Design som värmer

Precis som belysningteknikerna talar om belysningsarkitektur, handlar det termiska inomhusklimatet om värmearkitektur.

Designen har betydelse inte bara för värmedistributionen utan även för komfortupplevelsen – en radiator ska inte bara avge strålningsvärme, utan även konvektiv värme för att hålla kallraset borta vid fönsterytor.
– Man kan enkelt säga att konvektiv värmeavgivning ser till att motarbeta kallraset medan strålningsvärmen har betydelse för upplevelsen av rummet termiska klimat. Därför kan det med konvektorer med liten synlig värmeyta i kombination med stora glasytor, som inte är alltför ovanligt, vara nödvändigt med högre värmeeffekter för att kompensera strålingsinfluensen.
Det säger Mikko Iivonen, produktutvecklingschef och chef för forskning och utveckling hos radiatortillverkaren Rettig.
– Även i moderna hus, med treglasfönster och låga U-värden på väggarna, kommer man att under den kallaste årstiden kan man känna av den kalla ytans strålningsinfluens. Därför tycker jag att vi borde prata mer om värmearkitektur, liksom belysningsteknikerna pratar om belysningsarkitektur. Utan att man ska behöva frysa behöver ju människan varierande temperaturer, utan att för den skull göra avkall på kravet på termisk komfort.
– Att sträva efter ett homogent termiskt klimat är kanske inte det bästa – jag tror att forskningen måste ägna sig mer åt människans upplevelser av miljöer där temperaturen förändras något. Genom att använda sig av värmearkitektur kan man nyansera det termiska klimatet. Med värmearkitektur menas att den operativa temperaturen ändras i rummet, beroende på var man är och mot vad man är vänd; det kan bli svalare om man vänder sig mot fönstret till exempel.

Ökad specialisering
Enligt Mikko Iivonen har andelen specialdesignade radiatorer och konvektorer ökat och försäljningen av sådana uppgår i dag till cirka 15 procent av Rettigs omsättning.
– Det finns plats för innovationer och nya användningsområden för radiatorer. Ett exempel är från Münchens flygplats, där fönsterbågarna är radiatorerna, så det varma vattnet flyter runt fönstren. Det finns också exempel på att radiatorn kan vara utformad som möbel eller trappräcke.
I ombyggnadssammanhang är dock sektionsradiatorerna fortfarande den stora produkten.
– Omkring två tredjedelar av våra radiatorer i Europa går till ombyggnadsobjekt där man vill ha mer än bara ”veckad plåt”, även om en sektionsradiator kostar cirka tre gånger mer än en utförd i veckad plåt. Vill man sen ha måttbyggda radiatorer kan de kosta tio, tjugo gånger mer.

Struntar i kostnader
Enligt Göran Åhman, säljare av radiatorer hos Epecon, är designade radiatorer i exempelvis hotellmiljöer en liten kostnad i förhållande till andra inredningsdetaljer eller möbler. Man använder inte bara gjutjärn och plåt för att få fram dessa, utan även betong, som i fallet med designserien Heatwave, utformad av den hollänske konstnären Joris Laarman. Den fungerar både som radiator och utsmyckning.
 – Teve-utrustning och vissa möbler kan vara 10 till 15 gånger dyrare än designradiatorer, så i många fall struntar hotellägarna i att designradiatorer är dyrare än vanliga radiatorer. Vissa radiatorer är utvecklade av erkända konstnärer, vilket ju gör att de nödvändigtvis blir bra mycket dyrare än de som tillverkas som stapelvaror.
När det gäller energianvändning pekar han på att en konvektor med samma effekt som en radiator endast använder en tiondel så mycket vatten som radiatorn.
– Vattenburna värmesystem är ju till sin natur tröga, men ju mindre mängd vatten som behöver användas i förhållande till den värme som avges, desto bättre komfort eftersom värmesystemet blir snabbare, säger han.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2 2011 sid 31