DEBATT: Skrämmande okunnighet om kärnkraft eller vindkraft
Det har blossat upp en debatt om kärnkraft eller vindkraft är lösningen på framtida elbehov i Energi & Miljö. Det är bra. Jag har tyckt det är konstigt att våra tekniska tidningar inte diskuterar energifrågan lite mer ingående, skriver energikonsulten Lennart Asteberg. Debatten bland politikerna visar ofta på en skrämmande okunnighet.
Per Fahlén borde som forskare vara lite noggrannare med källkritik (Energi & Miljö 3-4 2022) och gärna ange var han hämtar sina påstående ifrån. Om Willys Ocianssons påståenden (Energi & Miljö 12 2021) var lite svepande så är inte Per Fahléns mindre svepande.
Det genomgående påståendet i Per Fahléns argumentation är, som jag uppfattar det, att hela värdens investerare och energipolitiker är idioter som inte fattar hur dålig vindkraften är jämfört med kärnkraft. Kanske kan det bero på den historia som byggen av nya kärnkraftverk har i Europa?
Det finns idag tre kärnkraftsreaktorer under byggnad i Europa.
Olkiluoto 3 i Finland som beslutades år 2000 och skulle vara färdig 2009 men som startats upp först i år och planerades ge full effekt till elnätet till sommaren men nu framflyttat till oktober.
På grund av förseningen har Finland varit en mycket stor importör av svensk och rysk elenergi. Inte ens när den nya reaktorn är i full drift kommer Finland att vara självförsörjande utan kommer även i fortsättningen att behöva importera el. Ryssland har också beslutat stoppa elexporten till Finland som svar på Nato ansökan.
Man hade planer på att bygga ytterligare en reaktor och hade ett avtal med Rosatom (ryskt kärnkraftbolag) som också skulle äga 34 procent av reaktorn. Man har dock haft svårigheter med att finansiera resten av investeringen och efter Ryssland invasion av Ukraina så är projektet stoppat.
Dock bygger Finland mycket vindkraft. Vindkraften producerade under 2021 8 TWh, vilket motsvarar 10 procent av Finlands behov. Om tre år skall den ha ökat till 25 procent (källa Huvudstadbladet 1 feb. 2022).
Flamanville3 som byggs i Frankrike beställdes 2005 och skulle vara färdig 2013. Det senaste är att laddningen av bränsle är framflyttat till början av 2023. När den kan tas i drift är således fortfarande oklart men tidigast i slutet av 2023. (källa World Neuclear News) Frankrike har för närvarande stora problem med sina åldrande kärnkraftreaktorer. Av 56 reaktorer är tio tagna ur drift bland annat på grund av säkerhetsproblem. Det motsvarar 20 procent av kapaciteten.
Det har resulterat i att Frankrike har de högsta elpriserna i EU och högre elpriser än Tyskland.
President Macron har aviserat en nybyggnad av sex nya reaktorer fram till 2050 (eventuellt ytterligare åtta) men det kommer inte ens att motsvara kapaciteten som måste stängas. Samtidigt annonserade han en satsning på 50 nya vindkraftsparker till havs med en sammanlagd effekt av 40 GW och en tiodubbling av solel till en kapacitet av 100 GW. (Sex kärnreaktorer av Flamanvilles storlek ger cirka 7,2 GW) (Källa Reuters)
Hinkley Point C byggs i Storbritannien. De två reaktorerna byggs av EDF och kinesiska CGN. De har drabbats av flera förseningar, nu senast på grund av säkerhetsbrister som hittats på samma reaktortyp i Kina. De beräknas nu vara färdiga 2026. Kostnaderna har också ökat och beräknas nu till 26 miljarder pund (cirka 319 miljarder kronor). Effekt totalt 3 200 MW el. (New Civil Engineer m.fl.)
Uppgiften att Sydkorea har byggt 24 reaktorer så snabbt som på 4,8 år i snitt är rent ljug. Sydkorea har idag 24 reaktorer i drift. Den första av dessa startades 1986 och den senaste 2019. Den reaktor som startades 2019 tog tio år att bygga från färdigt tillstånd till start. Man har fyra reaktorer under byggnation. Byggnationen startades för de första två av dessa 2012 och de sista 2017 och 2018. Något startdatum för dessa har inte angivits ännu. Man har numera, efter Fukushima, ett program för att avveckla sin kärnkraft så att man 2034 har 17 reaktorer i drift. (Källa Wikipedia m.fl.)
