”Bygg inga förskolor i trafiktäta områden”
Förskolebarn i trafiktäta storstadsområden är utomhus betydligt kortare tid under sin dag på förskolan än barn i mindre och medelstora städer – men riskerar samtidigt att andas in dubbelt så mycket luftföroreningar i utemiljön. Det visar en ny studie från Lunds universitet.
– Luftkvalitet är en aspekt som ofta glöms bort i stadsplaneringen, säger Jenny Rissler, lektor på Lunds universitet.
Studien är gjord av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket och är en fortsättning på en tidigare studie om luftkvalitet på förskolegårdar i trafiktäta miljöer, men här har man också lagt till förskolor i mindre trafikerade miljöer samt tagit hänsyn till hur mycket barnen rör på sig, vilket är direkt kopplat till hur mycket de andas – och hur mycket luftföroreningar som de därigenom får i sig under en dag.
– Vi har även en logg över barnens vistelsetider ute respektive inne. Att inkludera faktorer såsom aktivitetsnivå och när barnen befinner sig ute är unikt och en avgörande faktor för att förstå hur mycket luftföroreningar barnen faktiskt får i sig, säger Jenny Rissler, universitetslektor och forskare vid Institutionen för ergonomi och aerosolteknologi på Lunds universitet.
Resultaten visar att barnen på förskolorna i storstäder, i tättrafikerade områden, tillbringar betydligt kortare tid utomhus varje dag – men andas in dubbelt så mycket luftföroreningar jämfört med barnen på de mindre orterna. Tittar man specifikt på kvävedioxider kunde halterna vara upp till tre gånger så höga som för förskolebarnen utanför storstaden.
– Tydligaste slutsatsen blir att inte placera förskolor i områden där det är mycket trafik. Luftkvalitet är en aspekt som sällan väger tungt i stadsplaneringssammanhang tyvärr. Kommunerna behöver också bli bättre på att ha koll på luftkvaliteten på sina förskolegårdar, säger Jenny Rissler.
Emilie Stroh är forskare vid arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Hon säger:
– Barns möjlighet till daglig utevistelse är oerhört viktig för att de ska kunna vara fysiskt aktiva och därmed lägga grunden till en aktiv och hälsofrämjande livsstil.
– Att det visar sig att storstadsbarnen tillbringade så lite tid ute och att de under den tiden blev exponerade för så mycket högre halter av luftföroreningar än barn vid förskolor i mindre orter är oroande. Framför allt då utomhusluften är vår ”friskluft” och den vi ventilerar våra byggnader och bostäder med. Även om det rör sig om olika källor och föroreningar är inomhusluften sällan renare än luften utomhus.
Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar då de andas in mer luft per kilo kroppsmassa än vuxna och deras immunförsvar, luftvägar och hjärt- och kärlsystem fortfarande är under utveckling.
– Det är svårt att göra så mycket för att förbättra luftkvaliteten vid befintliga förskolor i trafiktäta områden i städer, konstaterar Jenny Rissler. Det är främst när man bygger nya förskolor som det går att göra skillnad.
Ett resultat i studien tyder på att exponeringen skulle kunna minskas genom att låta barnen vara utomhus vid tidpunkter under dagen då emissioner och trafikintensitet är lägre kring förskolorna, men det skulle å andra sidan kunna leda till att barnen i storstäderna är utomhus ännu mer sällan – vilka enligt studien redan nu tillbringar ungefär 20 procent mindre tid utomhus jämfört med barnen i mindre och medelstora städer.
– Det man kan göra är att titta på om det går att dra om trafiken utanför förskolan på något sätt, men det är så klart väldigt komplext. Det har även gjorts försök med att avskärma förskolan med ett slags bullerplank och man har sett att det har viss effekt men inte stor. Förhoppningen är att vår studie kan leda till att det inte byggs förskolor där det är mycket trafik, fortsätter Jenny Rissler.
I studien låg luftföroreningshalterna för samtliga förskolor under de nationella miljömålen men sett till WHO:s skärpta riktlinjer från 2021 överskrids dessa på tre av fem förskolor i Malmö. Emilie Stroh och Jenny Rissler anser att det är hög tid att man ser över de nationella gränsvärdena så att dessa överensstämmer med WHO:s rådande riktlinjer vilka är satta med barns hälsa i åtanke.
Tio förskolor i Skåne deltog
- Studien är utförd vid tio förskolor i Skåne, totalt deltog 163 barn.
- De luftföroreningar som mättes på förskolegårdarna var partikelhalter, mätt som masskoncentration (PM1, PM2,5 och PM10), kvävedioxid (NO2) och sot
- För att få bästa möjliga förståelse för barnets lungventilation utrustades barnen med var sin så kallad accelerometer under en veckas tid på förskolan
- Denna metod har forskare tidigare visat ger en tydlig samstämmighet med den volymluft som cirkulerar genom barnens lungor
