De ska se till att Djävulsbibeln klarar 400 år till
För att den så kallade Djävulsbibeln ska klara tidens tand, och bevaras för framtida generationer, har Kungliga biblioteket och Statens Fastighetsverk skapat ett eget mikroklimat åt den medeltida handskriften.
I Skattkammaren på Kungliga biblioteket finns bara ett utställningsföremål – Djävulsbibeln som svensk trupp stal 1648 och som sedan dess funnits i Sverige. Nu har åtgärder gjorts för att den ska bevaras för framtida generationer, kanske lika länge som den funnits i Sverige, alltså snart 400 år. Boken som måste vara en av de mest unika böckerna i Sverige – har nu fått ett eget litet mikroklimat i form av en tät monter med cirkulationsluft. Montern med cirkulationsaggregat ser till att den relativa luftfuktigheten kan hållas vid en för materielgruppen (pergament) lämplig och stabil nivå. – Skattkammaren fungerade inte att köra ens tom – så fort man öppnade dörren kraschade klimatet och där innanför låg det dyrbaraste, konstaterar Håkan Andersson, drifttekniker hos Statens Fastighetsverk och en av de drivande bakom den omgjorda monter i vilken boken ligger. – Vi har under årens lopp testat en mängd olika metoder för att få till ett bra klimat i rummet utan att det blivit riktigt bra. Men eftersom man inte ska bläddra i boken, utan bara se den behöver man inte klimatisera ett helt rum. Klimatiserade montrar har jag sett i Europa, men det är ovanligare här i Sverige.
Efter visst letande fann han ett amerikanskt företag som utvecklat små cirkulationsaggregat som var tysta och passade montrar. Efter det tätades montern och två små cirkulationsaggregat anslöts med givare och allt, varpå ett kontrollerat mikroklimat kunde skapas och man slapp vara orolig för de svängningar i fukt som var när boken låg i en monter utan kontroll.
Börvärdet för luftfuktigheten i montern är 47 procent, plus minus/ fem procent, och temperaturen 19 °C, plus/minus två grader. Det som regleras i montern är luftfuktigheten. – Monterns klimat är det mest stabila i den del av byggnaden i Humlegården som kallas Annex, konstaterar Thomas Gahlin, konservator vid bevarandeenheten vid Kungliga biblioteket. Han fortsätter:
– Går det under 40 procents fuktighet blir det problem, eftersom boken innehåller pergament, som är känsligt för torr miljö och redan små förändringar hos den relativa luftfuktigheten. Blir det för fuktigt kan det i slutändan tillväxa mikroorganismer. Pergament reagerar väldigt snabbt på fuktförändringar. – Det som händer är att när pergamentet rör sig – det vill säga utvidgar sig och drar ihop sig på grund av förändringar i den relativa luftfuktigheten uppstår mekanisk stress på det material som ligger på pergamentet och som inte rör sig alls eller i samma utsträckning (bläck, pigment, bladguld med mera, vilket leder till mikrosprickor och slutligen till förlust av text och bild alltså informationsförlust.
Enligt Thomas Gahlin är målet med bevarandet inte tidsbegränsat utan är att även framtida generationer ska kunna ha tillgång till vårt gemensamma kulturarv som Codex Gigas är en del av. – Vi kan inte styra klimatet, men om så behövs ta ner Djävulsbibeln i vårt förråd om något skulle hända, säger Johan Eek, som är fastighetssamordnare på Kungliga biblioteket. – Det har gjorts stresstester med kyla och värme, vilket visar att påverkan på temperaturen i montern var mycket liten i både München och konstmuseet i Florens,
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 10!
