DEBATT: Energilagring fastnar i byråkratins kvarnar

Energilagring är på allas läppar i dag, och inte undra på det. Elbrist och svindlande prisnivåer har gjort att gemene man fått upp ögonen för de stora utmaningar som vårt samhälle nu står inför. Att hållbara energikällor som sol och vind är nyckfulla och varierande är något de flesta på senare år blivit införstådda med, poängterar Stefan Rundéus på Cebon.

Energilagring är en process som gör det möjligt för hushåll, industrier och kommersiella fastigheter att lagra energi från exempelvis vind- och solkraft för senare bruk.

Energilagringssystem kan installeras på lämpliga ytor i en fastighet, så som lagerutrymmen, i källaren eller på vinden, alternativt utomhus i anslutning till fastigheten.

På så vis möjliggör man en senare användning av den producerade elektriciteten alternativt så kan den säljas när elpriserna toppar.

Energilagring ger en möjlighet till både oberoende av det nationella stamnätet och en ekonomisk vinning (då den lagrade energin kan användas vid förhöjda elpriser).

Energilagringssystem har alltså en nyckelroll för framtiden

Intresset för energilagring och självförsörjning är också stort, det visar tillgänglig statistik från Energimyndigheten. År 2022 installerades 55 000 nätanslutna solcells­anläggningar vilket var en ökning med närmare 50 procent mot föregående år.

Vid årets slut fanns det 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i landet. Den totala installerade effekten uppgår nu till nästan 2,4 gigawatt (GW).

Så – hur har då Sverige lyckats med att implementera systemet i större utsträckning? Dessvärre fastnar de flesta av processerna i byråkratins kvarnar.

Förutom att stödja de globala klimatmålen kommer energilagring att skapa ett mer robust och tryggt system för hela samhället. Vi behöver hitta nya lösningar för alla individer att bli mer oberoende av det som händer i omvärlden. Därför är det också viktigt att tänka långsiktigt  istället för att stirra sig blind på det som händer här och nu.

Men landets politiker måste nu kliva fram och ta sitt ansvar och hjälpa till med att driva på processen med den gröna omställningen. Vi måste utgå från nuläget – men förbereda oss på katastrofläge. Vad händer om delar av samhället stängs ned? Vad gör vi åt den stigande efterfrågan på energi som vi inte kan möta på ett bra sätt?

För att komma framåt och påskynda omställningen av ett mer oberoende och decentraliserat samhälle är det viktigt att följande åtgärder implementeras:

• Samverkan mellan olika aktörer. Energimyndigheten, Svensk sol­energi, installatörer och leverantörer behöver tillsammans skapa en agenda för hur vi ställer om till förnybar energi. En ökad förståelse för hur energilagring i samverkan med åtgärder för energibesparing kan avlasta nätet och öka oberoendet. Vi behöver bygga bort flaskhalsar.
• Öka förståelsen hos industriföretagen om vinsten med energilagring, både ekonomiskt och trygghetsmässigt. Ett back-up-system gör det möjligt för både stora och mindre företag att operera oberoende av energiläget. Verksamheten effektiviseras med hjälp av en självständig elproduktion som på sikt innebär en större frihet för flera organisationer.
• Uppmuntra företag och fastighetsägare att investera i robusta energibesparande åtgärder. Mer kunskap och snabbare beslut krävs för att ställa om till en mer hållbar produktion.
• Skapa en lösning för mindre företag att investera i energilagring som gynnar både enskilda individer och samhället i stort.
• Skapa incitament till fastighets­ägare för att de ska energieffektivisera sina fastigheter. Uppmuntra innovativa lösningar inom fastighetstransformation. Ta vara på det som finns redan i dag.

Energilagringssystem har alltså en nyckelroll för framtiden. Nu gäller det att beslutsfattare och viktiga aktörer samlar sig och tar ett riktigt grepp om utvecklingen!

Text: Stefan Rundéus, vd och grundare, Cebon Group