Brinnande intresse för nya skolan

Midsommarkransens gamla brandstation i södra Stockholm har blivit en del av en ny grundskola. Den tidigare vagnhallen är numera skolmatsal.

Gustav Anderson, som är projektansvarig på det kommunala bolaget Skolfastigheter i Stockholm AB (Sisab), berättar:

– Vagnhallsbyggnaden har renoverats mycket varsamt med hjälp av antikvarier. Byggnaden, som användes som brandstation fram till 2010, uppfördes i början på 1940-talet.

– Portarna som brandbilarna körde in och ut genom har visserligen tagits bort. Men som ett slags hommage till historien, och för att behålla portalkänslan, har vi ersatt dem med glaspartier.

Våningsplanen ovanför har byggts om till administrations- och personalutrymmen som vid behov kan göras om till klassrum för förskoleklasser.

– Samtliga installationer har bytts precis som tak och fönster. Under arbetets gång upptäcktes att betongen var i sämre skick än vad som tidigare var känt och den fick lagas.

Har ni även tagit bort ”brandstången”?

– Nej. Den har vi sparat. Av säkerhetsskäl har vi dock sågat av den och satt ett säkerhetsglas mellan de olika delarna. Det gör att det inte längre går att åka ner genom den. Där­emot kan man genom glaset se ner i matsalen från våningen ovanför och tvärtom.

En mindre byggnad i direkt anslutning till vagnhallen har genomgått viss renovering.

– Det har närmast varit frågan om livsuppehållande åtgärder. Vad som ska hända med den vet vi ännu inte.

Midsommarkransens grundskola (F–9) öppnade lagom till årets vårtermin. Den ligger mitt i en snabbväxande del av södra Stockholm. Rakt över gatan, till exempel, pågår det bygge av nya flerbostadshus.

Merparten av skolan ligger i en ny, nästan kvadratisk, byggnad alldeles bakom den gamla brandstationen.

– De båda byggnaderna är förbundna med varandra via en förbindelseled som gör att det är lätt att gå emellan dem, berättar Gustav Anderson.

Den nya byggnaden är i sex våningar inklusive källarplan. I bottenvåningen, som som delvis ligger under mark, finns bland annat teknikutrymmen och en gymnastiksal (18×26 meter).

Eleverna har sina klassrum på våningarna ovanför. På de översta planen ligger salar för kemi, fysik, slöjd, musik och bild.

– Skolan har plats för drygt tusen elever. Den nybyggda delen är på cirka 12 000 kvadratmeter och den ombyggda och renoverade på cirka 2 000.

Uppvärmning sker med hjälp av fjärrvärme.

– Den gemensamma undercentralen ligger i det nya husets källarplan. Två fjärrvärmeväxlare är installerade. Värmeeffektbehovet är beräknat till 27 W per kvadratmeter Atemp och energianvändningen till 71 kWh per kvadratmeter och år.

– Värmen distribueras med hjälp av radiatorer och konvektorer. Det är värmebatterier i alla luftbehandlingsaggregat.

Är det installerat komfortkyla?

– Nej. Däremot finns det en stor kylanläggning för kökets kyl- och frysbehov. Den består av sex kyl­aggregat med en kyleffekt på mellan 0,62 kW och 4,3 kW.

De flesta av skolans luftbehandlingsaggregat är placerade högst upp i det nybyggda huset.

– Det finns även ett mindre fläkt­rum i den gamla brandstationsdelen. Aggregaten har en sammanlagd kapacitet på 31 000 liter per sekund. De flesta har roterande värmeväxlare med i genomsnitt 85 procents värmeåtervinning med rena filter.

Den nya skolbyggnaden är hel­sprinklad.

– Det brukar vi inte göra. Men genom att helsprinkla kunde vi optimera ytorna och minska antalet dörrar, avdelningar och liknande.

Är det installerat solceller på taken?

– Nej. Men det kan man göra i efterhand om man skulle vilja det. I nuläget finns det dock inga sådana planer.

Styrning av ventilation, värme,  vatten och liknande sker med hjälp av en stor mängd sensorer och givare.

– Det är bland annat installerat cirka 60 rumsgivare för temperaturstyrningen. Ljuset regleras, förutom via dagsljusstyrning/kompensation, med hjälp av närvarosensorer. Samma sak gäller till viss del även för vattnet, säger Gustav Anderson.

Vattnet?

– I elevutrymmena är vattnet i wc-grupperna kopplat till den närvarostyrda belysningen. Det måste alltså vara tänt på toaletterna för att det ska komma något vatten ur kranarna.

Som de flesta andra kommunala skolor i Stockholm är även denna uppkopplad mot Sisabs AI-baserade driftsystem Solida (Sisab Online Intelligent Data Analysis) som häromåret vann Stora inneklimatpriset. Systemet styr, optimerar och analyserar uppkopplade fastigheter i realtid med hjälp av algoritmer.

Den nya skolan beräknas kosta cirka 580 miljoner kronor.

Text och foto: Mikael Bergling