Dyrt kalas – för säkerhets skull
Efter mer än fyra år och till en kostnad av cirka två miljarder kronor är renoveringen av regeringskvarteret Rosenbad i Stockholm klart.
– Byggnaderna är nu både säkrare och mer energieffektiva, säger Mikael Yllman som är vvs-ansvarig på Statens fastighetsverk.
I princip alla tekniska system har bytts ut.
– De var gamla och utslitna. Huset gjordes i stort sett stomrent innan de nya systemen installerades, säger Mikael Yllman.
Rosenbad är anslutet till fjärrvärme och -kyla.
– Men vi har ändå borrat 19 stycken 300 meter djupa geoenergihål. De ligger som en solfjäder i parken utanför huvudentrén. Sommartid laddas hålen med värme som tas upp under vintern. Under den kallare delen av året är det tvärtom.
– Vi förvärmer ventilationsluften vintertid och kyler den på sommaren. Vi har dock inga värmepumpar med kompressorer installerade, utan enbart cirkulationspumpar. Vi ser det som gratis geoenergi.
Den nya energicentralen ligger i källaren. Värmedistributionen sker framför allt med hjälp av konvektorer.
– Där det sitter synliga radiatorer har vi installerat nya sektionsradiatorer som ser ut att vara gamla.
Av säkerhetsskäl är byggnadens ritningar sekretessbelagda. Detsamma gäller även för andra bygghandlingar, tekniska beskrivningar och liknande.
– Byggnaden är ett statligt byggnadsminne och skyddsobjekt, vilket ställer speciella krav på alla involverade.
– De som arbetade med renoveringen säkerhetsprövades, vilket kunde ta ett par månader. Cirka 2 500 personer har arbetat i projekt.
Mikael Yllman berättar att för första gången i Statens fastighetsverks historia har det under renoveringsarbetet nästan enbart använts digitala ritningar.
– Det har skrivits ut två pappersritningar. En av dem som arbetade med undercentralen ansåg att han behövde pappersritningar i samband med svetsarbeten. Övriga har läst ritningarna digitalt, vilket har fungerat bra även om det för en del var en utmaning i början.
– Digitala ritningar gör att alla direkt får tillgång till eventuella ändringar och uppdateringar, och att man hela tiden arbetar med den senaste versionen.
Enligt den ursprungliga planen skulle renoveringen, som inleddes i januari 2019, vara klar mot slutet av 2021. Budgeten sattes från början till 1,4 miljarder kronor i 2018 års prisläge exklusive kostnader för säkerhetshöjande åtgärder under byggproduktionen.
Rosenbad
- På 1600-talet gick strandlinjen genom det nuvarande kvarteret Rosenbad
- Här låg ett badhus som förutom vanliga bad även erbjöd rosenbad
- På 1780-talet uppfördes det Bondeska palatset
- Byggnaderna vid Strömmen revs vid förra sekelskiftet för att ge plats åt bland annat bankpalats
– Kostnaden ser nu ut att landa på cirka två miljarder kronor. Fördyringarna beror bland annat på pandemin som gjorde att renoveringen tog längre tid än planerat, men också på en kraftig ökning av byggpriserna till följd av den högre inflationen.
Förutom pandemin bidrog även arkeologiska fynd till förseningen.
– När vi skulle bygga undercentralen fann vi rester av det Bondeska palatset. Arbetet fick stoppas medan arkeologer undersökte och dokumenterade.
I de delar av byggnaderna som är kulturminnesskyddade – cirka 30 procent – har alla snickerier behållits, men fräschats till. Dörrar har plockats ned för renovering och därefter hängts tillbaka.
Fasader, tak, innergårdar, fönster och ytskikt har renoverats. En del stenarbeten, bland annat utsmyckningar, har utförts av specialiserade tyska stenhuggare.
På sin hemsida skriver regeringen att cirka 400 miljoner kronor använts till säkerhetshöjande åtgärder.
”Efter händelser som till exempel terrorattentaten i Oslo och i det säkerhetsläge som råder i dag har kraven på säkerhet ökat.”
Det som i dag är kvarteret Rosenbad – som bland annat innehåller statsrådsberedningen och justitiedepartementet – byggdes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det bestod till en början av flera olika byggnader, bland annat bankpalats.
Staten köpte kvarteret i slutet av 1970-talet och byggde om det. Efter några år flyttade regeringskansliet in.
– Fram till den här renoveringen har det enbart gjorts löpande underhåll. Nu har vi rivit ut hela mittkärnan, byggt ett nytt centralt trapphus och installerat nya hissar. Det har lett till förbättrad tillgänglighet, logistik och orienterbarhet, säger Mikael Yllman.
Den tidigare huvudingången från Rosenbadsparken har kompletterats med en besöksentré bredvid.
– Den har lite större portar. Det är också ifrån den som den röda mattan ska rullas ut.
I andra änden av kvarteret – ut mot Drottninggatan – är det byggt en ny pressentré, en ny allmän ingång och en besöksnod.
– Där finns det lokaler och rum för möten, möjligheter att ta emot besök samt ett presscenter.
