Efterlängtad energimärkning för blandare

Tio år efter den första tekniktävlingen finns nu en energimärkning för tappvattenarmatur. Märkningen tar hänsyn till både funktion och effektivitet.

Det gick inte att ta fel på att glädjen var stor, när en energiklassning för tappvattenarmatur kunde presenteras på Nordbyggmässan. Vägen till ett färdigt klassningssystem började redan 2001 när Energimyndigheten genomförde en tekniktävling för armaturer. Efter det har armaturerna kommit och gått i EU:s ekodesignarbete samtidigt som svenska intressen utarbetat den svenska standarden.
– Det har varit tungt ibland, det är inte så enkelt att mäta effektivitet. Krav på flöde finns i andra länder, bland annat Tyskland och England, men vi vill ha energimätning, inte bara vattenmätning, sade Åsa Wahlström vid presentationen.

Strålsamlaren viktig
Det handlar bland annat om hur strålsamlaren utformas. En bra strålsamlare gör att det behövs mindre vatten för att utföra ett visst arbete. I det här fallet är det bland annat karamellfärg som ska spolas bort från en duk. Ett annat viktigt område är det som kallas beteenderelaterade tekniker, som ska påverka brukaren att använda mindre mängd varmvatten. Att hitta sådana krav och samtidigt få en teknikneutral standard har inte varit det enklaste.
– Ett handgrepp extra ska behövas för högsta flöde och högsta temperatur, sade Åsa Wahlström.

Bara badrum så länge
Det finns redan ett antal energimärkta armaturer på den svenska marknaden. Än så länge har bara badrumsarmaturer klarat sig hela vägen till klass A. Kjell-Åke Henriksson, JM, har varit drivande i arbetet.
– Vi har hållit på i tio år. Det är svårt att få konsensus, men nu tror vi på detta. Köks- och badrumsblandare är en stor produktgrupp med 1,2 miljoner sålda enheter per år i Sverige, sade han.

Gäller i tio år
En certifierad armatur behåller märkningen i tio år, om inte produkten eller tillverkningsmetoden förändras. Nu hoppas svenskarna att EU ska nappa på idén och låta den svenska märkningen bli grunden för ett regelverk för hela EU. Om det lyckas återstår att se.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2012 sid 9