Debatt: ”Problem tillämpa energiregler”

Sverige går – med sina byggregler baserade på uppmätt energianvändning – i bräschen för energikrav vid nybyggnation. Men det finns problem i tillämpningen av reglerna, skriver Pär Carling och Per Isakson.

Samhället kräver att nya byggnader är energieffektiva. Boverkets byggregler, BBR, ställer krav och den färdiga byggnadens energianvändning ska verifieras med mätningar. Reglerna fokuserar på det verkliga utfallet, vilket är speciellt positivt för nya och innovativa lösningar. Sverige är först med nationella regler, som baseras på uppmätt energianvändning. Så långt är det bra, men det finns problem med att tillämpa reglerna.

Svårt se in i framtiden
För det första är det svårt att beräkna en framtida byggnads energianvändning ”vid normalt brukande, under ett normalår”. BBR anger i allmänna råd att vid projekteringen ”… bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls …”.  Hur stor säkerhetsmarginal är acceptabel? Om inte kostnaden för marginalen är ganska hög så är BBR-kraven för låga. För det andra är det svårt att korrigera den uppmätta energianvändningen till den energi, som byggnaden skulle ha använt ”vid normalt brukande under ett normalår”, det vill säga energianvändning, som ska uppfylla BBR-kravet. Hur stor får risken vara att underkänna en byggnad med tillräckliga prestanda och tvärtom godkänna en byggnad med otillräckliga prestanda?
För det tredje, BBR anger i ett allmänt råd att korrigeringen ”bör redovisas i en särskild utredning”. Hur mycket får resultatet bero av experten, som utreder och utför korrigeringen?

Säkerhetsmarginaler krävs
Sveby är ett branschöverskridande projekt, som tar fram hjälpmedel för att hantera BBR:s energikrav på nya byggnader. Vi har genomfört en Sveby-studie av hur väderfiler och normalårskorrigering påverkar träffsäkerheten hos beräkning och verifiering av energiprestanda. (Se ruta har intill.) Av det arbetet har vi dragit slutsatserna att det krävs stora säkerhetsmarginaler, att risken är påtaglig för felaktiga beslut samt att det varken är lätt att göra eller bedöma ”särskilda utredningar”. Reglerna måste fungera väl i nybyggnadsprocessen. Det behövs en metodik, som varken medför en massa extra arbete eller ännu värre tvister. Den ska vara träffsäker, robust och transparent. Det behöver branschen i Sverige och det kan hjälpa andra länder att ta steget och ställa krav på energianvändningen hos nya byggnader och inte bara på bygghandlingar. 
 

Vill se hjälpmedel
Arbetet med att utveckla en metodik och hjälpmedel måste intensifieras. Alltför mycket får lösas i de enskilda byggprojekten. Första steget är att sätta ett mål; att ange en övre gräns för säkerhetsmarginalen i kombination med en acceptabel risk att felaktigt underkänna eller godkänna en byggnad. Vi går händelserna i förväg och visar vår lista över angelägna studier och hjälpmedel: 
– Paket av väderfiler som representerar ”normalår” för olika orter. Det är inte rimligt att belasta enskilda byggprojekt med att söka och välja representativ väderfil, samt bedöma nödvändigt påslag till säkerhetsmarginalen. Det finns orter på Smålands högland, vars ”normalår” har 25 procent fler graddagar än Lund. Samma energikrav gäller, men för projekteringen fordras olika väderfiler. Sedan måste normalårskorrigeringen matcha väderfilen.
– Metod och hjälpmedel för normalårskorrigering för byggnader med mycket låg energianvändning. I lågenergihus spelar gratisvärme från olika källor större roll och dagens metoder för normalårskorrigeringsmetoder räcker inte till. Noll i, ”nära-noll-energi-byggnader”, avser köpt energi och det låga värdet beror på att transmissions- och ventilationsförluster balanseras av lokala tillskott. Gratisvärme och bidrag från solfångare och solceller¬ måste också normalårskorrigeras.
– Metod och hjälpmedel för normalårskorrigering av komfortkyla.
Sist men inte minst, det vore säkert värdefullt att systematiskt samla in olika aktörers erfarenheter av att använda de nya byggreglerna för energiprestanda.

Per Isakson, Installations- och energisystem, KTH
Pär Carling, Equa Solutions
Energi & Miljö nr 5/12 sid 50-51

• FAKTA: Så utfördes studien om normalårskorrigering
  Ett bra mått på normalårskorrigeringens träffsäkerhet är spridningen hos byggnadens korrigerade energianvändning för en lång serie av år – förutsatt att endast vädret skiljer mellan åren. Energistatistik, som uppfyller detta krav, är svårt att hitta. Som substitut för mätdata från verkliga byggnader har vi använt syntetiska mätdata, som vi skapat med simuleringsprogrammet IDA ICE och väderfiler från SMHI. Vi har använt 23+10 väderfiler från vardera fyra orter i kombination med modeller av två flerbostadshus och ett kontorshus.
  Flerbostadshusen har åtta våningar med fyra lägenheter per plan. De är tunga med betong i ytterväggar och bjälklag. Det första, PH11, är fjärrvärmeanslutet och dess specifika energianvändning får uppgå till högst 110 kWh/kvm,år. Det andra, PH82, har en bergvärmepump och dess gräns är 55 kWh/kvm,år. Bägge följer Svebys rekommendationer för varmvatten, hyresgästel och internvärme.
  Kontorshuset, KH02, har tre våningar och består av kontorsceller kring en kärna. Det har FTX-ventilation och är anslutet till fjärrvärme och -kyla. Fönsterarean är en fjärdedel av golvarean och byggnaden saknar yttre solavskärmning. Dess specifika energianvändning får uppgå till högst 113 kWh/kvm,år.

  Stor spridning
  Spridningen hos den normalårskorrigerade energianvändningen för uppvärmning är genomgående stor. Vi anger träffsäkerheten med ett intervall, som omsluter 80 procent av åren. För SMHI:s graddagar med årsvärden och flerbostadshuset, PH11, placerat i Stockholm är intervallet 62 till 69 kWh/kvm,år. I genomsnitt kommer normalårskorrigeringen för 20 procent av åren ge värden utanför intervallet; 10 procent under och 10 procent över.
  Kontors¬huset, KH02, uppvisar ett hälften så stort ¬intervall som bostads¬huset, PH11. Resultaten för Lund och Göteborg är likartade, men för Luleå är träffsäkerheten bättre.
  Träffsäkerheten för graddagar med årsvärden är genomgående något bättre än för Energi-Index och för energisignatur. Graddagar med årsvärden ger robustare resultat än med månadsvärden, som kan ge direkt felaktiga resultat för sommarhalvåret.
  Mycket av vad som sker i verkliga byggnader finns det ingen motsvarig¬het till i våra modeller och träffsäkerheten för verkliga byggnader är säkert sämre än för modellerna. För lågenergibyggnader där solinstrålning och internvärme spelar större roll är dagens metoder helt otillräckliga.
  Studien har utförts inom Sveby med stöd från SBUF.  Rapporten, ”12342 Normalisering av byggnadens energianvändning”, kan laddas ned från SBUF:s och Svebys hemsidor, www.sbuf.se och sveby.org

  Per Isakson, Installations- och energisystem, KTH
  Pär Carling, Equa Solutions