Dålig energikontroll av nybyggda hus
Nya byggnader verkar klara skärpta energikrav. Men kontrollen av nybyggda hus är mycket bristfällig. Endast två av 94 granskade hus hade energimätts, enligt en undersökning från Boverket.
Hur effektiva är nybyggda hus? En undersökning från Boveket pekar på att energiprestanda är bra, men att uppföljningen från myndigheternas sida brister. Foto: Mark Kretz
Den 1 juli 2006 infördes tydliga krav på energianvändningen i nybyggda hus mätt i maximalt tillåten energimängd per golvarea och år (kWh/kvm,år). I BBR finns krav på att mätsystem för energianvändning ska finnas i nya byggnader. Men märkligt nog finns det ännu inte föreskrivna krav, bara råd, om att mätningen verkligen ska genomföras och hur den ska redovisas. Det är kommunerna som ska kontrollera att energikraven uppfylls. Boverket fick 2009 i uppdrag av miljödepartementet att undersöka hur de nya kraven har uppfyllts och har nu lämnat en rapport över uppdraget. Undersökningen visar att rådet om energimätning hittills har gett magert resultat.
14 av 94 byggnader hade krav på mätning Via enkäter till 11 utvalda kommuner har Boverket gjort ett antal fallstudier. Totalt har 94 olika byggprojekt granskats varav 60 är småhus, 16 flerbostadshus och resten olika typer av lokaler som skolor, butiker, med mera. Endast 14 av de 94 byggnaderna hade krav på uppföljande energimätning i sina kontrollplaner. Bara två energimätningar hade utförts. Den låga siffran kan till en del bero på att byggherren har två år på sig att göra en uppföljande mätning. Slutbevis har lämnats förs hälften av de 94 byggnaderna men inget slutbevis innehåller någon uppmaning att redovisa energianvändningen i efterhand.
Bra mätresultat vid test Som komplettering till kommunenkäten fick SP Boverkets uppdrag att mäta och beräkna den specifika energianvändningen för ett antal byggnader. Av nio utvalda enbostadshus var det fem som valde att delta. Bara i ett av de fem husen översteg den uppmätta specifika energianvändningen kravvärdet på högst 110 kWh/kvm och år i den södra klimatzonen där de undersökta byggnaderna ligger. I det fallet hade tillägg för eldning i braskamin gjorts. Alla 81 utförda energiberäkningar gav resultatet att den specifika energianvändningen låg under kravvärdet, alltså godkänt. Boverkets slutsats är att åtminstone energiberäkningar görs i stor utsträckning och enligt dem klaras energikraven. Men däremot är kommunerna än så länge dåliga på att följa upp om det verkliga resultatet stämmer överens med beräkningarna genom mätningar.
Kommunen avgör Boverket har inte rätt att styra kommunerna i det avseendet: – Vi kan bara ge råd, inte föreskriva att beräkning bör ske i samband med projektering och mätning när byggnaden är klar. Men med energideklarationerna kommer vi ändå successivt att få de uppgifterna, säger Peter Johansson. Och det är kommunerna som avgör vilka påföljder, exempelvis vite, ej uppfyllda krav ska ge. Det innebär att bedömningen och påföljderna i de olika kommunerna kan bli väldigt olika. Någon ändring på den punkten i den nya plan- och bygglagen som antas börja gälla 1 januari 2011, väntas inte: – Nej, och hårda påföljder som vite eller användningsförbud som när det gäller fara för liv och säkerhet kommer knappast att gälla vid energihushållningsregler, säger Anders Larsson, jurist på Boverket.
Svårt dra säkra slutsatser Boverket understryker att den begränsade undersökningen inte kan ligga till grund för förhållandena i hela landet. – Den är ju gjord i ett väldigt tidigt skede efter förändringarna i BBR-kraven men vi tycker ändå den visar att reglerna styr åt rätt håll. Men vi får nog vänta ett par år till innan det går att avläsa ett riktigt statistiskt resultat. Det går inte att dra några förhastade slutsatser av den här begränsade undersökningen, säger Peter Johansson, energiexpert på Boverket. Tidigare energikrav, som endast baserades på beräknad energianvändning, medförde att många byggnader som uppfördes i början av 2000-talet inte var bättre i energihänseende än byggnader från 1980-talet.
Lars Eriksson E&M 2/2010
