TEMA: VENTILATION | 21 okt 2022

Datorvärme ger tomater året om

I Boden, strax söder om polcirkeln, ska det odlas sallader och grönsaker året runt i ett växthus som värms med återvunnen energi från en angränsande datorhall.
– Tyvärr är det mycket spillvärme från datorhallar som går till spillo, säger Pär Johansson, som är affärsutvecklare på Systemair.

Förhållandevis låga elpriser och kallt klimat gör det attraktivt att etablera datorhallar i norra Sverige. Så även i den gamla militärstaden Boden som numera härbärgerar två regementen, staber och annan militär verksamhet med tillsammans cirka 1 500 anställda. Totalt bor det knappt 30 000 personer i kommunen. Den tydliga militära närvaron med Bodens fästning som främsta symbol är en av anledningarna till att staden under bara några decennier utvecklades från att vara en liten by till en av de Sveriges största garnisonsstäder. Fram till början på 1980-talet förvarades dessutom delar av den svenska guldreserven i fästningen.

Efter flera år av neddragningar växer den militära närvaron igen. Dock inte på det gamla militärområdet AF1 där helikopterskvadronen tidigare höll till. Där finns i dag bland annat företaget Genesis datorhall. I praktiken en container som rymmer serverdatorer och kringutrustning som nätverk, avbrottsfri kraftförsörjning och kylning.

– När jag kom dit häromåret var det snöigt och kallt ute. Men runt containern var det alldeles torrt. Det var alltså mycket värme som läckte ut, berättar Pär Johansson.

Det bestämdes att man skulle försöka ta tillvara spillvärmen från datorhallen som är på en halv megawatt.

Ett 300 kvadratmeter stort växthus byggdes i direkt anslutning av företagaren och entreprenören Sture Nordmark som länge intresserat sig för både återbruk och återvinning. Den cirka en meter höga muren som växthusets stålkonstruktion är fäst vid är uppmurad med återbrukad mursten.

För knappt tio år sedan försökte Sture Nordmark själv driva ett eget växthus i Boden. Det projektet strandade på för höga värme- och elkostnader.

Systemair har svarat för det nya växthusets värmeåtervinningsanläggning som bland annat består av luftbehandlingsaggregat, fläktar, tilluftsdon och blandningsspjäll.

– Överskottsvärmen från datorhallen tas in med hjälp av kanaler och intagsspjäll. Via tilluftsaggregaten blåser vi in luften i växthuset via deplacerande kanaldon under odlingsbänkarna. Avluft tar vi ut via fläktar i väggarnas överkant, säger Pär Johansson.

– Totalt tar vi hand om elva kubikmeter per sekund för att värma växthuset. Aggregaten går i sekvens baserat på utetemperatur. Det innebär att flödena varierar. Datorhallen skickar ut 40-gradig värme året runt. Det gäller att se till att det hela tiden är rätt temperatur – 20–25 grader – och fuktbalans i växthuset. Det gäller även när det är minus 30 grader ute.

Klarar ni det?

– I vintras, då det ännu var tomt i växthuset, körde vi systemet och det fungerade.

Växthuset i Boden är det första av den här storleken i Sverige som drivs av spillvärme från en datorhall.

Pär Johansson menar att det är alldeles för lite energiåtervinning från datorhallar som klassas som lagerbyggnader och därför inte har EU-krav på sig att ta tillvara på spillvärmen.

– Men jag tror att det kommer att förändras.

Det är flera företag och organisationer som är inblandade i växthusprojektet, bland annat Bodens kommun, Luleå tekniska universitet och forskningsinstitutet Rise.

– Vi är nu mycket nära att dra igång den praktiska verksamheten. Redan är det en del plantor på plats och man arbetar med de sista installationerna av bevattningsutrustningen, säger Håkan Nordin, affärsutvecklare på Boden Business Agency som är ett kommunalt bolag som hjälper privatägda företag att etablera eller expandera sin verksamhet i Boden.

– Det ska även installeras AI-styrda kameror som ska följa växterna och växtprocessen. Sker det något avsteg från det normala, till exempel att någon växt inte växer som den ska, det bildas skadliga fläckar på bladen eller det kryper skadedjur på dem, ska personalen larmas automatiskt och får därefter plocka bort skadedjuren, fylla på näring eller vad som behöver göras.

Till att börja med är tanken att odla sallader, örter och grönsaker och kanske även ananas.

– Vi får testa oss fram. Första steget är att visa att anläggningen funge­rar som det är tänkt. Vi kommer bland annat att undersöka hur temperatur och luftfuktighet påverkas när det 30 grader kallt ute.

I en del av växthuset ska ett företag med koppling till Luleå tekniska universitet prova att odla vertikalt.

Förutom att anläggningen är tänkt att fungera som en testbädd och ett slags showroom för forskning, ny teknik och innovativa odlingsmetoder, ska den även vara en del av socialfondsprojektet Växtzon som Bodens kommuns arbetsmarknadsenhet driver. Målgruppen är människor som har svårt att få ett arbete och som ofta varit i långvarig arbetslöshet, men också unga vuxna som i förtid avslutat eller inte alls påbörjat gymnasiestudier.

Mattias Vesterlund, som är forskare på det statliga forskningsinstitutet Rise i Luleå som bland annat forskar om hur datacenter kan bli en del av energisystemet, säger:

– Förhoppningen är också att man med hjälp av spillvärme från bland annat olika datorhallar ska kunna öka självförsörjningsgraden på grönsaker som idag är låg i norra Sverige. Kanske kommer man året om kunna förse skolbespisningen i Boden med lokalodlade grönsaker.

– Vi håller nu på att upprätta en faktainsamlingsplattform för växthuset i Boden. Utifrån den ska det gå att ta ut mätdata för vidare forskning om till exempel hur man bäst tar tillvara på värme från datorhallar eller hur man får till bra klimat inne i ett växthus så att både människorna som arbetar där och plantorna mår bra.

Mattias Vesterlund berättar att Rise tillsammans med bland annat Sunderby folkhögskola och med ekonomiskt stöd av Vinnova håller på att skapa en utbildning för sociala företag som bemannar odlingsanläggningar som drivs med just överskottsvärme.

Vi får testa oss fram. Första steget är att visa att anläggningen funge­rar som det är tänkt.

Håkan Nordin på Boden Business Agency säger att nästa steg är att skala upp verksamheten.

– Det här växthuset är ett test. Vi tittar även på aquaponi, kombinerade grönsaks- och fiskodlingar och olika typer av proteinodlingar, till exempel insekter. Vi har redan en aktör på väg in som vill etablera ett 3 000 kvadratmeter stort växthus.

Samtidigt som Norrbottens självförsörjningsgrad när det gäller el är mycket stor, är den låg när det gäller livsmedel. Den ökande mängden värmealstrande verksamheter i länet gör, enligt förespråkarna, att det finns goda möjligheter att i större utsträckning nyttja överskottsvärme till matproduktion och på så sätt minska behovet av transporter och öka självförsörjningsgraden.

Om några år räknar dessutom företaget H2 Green Steel med att kunna producera nästan fossilfritt stål i sin anläggning strax norr om Boden. 2030 ska bolaget ha en årsproduktion på fem miljoner ton och en produktionsprocess som inkluderar en av Europas största vätgasfabriker. Samtidigt som vätgasfabriken kräver stor tillgång till el kommer den – och stålproduktionen – generera stora mängder höggradig och lågvärdig spillvärme som kan användas till bland annat fjärrvärme.

Och kanske odling av en eller annan tomat.

Text: Mikael Bergling