Bostadsministern mot väggen
Varför skärps reglerna inte för elvärmda bostäder? Hur tänker regeringen premiera energieffektivisering? Hur ska de fattigaste bostadsbolagen klara renoveringskraven? Bostadsminister Stefan Attefall fick många frågor att besvara vid en debatt på Elmia Fastighet.
Trendspanaren Stefan Nilsson inledde debatten med reflexioner om framtidens boende. Han hävdade att miljöfrågor saknar betydelse för valet av bostad.
– Ekofrågan är helt död när det gäller privatpersoner och konsumtion. På det området behövs det tydligare lagstiftning, beteendet behöver förändras ovanifrån, sade han.
Han hade ingen ljus syn på energieffektivisering.
– Vi spar energi genom att köpa en bra diskmaskin, men ökar samtidigt energianvändningen genom att skaffa uppvärmda pooler och iPads, sade han.
Norrporten: Vilka stöd får vi som energieffektiviserar?
Björn Söderlund från Norrporten poängterade energieffektiviseringens betydelse:
– Effektivisering är den mest betydande miljöåtgärden för oss fastighetsägare. Vi har sparat in 20 procent värmeenergi bara genom att utbilda våra drifttekniker och skruva och ratta våra fastigheter, sade han och efterlyste ekonomisk stimulans för fastighetsägare som vill effektivisera.
Norrporten är ett fastighetsbolag med kommersiella fastigheter, som ägs av andra och sjätte AP-fonden, ”en bra ägare om man är intresserad av långsiktig fastighetsförvaltning”. Bolaget har jobbat med miljöfrågor, läs energieffektivisering, sedan 2003.
Efter den tjugoprocentiga effektiviseringen såg Norrporten hur energianvändningen började plana ut. Det var svårt att hitta nya effektiviseringsprojekt och bolaget har därför satt upp en ny målsättning, en ytterligare minskning av värmeanvändningen med 15 procent. För att lyckas med detta krävs investeringar, och Björn Söderlund valde ett närliggande exempel på hur det kan gå till. Exemplet var dock ett nybygge, så någon minskning av energianvändningen kan man inte tala om även om byggnaden i sig blir effektiv.
– En liten bit härifrån finns Jönköpings nya domstolsbyggnad. Där har vi valt en lösning som innebär att 1 300 MWh fjärrvärme ersätts med 200 MWh el, en energianvändning som är 13 procent av den tänkta. En LCC-analys visar att kostnaden är 20 procent lägre än för fjärrvärme- och kyla, och vi kommer att pröva detta även i befintliga byggnader, sade Björn Söderlund.
Han hade tänkt visa en bild över hur systemet skulle vara uppbyggt, men eftersom det inte fanns någon projektor genomförde han istället en charad som förklarade att det bygger på två 200 meter djupa brunnar och en akvifär.
Svensk Fjärrvärme: Byggreglerna motverkar fjärrvärme – varför?
Ulrika Jardfeldt från Svensk Fjärrvärme fokuserade på de nya byggreglerna, som skärper kraven på energianvändning för fastigheter som inte är eluppvärmda.
– I januari nästa år träder nya byggregler i kraft, som i princip motverkar fjärrvärmen och leder till fler installationer och en ökad elanvändning, allt enligt Boverkets egen konsekvensanalys, sade hon.
– När vi frågar Boverket om detta säger de att de inte fått några politiska signaler om att ändra detta, och när vi pratar med politiker blir de mycket förvånade och tycker inte att detta är bra. Snart har vi alltså ett regelverk som kommer att leda till en hel generation byggnader som inte är inkopplade på fjärrvärme, sade hon, och efterlyste besked från bostadsministern.
Stockholmshem: Bra att el ersätter värme?
Gunnar Wiberg presenterade sig som en energinörd från Stockholmshem. Bostadsbolaget har hittills effektiviserat energianvändningen med omkring 20 procent i sitt bestånd. Nu har Gunnar Wiberg i uppdrag att kapa energianvändningen till hälften.
– Två saker tycker jag är mycket irriterande. Det första är att 99 procent av allt som skrivs är konsultutredningar och inte mätta värden. Man fattar beslut baserade på vad någon tror och det kan bli dyrt för våra hyresgäster. Det andra är att så mycket uppmärksamhet ligger på miljonprogrammet, medan vi har många femtiotalshus där vi har i uppdrag att halvera energianvändningen utan att röra fasaderna. Man ska sänka energianvändningen och samtidigt bevara fastigheterna, det är en fråga som ingen vill ta i, sade han.
Stockholmshem har visat att det är möjligt att halvera energianvändningen i en femtiotalsfastighet med gott resultat även ekonomiskt. I det ingår en ökad elanvändning för att minska mängden köpt värme.
– Då är det väl bara att sätta igång? Men nej – för var finns kompetensen? Var finns kunnandet i branschen? undrade Gunnar Wiberg, som avslutade med att fråga bostadsministern om hur han ser på att man ersätter värmeenergi med en mindre mängd elenergi.
Sabo: Måste regelverket se lika ut för alla?
Sabos finanschef Sophia Mattsson-Linnala framförde att det är svårt att dra generella slutsatser om renovering av flerbostadshus. Förutsättningarna är alltför olika, både tekniskt och ekonomiskt.
– Vi har sett att man måste räkna på varje huskropp för sig. Frågan är då, när man reglerar, måste man reglera likadant överallt?
… och här kommer svaren:
Stefan Attefall, bostadsminister, fick alltså ett digert frågepaket att ta sig an. Han valde att istället inleda med att prata om egna frågor, däribland bostadsbyggandet som håller för långsam takt. Han menade att kostnaderna stigit för fort och att byggbranschen har för låg produktivitet, men erkände också att både nationella och lokala regler krånglar till det för den byggherre som vill bygga mer industriellt. På energifrågorna svarade han så här:
– Vi vill lösa klimatproblemet. Om man eldar med olja ska man alltså göra allt för att få ned energianvändningen i den fastigheten. Om man använder bioenergi finns det ingen anledning att vara så jagad. Vi har höga ambitioner för att effektivisera energianvändningen men det ska ske på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Energipriset ska styra fram till sunda investeringar. Vi ska inte tvinga varje fastighetsägare till maximal energieffektivisering, sade han.
– Boverkets normer är miniminormer. Problemet är att varje kommun vill vara lite bättre. Det är ett problem att det är lätt att ropa efter höga procentsatser i debatten, men hjärnan har inte alltid hängt med hela vägen, sade han.
Ulrika Jardfeldt, Svensk Fjärrvärme, var inte nöjd med svaret:
– Jag får ofta det här svaret, men reglerna är ändå utformade som de är. Byggreglerna leder inte till bättre miljö utan bara till färre köpta kilowattimmar, sade hon.
Björn Söderlund, Norrporten, ville veta om det fanns ekonomisk stimulans att hoppas på.
– Energibeskattningen ska vara sådan att det lönar sig att investera. Regeringen satsar på forskning, och så har vi energiskatterna, svarade bostadsministern, som också lovade att titta närmare på frågan om hur de fattigaste Sabobolagen ska klara energieffektiviseringskraven.
Moderator Hans Nilsson avslutade:
– Vi väljer ofta att operera inom de systemgränser vi är vana vid. Kanske behöver de luckras upp? Ibland tränger vi in oss i en låda, när vi istället borde titta över kanten, sade han.
Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 10/2011 sid 66-67
