TEMA: VÄRME | 27 sep 2018

Dubbel vinst i största geoenergilagret

Dubbel vinst i största geoenergilagret
FOTO: HENRIK LINDSTÅHL

Om några år kan världens största geoenergilager för säsongslagring av värme finnas i Linköping, för att spara värme från sommaren till vintern.

På Tekniska Verken i Linköping är man sommartid tvungna att dumpa en del värmeöverskott från kraftvärmeverket Gärstadverket, eftersom anläggningen måste behandla avfall även på sommaren. När det är som varmast finns bara avsättning för värme till tappvarmvatten, absorptionskylning och i vissa egna processer. Nu finns dock planer på att lagra stora delar av sommarvärmen i ett markvärmelager kallat Hefaistos, efter den grekiska guden som härskade över elden och vulkanerna. När det står klart kommer det att bli världens största högtemperaturvärmelager i berg. Liknande lager (men inte lika stora) har funnits eller finns i Luleå, Emmaboda, Brædstrup, Danmark, Necklarsum och Crailsheim, Tyskland, Oktokos, Kanada samt Paskov, Tjeckien Hos beställaren Tekniska Verken i Linköping är Henrik Lindståhl projektledare. – Vinsten med lagret är tvåfaldig. Vi har ju ojämn värmelast över året och våra anläggningar går väldigt hårt på vintern, men står i hög uträckning still på sommaren. Det betyder att vi måste ha spetskapacitet på vintern för den last som uppstår då, vilket innebär att vi måste investera i spetskapacitet med låg utnyttjandetid. 

Den huvudsakliga el- och värmeproduktionen utförs i Gärstadverket, där man eldar sopor. Vintertid har man även spetslastproduktion i Kraftvärmeverket i centrala Linköping där man eldar returträ, olja och en sista säsong kol i en kolpanna som sedan ska konverteras till att eldas med returträ. Gärstadverket norr om Linköping består av tre äldre pannor och två yngre, varav den yngsta och största togs i drift 2015. – Den senaste pannan i Gärstadverket har ökat kapaciteten. Men redan tidigare hade vi ett värmeöverskott. På sommaren är det dålig efterfrågan på värme. Det är ett problem i sig, som i somras, då det var så varmt att vi inte kunde kyla bort värmen i Stångån, som är vår kylsänka annars när överskott uppstår. – Lagret har sin bärighet i att investeringen i en framtida värmepanna kan göras enklare eftersom lagret gör att den inte behöver gå så mycket, men lagret kan inte helt ersätta spetsproduktionen, enligt Henrik Lindståhl.

Den teoretiska modellen för geoenergilagret är framtaget av José Acuña, Willem Mazzotti och Malin Malmberg på Bengt Dahlgren. – Jag fick ett mejl från Henrik Lindståhl på Tekniska verken i Linköping som undrade om jag kunde räkna på ett marklager i borrhål som kopplades till kraftvärmen, eftersom de fick dumpa bort en mängd energi varje sommar. I ett första skede levererade vi en första grovt beräknad lösning som ledde till en fortsättning med bättre tidsupplösning samt specialanpassade kontrollfunktioner för just de tillgängliga effekter som finns i deras system, berättar José Acuña. – Vintertid, när behovet av el och värme är som högst, används oljepannor. Med ett högtemperaturlager är målet att minska spetsproduktionen. I detta fall är nedladdningstemperaturen 95 °C, så att man vintertid kan få ut cirka 60 °C, säger Malin Malmberg. – Med en design med värmepumpar kan man få ut upp till 90 °C.

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 9!

Text: Mark Kretz

Publicerad 27 september 2018

På nytt jobb

Anna Cornander har utsetts till produktchef för hållbar fjärrvärme hos Eon, Malmö. Hon kommer från Rise.
Ann Wingård har utsetts till försäljningschef på Indoor Energy, Solna. Hon kommer från Coromatic.
Christopher Peralta har anställts som energicontroller hos Enstar AB, Stockholm. Han kommer från annan bransch. Abiel Tesfamhret har anställts som energikontroller. Han kommer från Knivsta kommunfastigheter och bostäder.
Daniel Serell har utnämnts till vd för Sandbäckens rör i Kalmar AB där han tidigare var projektledare.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.