Driftutbildning i fastigheterna lönar sig
Bromölla kommun satsade på utbildning av driftpersonalen och sparade hundratusentals kronor. Utbildningen sker i det egna fastighetsbeståndet, inte på skolbänken, och fokuserar på innemiljö och energi.
För ett kort ögonblick är det tyst i fläktrummet. Susandet från aggregaten blandas med ljudet av koldioxid som lämnar sin tub. Sju man studerar ingående en liten mätare.
– 1788. Det räcker att en person flyttar sig i rummet nu – de sista ppm:en går lite upp och ned eftersom det är frånluften vi mäter, säger en av dem.
Vi är i ett bibliotek i nordöstra Skåne, i Bromölla, närmare bestämt. Här pågår utbildning av kommunens fyra drifttekniker, en utbildning som är specialutformad för kommunen av konsultföretaget Bengt Dahlgrens Kristianstadkontor. Under ett års tid har driftteknikerna satt sig i skolbänken en dag i månaden. Förmiddagen fram till kafferasten har ägnats åt teori, därefter har de metodiskt betat av anläggning efter anläggning i kommunens bestånd. Bakom katedern finns Gert Ohlsson, som vunnit djup respekt från de fyra kursdeltagarna, som tillsammans besitter en erfarenhet av kommunens fastighetsbestånd på över hundra år.
– Bättre lärare kan man inte ha. Han kan allt! säger Mats Harrysson.
Aggregat kontrolleras
Det är driftteknikerna som väljer vilken anläggning dagen ska ägnas åt. Gert Ohlsson vet alltså ofta inte vilka frågor han kommer att ställas inför. Dagens övningar på biblioteket är ett undantag. Eftersom Energi & Miljö skulle komma på besök har Roger Jensen, driftansvarig på fastighetsenheten, valt ett driftrum med gott om utrymme och en intressant mätuppgift. Bibliotekets två luftbehandlingsaggregat, som gjort tjänst sedan mitten av 80-talet, ska kontrolleras och bedömas. Fungerar de som de ska? Och är funktionen tillräcklig, med dagens mått mätt? Vad skulle kommunen kunna vinna på att ersätta dem med ett modernt aggregat med bättre prestanda?
Gert Ohlsson har kopplat en projektor till sin bärbara dator och efterhand som mätdata tas fram knappas de in i ett excelblad och visas på väggen. När alla data är på plats skiftar han till en egenhändigt byggd illustration av aggregatet, där pilar tydligt och klart visar hur luftströmmarna rör sig. Mätningarna har avslöjat ett läckage på 30 l/s på friskluftsidan av värmeväxlaren, men inte så mycket mer. Aggregatet tycks i förvånansvärt god form, med ett undantag.
– När vi först mätte så såg vi att värmeväxlaren inte hade någon verkningsgrad. Det var bypasspjället som var öppet, så tilluften i det aggregatet passerade aldrig växlaren, berättar Mats Harrysson.
Många brister åtgärdade
Det är typiskt för kursen, säger han, och de övriga deltagarna instämmer. Varje anläggning de besökt har haft någon brist, som gruppen kunnat rätta till. Bland de mest anslående var de åtta trasiga wc-stolar som tillsammans kostade kommunen 80 kbm vatten per månad.
– Det här att vara ute i sina egna anläggningar ger mycket mer än att sitta i skolbänken, men grunden var lagd redan tidigare genom bland annat Ceiss och Bygga-Bo-dialogens utbildningar för drifttekniker. De gör att vi kan ta till oss den här kunskapen och förstå samband och orsaker, säger Erik Jensen.
Han visar sin mobiltelefon. I den matar han in mätarställningar för fjärrvärme-, el- och vatten en gång per månad, och till telefonen aviseras jobben via mejl. Ur systemet kan han få mängder av information om hur anläggningarna sköter sig. Tack vare den tekniken känner sig driftgruppen ganska säkra på att bypasspjället måste ha lossnat nyligen, annars skulle den höga energianvändningen ha givit sig tillkänna tidigare. Förändringar i förbrukningen upptäcks snabbt, såväl små som stora avvikelser. Bland de mest anslående exemplen är en trasig elmätare:
– Elförbrukningen var tiofaldigad och vi kunde inte förstå varför. Så visade det sig att det var en trasig mätare, säger Roger Jensen.
– Vi hade feldebiterats med 100 000 kWh, säger Erik Jensen.
Energibesparingar
Efterhand som utbildningen fortgår blir driftteknikerna allt skickligare och självständigare. Utgångspunkten är att själv utföra arbeten som gruppen har kompetens och behörighet för istället för att anlita externa entreprenörer. Exempel på det är ombyggnad av shuntgrupper, komplettering av radiatorer, byte av termostater och injustering av Kv-värden och service av ventilationsaggregat liksom förebyggande underhåll. När det ändå behövs assistans utifrån kan teknikerna ofta beskriva felet så korrekt att det räcker med ett servicebesök. Allt detta är förstås besparingar för kommunen. De stora summorna syns på energinotan, och det är sannolikt det beloppet som får fastighetschefen Hans Ericsson att glatt utropa ”Det har ni jobbat ihop själva!” när driftgänget tackar för julbordet som de blev bjudna på till lunch. Pengarna återinvesteras i fastighetsbeståndet utan att ta omvägen via den kommunala beslutsprocessen.
I slutet av 2009 utsattes fastighetsavdelningen för en extern revision. Siffrorna från den har blivit bra jämförelsematerial.
– Revisionen visade att vi har sparat 650 000 till 700 000 kWh på tiden januari till augusti 2009 jämfört med 2008. Det beror dels på effektiviseringsprojekt som Roger har gjort, som övergång till fjärrvärme och värmepumpar, delvis på att organisationen har stenkoll på energianvändningen, säger Hans Ericsson.
Vilka är då de största förtjänsterna med utbildningen för driftteknikerna själva?
– En jättestor fördel är att vi har fått bättre systemförståelse och kan hitta felen lättare, säger Erik Jensen.
– Vi är bättre på att åtgärda felen också. Igår byggde vi om en shuntgrupp. Hade det varit innan så hade den kanske åkt ut och vi hade beställt en ny, säger Mats Harrysson.
– Vi vill lösa saker själva i första hand, fortsätter Erik Jensen.
– Ja, och då sparar vi pengar också, fyller Magnus Westesson i.
Men tar utbildningen inte väldigt mycket tid – en dag i månaden under mer än ett år?
– Jo, säger Magnus Westesson, men vi gör ju jobb åt oss själva under tiden.
Ska vara självständiga
Målsättningen är klar, driftgruppen ska kunna lösa de flesta problem på egen hand, utom de som kräver speciella behörigheter och kompetenser som till exempel elarbeten. Nyttan i detta är odiskutabel.
– Det är roligare om man kan mer, säger Magnus Westesson, och Mats Harrysson fyller i:
– Vinsten är att det är roligt att gå till jobbet! Jag har jobbat här i fyrtio år, och detta var verkligen en nytändning, säger han.
Ingar Lindholm
Energi & Miljö 1/2010
Detta är ett utdrag ur den fullständiga artikeln.