Borrhål värmer forskningsstation
Elpannan är borta från forskningsstationen i Abisko. Sedan någon månad tillbaka är det bergvärme som gäller.
Besiktningen är godkänd och anläggningen igång. Projektledaren Nina Södergren, energiingenjör på Caverion i Skellefteå, kan pusta ut efter fyra månaders arbete med att göra forskningsstationen i Abisko mer miljövänlig.
Den största tekniska utmaningen var att dimensionera värmepumpen rätt med tanke på årsmedeltemperaturen i Abisko.
– Den största tekniska utmaningen var att dimensionera värmepumpen rätt med tanke på årsmedeltemperaturen i Abisko. Det är inte många tillverkare som har gjort tester i det klimatet, säger hon.
Abisko ligger mellan Kiruna och Riksgränsen. Årsmedeltemperaturen är någon minusgrad, vilket påverkat valet av värmepump och borrhålens längd. Totalt finns det sex borrhål på drygt 200 meter vardera, och det är förberett för att utöka antalet om det skulle behövas. Värmepumpen blev på 40 kW till det cirka 900 kvadratmeter stora bostadshus som projektet omfattade.
– Nu har elpannan åkt ut, och det skulle förstås vara intressant att se hur det påverkar energianvändningen, säger Nina Södergren.
Det tycker Statens Fastighetsverk också. Man kommer därför att följa upp energianvändningen löpande, och räknar med att se resultat redan till sommaren.
Förutom geoenergi har Nina Södergren och hennes kollegor installerat ett ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Temperaturverkningsgraden ska enligt tillverkaren vara 84,2 procent, torr verkningsgrad. Statens Fastighetsverks krav på komponenterna är att ventilationsaggregatet skulle ha en SFP på 1,6, och bergvärmepumpen ska klara COP 3,9.
– Sist vi var där hade värmepumpen ett momentant COP på 3,2, så 3,9 ska vara uppnåeligt, säger Nina Södergren.
Projektet avslutades i månadsskiftet januari-februari.
Ingar Lindholm
