Brist på personal hämmar energisparandet
Bristen på utbildad personal inom installationsbranschen gör att det kan bli svårt att genomföra energieffektiviseringen av fastigheter.
Sverige ligger väl framme när det gäller att ta fram energieffektiv teknik. Vi kan bygga energisnåla hus och passivhus, men det saknas projektledare, elektriker, VVS-montörer för att bygga husen och det saknas kompetent personal att ta hand om husen när de väl är byggda.
Under flera års tid, och inte bara i Sverige, har ungas intresse för yrkesutbildning på gymnasiet minskat. Sedan 2008 har ungas intresse att läsa gymnasial yrkesutbildning sjunkit från 35 procent av förstaårseleverna till 26 procent av förstaårseleverna 2014. Eftersom kullarna i gymnasieskolan minskat under ett antal år leder det sjunkande intresset bland de unga till en ännu större brist än vad minskningen i procent visar.
Samtidigt rådet det brist på platser på landets yrkeshögskolor, där människor som redan jobbar ska kunna vidareutbilda sig.
– Matchningen är dålig. Oavsett konjunktur. 58 procent av våra medlemmar försöker rekrytera, men var femte försök misslyckas. Ju mer nischad kompetens, desto svårare, sa Jens Albrektsson, chef för Kompetens och utbildning hos VVS-företagen, i Almedalen på onsdagen.
– För sexton år sedan sökte jag projektledare. Det var svårt att få tag på. Situationen är densamma i dag; problemet har alltså funnits under lång tid, och skulden växer, i dag saknas det 500 projektledare inom VVS – och detta bara eskalerar.
Idén med yrkeshögskolan är att förse näringslivet med rätt kompetens – i rätt tid. Tanken är att utbilda till yrken och branscher som behöver folk.
Inom yrkeshögskola har de studerande ofta yrkeserfarenhet i bagaget, som de fyller på med specifik teknisk kompetens som är anpassad till ett specifikt yrke. De kan sedan gå direkt in i en kvalificerad tjänst. Problemet är konkurrensen mellan olika utbildningar om yrkeshögskolornas begränsade antal utbildningsplatser.
Regering och riksdag är medvetna om bristen på yrkesutbildad arbetskraft inom bland annat bygg och installation och förra året presenterades flera satsningar för att försöka minska problemet.
– Vi satsar på yrkesutbildningarna för det finns ett jättebehov, sa Lena Emilsson, riksdagsledamot (s) på seminariet.
– Vi har beslutat att öka yrkeshögskolornas resurser med 20 procent. Det ska skapas 2 000 nya platser fram till 2019, som är så långt planeringshorisonten sträcker sig.
– I höst kommer en proposition som föreslår bland annat inrättandet av branschskolor, fler utbildningsomgångar, kurser i yrkessvenska och extra behörighetsskapande utbildningar, som bland annat ska hjälpa nyanlända invandrare att komma in på de ordinarie utbildningarna.
Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, ser två tänkbara vägar framåt för yrkeshögskolan:
- Den totala volymen på yrkeshögskolans utbildningar ökas genom de extra resurser som regeringen aviserar.
- Vissa branscher prioriteras och får större andel av resurserna.
– Fast det gör vi redan, sa Thomas Persson vid seminariet, beviljandegraden för till exempel VVS och Bygg är redan 40 procent jämfört med 30 procent på totalen.
– Nu håller vi också på att ta fram en prioriteringsmodell för att mer systematiskt kunna bedöma vilken bransch vi ska satsa på, fortsatte han.
Dessutom slog Thomas Persson fast att det är viktigt att branscherna lämnar in bra ansökningar till myndigheten om sina behov.
– Det ökar styrkan i trycket från arbetslivet, tillade han.