Att någon i Europa skulle kunna bygga en reaktor på mindre än fem år som Per Fahlén indikerar är fullständigt orealistiskt. Mer realistiskt om allt går bra är 15 år. Det betyder att en ny svensk reaktor skulle kunna vara färdig 2037 om man fattade ett beslut idag. Ska man producera den el som behövs 2035 med kärnkraft så behöver det byggas minst tio reaktorer + ersättning för de sex reaktorer vi har i drift idag och som redan har passerat sin beräknade livslängd. De flesta av dessa reaktorer skulle behöva byggas i Norrland.
Det betyder att satsningarna på batterifabriker, konstgödseltillverkning och grönt stål inte kan bli av, utan får skjutas på framtiden eller byggas någon annanstans om det är kärnkraft vi skall satsa på.
Kan man driva ett elnät utan kärnkraft?
Det påstås ofta i debatten att kärnkraften behövs för ett stabilt elnät. Dels för frekvenshållning och dels som back-up när det inte blåser.
De flesta länder på jorden har ingen kärnkraft så det är ett konstigt påstående.
I Norden har vi mycket vattenkraft. (Sverige 16 500 MW, Norge över 33 000 MW) En del av dessa kraftverk har också till uppgift att reglera effekttillförseln och frekvensen. Kärnkraften i Sverige används inte för att reglera med då det inte går att effektreglera ett kärnkraftverk mer än från cirka 90‑100 procent på ett effektivt sätt utan att de tappar i verkningsgrad. Verkningsgraden är redan från början dålig cirka 30 procent. Det betyder att cirka 70 procent av energin från bränslet måste kylas bort. Skulle man som Per och många föreslår försörja fjärrvärmenäten från kärnkraftverken så skulle elverkningsgraden försämras ytterligare genom att kondenseringtemperaturen då behöver höjas cirka 100K. (se Carnots Sats Wikipedia)
Det finns idag flera sätt att stabilisera ett elnät både med elektronik och synkronstabilisatorer. Även vindkraften kan vara med och stabilisera. Det finns en mycket stor levande massa i en vindkraftsturbin (vikt cirka 70 ton) som kan användas för detta. Det betyder ett litet tapp i energiproduktion men används redan på flera ställen ute i världen.
En rad forskningsrapporter av Lisa Göransson, Chalmers, visar att det är fullt möjligt att driva det svenska elnätet med den mängd vindkraft som planeras i framtiden även utan kärnkraft.
Delstaten South Australia har denna vinter (deras sommar) visat att man kan driva ett elnät med mer än 100 procents sol och vindkraft av delstatens behov. Man exporterade överskottet till angränsande delstater. Man hade också cirka tio procent kolkondens också i mixen på grund av lagkrav.
Jag kommer också ihåg de tvärsäkra uttalanden som gjorts av den Kungliga Vetenskapsakademin (där Per Fahlén är en av medlemmarna) om att vid mer än fem procent vindkraft i Sveriges elsystem så skulle det haverera.
Verkligheten är att vi idag har upp till 30 procent vindkraft i elnätet utan problem.
Det är omöjligt att få ett modernt samhälle att fungera utan störningar av något slag för medborgarna. Själv bor jag 30 kilometer från Landvetter under deras inflygningsstråk. Det betyder ljudstörningar hela dygnet. Många bor nära en väg, järnväg eller industri och störs av den.
Jag förstår att folk som bor lite avsides blir besvikna när det dyker upp en vindkraftspark men de kanske skall tänka på att när de flyger på semester eller är ute och kör med motorcykel så är det många som blir störda. Det är idag ett minimiavstånd på cirka en kilometer från en bostad till ett vindkraftverk så ljudet är inte särskilt högt (max 40dBA). Som jämförelse så måste den som bor intill en järnväg stå ut med 55 dBA vid en uteplats eller 60 dBA generellt vid en bostad utomhus. På Västra stambanan kommer det ett tåg var fjärde minut dygnet om, nästan.
När kommunalråden i Ystad (M) och Öckerö (KD) lägger sitt veto mot vindkraftsparker 15 kilometer till havs för att de stör utsikten så blir det löjligt. Med den inställningen så blir det ingen utveckling och det är nog det man egentligen vill.
Text: Lennart Asteberg, energikonsult
