 kWh och varmvattenanvändningen drygt 25 kWh/kvm/år, medan rumsvämen minskat till 18 kWh/kvm, år. – Man kan ändå säga att varmvattenanvändningen är lägre än i jämförbara hus, eftersom vi har varmvattenmätning, vilket gör att användningen säkert är cirka 15 procent lägre än om vi inte mätt, säger Jasenka Hot.

Byte av aggregat Ventilationsprincipen i dessa hus är ett gemensamt FTX-aggregat placerat på taket. Den typ av FTX-aggregat som man använde i Malmö har i Stockholm ersatts av ett aggregat med andra material i korsströmsvärmeväxlarnas ytor (polykarbonat). Växlaren uppges ha en temperaturverkningsgrad på 90 procent. – Med det materialet blir det aldrig någon påfrostning på värmeväxlarytorna, vilket gör att det inte behövs någon avfrostningsfunktion, och därmed minskar energianvändningen, berättar Svante Jernberg. Aggregatet och dess system, som tillverkaren Voltair byggt på uppdrag av Byggvesta, har kontrollmätts hos SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut . Tidigare har aggregat av denna typ endast levererats till större fastigheter, som sjukhusbyggnader och liknande.

Stor skala Kalkylen i Stockholm visar att merkostnaden för varje lägenhet för att installera FTX-system, jämfört med F-ventilation är 15 000 kronor, till det kommer kostnader för extra isolering, mätningsutrustning för varmvatten och värme och inklädnad av kanaler och schakt. Totalkostnaden bedöms till drygt 30 000 kronor. Det motsvarar i stort sett kostnaderna för ett radiatorsystem. Att Byggvesta satsar på det många anser är en avancerad teknik, med krav på underhåll, menar Jernberg inte är konstigt. – Att underhålla ett FTX-system ger en driftkostnad som ungefär motsvarar en kostnaden för en arbetsdag per år för en fastighetstekniker. Det blir naturligtvis billigare att byta filter i ett aggregat jämfört med att springa runt i alla lägenheter och byta tilluftsfilter under fönstren ett i F-ventilerat hus. Enligt Jernberg kommer energibesparingen att uppgå till cirka 4 000 kronor per lägenhet, vilket gott och väl täcker kostnaderna för det driftarbete som FTX-systemen medför. Utifrån dessa projekt, som också visat sig inte kosta mer än ”normalt” byggande, är ett stort antal byggen inplanerade i både Malmö, Göteborg, Stockholm och Västerås.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö 6-7/2010 sid 16-18  

Publicerad 5 juli 2010

På nytt jobb

Fredrik Engdahl är ny vd för Beulco Holding i Helsingborg. Han kommer från Assemblin ventilation där han var affärsutvecklingschef.
Peter Sedvall är ny vd för Fastighetsautomation & VVS Projektering i Stockholm. Han kommer från den egna verksamheten PSE i samma stad.
Christian Wingård är ny regionchef Mitt på Francks kylindustri. Han kommer från WSP där han var marknads- och försäljningschef.
Magnus Hårde är ny OEM försäljningschef för Sverige på Geberit. Han kommer från Dahl där han senast var tillförordnad divisionschef vvs.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.