DEBATT: Vattenkraft ställer till stor skada på miljön
I Energi & Miljö 3–4/2023 skriver Xylems Patrik Berglund under rubriken ”Låt inte 2 000 vattenkraftverk gå till spillo!” Det är symptomatiskt att när en representant för vattenkraftsindustrin skriver debattartikel, så nämns inte att vattenkraft ställer till med stor skada på miljön och ekosystemet där de byggs, menar Christer Borg på Älvräddarnas samorganisation.
I Patrik Berglunds debattartikel nämns inte att vattenkraft, som tillhör de förnybara produktionsslagen, ställer till med mest skada på miljön och ekosystemet där de byggs, jämfört med till exempel vindkraft och solceller. Inte heller nämns med ett ord att anledningen till att ”myndigheter infört allt tuffare administrativa och tekniska krav” är just vattenkraftens oerhörda påverkan på biomångfalden i strömmande vatten.
EU har av det sistnämnda skälet skapat ett direktiv med ambitiösa miljömålsättningar som Sverige bestämt sig för att uppnå. Det handlar om att miljöanpassa den vattenkraft som finns med bland annat fiskvägar, men också ibland med annorlunda regleringar av vattnet, för att på så sätt mildra de negativa effekterna på ekosystemen och biologisk mångfald.
Detta är egentligen självklara krav som de flesta industriella näringar sedan länge accepterat. Hur skulle det se ut med en kemikaliefabrik som släppte ut orenade rökgaser och orenat processvatten? Att vattenkraftsbranschen inte förstår att den ska anpassa sig som vilken näringsgren som helst beror på allt för lång tid med en miljöjuridisk gräddfil. Men nu är det dags, vi måste klara klimatmålen utan att samtidigt försämra ekosystemen, det är något som FN och vetenskapen är överens om. Rimligen borde kraftbranschen ha samma mål.
Miljöanpassningen kostar några få procent, ibland, enbart i de allra minsta, upp till 20 procent av produktionen, men det är något som kraftbranschen måste lära sig att leva med.
Patrik Berglund från Xylem har inte heller vidare kläm på sin egen bransch.
Det finns totalt 2 100 vattenkraftverk i Sverige, av dem är cirka 1 700 små med effekt under 1,5 MW. I princip alla dessa ingår inte i regleringen av elnätet. Teoretiskt kan de det, men effekten är liten. För de 1 030 allra minsta i bilmotorstorlek och mindre kan det nog vara bättre för de närboende att skaffa sig en batteribackup för de få tillfällen det stormar så att det blir elavbrott. Det är säkrare för husägaren och billigare för staten.
För ska de 1 700 minsta vara med i effektreglering och ödrift måste staten införa ett system med förlusttäckning. Dels för tekniken för att klara ödrift, dels de gånger kraftverken ska gå ner i effekt, den vanligaste regleringen i vattenkraft, till exempel när vindkraften går för fullt. De måste då få betalt för att inte producera el, vilket blir dyrt.
Konklusionen är att den vattenkraft vi har är viktig, men den måste miljöanpassas
2022 startade den stora omprövningen av befintlig svensk vattenkraft. Detta för att komma till rätta med miljöbekymren i vattenkraften.
Omprövningarna ska hålla på till 2038 för att alla kraftverk ska få moderna miljövillkor. Att 20–30 procent av de som nu börjat omprövas väljer att frivilligt avsluta sin verksamhet beror inte på tuffare krav från myndigheter, läs EU, utan för att de tröttnat på att sköta dessa små kraftverk för en inkomst som oftast är mycket låg.
I det vanliga perspektivet som branschen har, 50 år, är de flesta av de 1 700 minsta olönsamma om hänsyn tas till nedlagd tid att sköta dem. Det är just därför som de stora bolagen sålt av hela sitt bestånd av småskaliga kraftverk till intet ont anande kommuner med flera.
Att bygga ny vattenkraft är uteslutet; de allra flesta forsar är redan utbyggda med stora konsekvenser. De som finns kvar för den storskaliga är olönsamma och skulle heller aldrig tillåtas; då menar jag nationalälvarna som är skyddade mot just vattenkraft. Samma skydd återfinns i flera andra åar, som exempelvis Emån, Mörrumsån, Fylleån, Dalälven och Ångermanälven.
Konklusionen är att den vattenkraft vi har är viktig, men den måste miljöanpassas. Förnybar elproduktion sker bäst, balanserat mot vetenskapliga krav gällande biologisk mångfald, med andra kraftslag. Elnätsregleringen kommer inom en snar framtid att kunna skötas med vätgas.
Så nej, det finns inga 2 000 vattenkraftverk som hotar att gå till spillo. Men hade det varit så finns idag bättre sätt att producera el på.
Text: Christer Borg, generalsekreterare, Älvräddarnas samorganisation