Byggnaden är ett statligt byggnadsminne och skyddsobjekt, vilket ställer speciella krav på alla involverade.
Regeringskansliets förvaltningschef Henrik Holmer säger att han är mycket nöjd med renoveringen.
– Efter 40 år av verksamhet i lokalerna fanns ett stort behov av uppdatering och uppfräschning. Det nyrenoverade Rosenbad är nu en modern och funktionell arbetsplats.
Rosenbadskvarteret är på 28 000 kvadratmeter fördelade på åtta våningsplan inklusive källare.
Energianvändningen är beräknad till 65 kWh per kvadratmeter och år, vilket är en sänkning med cirka 30 procent jämfört med före renoveringen.
– Det är mycket bra, inte minst med tanke på att bra fönsterrutor i dag har ungefär samma U-värde som väggarna här. Av bevarandeskäl kan vi inte tilläggsisolera.
– Kravet i Stockholm är en energianvändning på max 70 kWh per kvadratmeter och år, vilket vi klarar.
Vad har ni gjort med fönstren?
– Där det passar har vi satt in energi- och isolerrutor.
Det är få öppna kontorslandskap. En stor del av rummen, förutom bottenvåningen, är så kallade cellkontor.
– Grundtemperaturen i rummen är vintertid satt till 21 grader plus/minus en grad. Sommartid gäller 22 grader plus/minus en grad. Varje rum har enskild vav-styrning som bygger på närvaro och koldioxid. Enligt reglerna ska luftflödet vara minst sju liter per person plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter när någon är inne i ett rum och arbetar.
Och när ingen är där?
– Då är luftflödet fem liter per sekund. Om en person går in i rummet dröjer det någon minut innan det ökar. Detta för att spara energi och inte i onödan öka flödet om någon bara är inne i rummet en kort stund.
– En kvart efter det att personen lämnat rummet går luftflödena ned om koldioxidnivån är bra, annars fortsätter de tills att det är utvädrat. Även i sammanträdesrummen är det närvaro- och koldioxidstyrning.
Hur många sensorer är det i byggnaden?
– Cirka 2 500. Varje rum har till exempel en för belysning och en för klimatet.
Övervakning av systemen för ventilation, värme och liknande kan antingen ske i anslutning till respektive aggregat eller från driftcentralen.
– Av säkerhetsskäl kan det inte göras via internet. Det gör att exempelvis en drifttekniker inte på distans och med hjälp av sin padda, vilket annars är vanligt, kan genomföra eventuella justeringar eller liknande.
Det är installerat sex platsbyggda luftbehandlingsaggregat med en kapacitet på vardera cirka sex kubikmeter per sekund och med en värmeåtervinningsgrad på nära 90 procent.
– Vi beräknas använda som mest ungefär 60 procent av aggregatens kapacitet, vilket gör att vi får långsamma luftrörelser genom aggregaten, bättre värmeåtervinning och sparar energi. Överkapaciteten underlättar också om det i framtiden ska flyttas väggar eller liknande.
Mikael Yllman berättar att belysningen styrs enligt samma principer som ventilationen.
– Men den som går in i ett rum måste själv aktivt tända. När man lämnar rummet går belysningen efter en kvart automatiskt ned till hälften för att släckas helt efter ytterligare en kvart.
Är det installerat solceller på taket?
– Nej. Vi fick inte göra det för Riksantikvarieämbetet. Men det har inte så stor betydelse. Det är mycket tinnar och torn på taket vilket ger mycket skugga. Eventuella solceller hade inte gett mycket.
Solavskärmning sker med hjälp av markiser.
– De styrs automatiskt utifrån sol och temperatur. Vi ser dem inte som ett solskydd, utan klimatskydd. Vintertid vill vi gärna ha solinstrålning som hjälper till att värma upp byggnaden.
– Tidigare kunde markiserna styras inifrån respektive rum, vilket man inte kan längre.
I källaren har det byggts nya omklädnings- och duschrum.
– Det är central utmatning på varmvattnet. För att slippa ha för höga temperaturer på vvc har vi dock en egen beredare på det tappställe som ligger längst bort.
Renoveringen
- Ton rivningsmassor: 19 805
- Meter borrade geoenergihål: 5 700
- Minskad energianvändning: 30 procent
- Antal rum: 1 000
- Antal dörrar: 1 500
- Antal meter korridor: 1 700
- Antal armaturer: 7 575
- Antal eluttag: 8 301
Källa: Statens fastighetsverk
– Värmen från frysarnas kylmaskiner, det finns ett mindre kök i byggnaden som servar gästrestaurangen, bidrar till att förvärma delar av källaren och varmvattnet.
På en numera stängd altan, högst upp i kvarterets ena hörn och med utsikt över Riddarfjärden, står en tolv meter hög flaggstång.
Enligt det traditionella regelverket ska flaggan halas i samband med solnedgången, dock senast klockan 21. Undantag får göras om flaggan är belyst.
– För att slippa hala flaggan har vi installerat fyra strålkastare som belyser den när det är mörkt ute.
Text: Mikael Bergling