Biodrivmedel kan slås ut av EU-förslag
Denna artikel är från nedlagda tidningen Energimagasinet.
I ett stort vinterpaket på tusen sidor med elva lagar och fyra meddelanden har EU–kommissionen lämnat sina förslag på hur Europa ska klara sitt klimatmål. Nu ska förslagen manglas av politiker i parlament och råd.
Den 30 november la EU-kommissionen sitt Clean Energy Package, ett omfattande regelpaket på 1000 sidor, som syftar till att göra ”EU ledande i övergången till ren energi”. Förslaget sätter kött på benen för att fullgöra EU:s klimatåtagande, som går ut på att minska växthusgasutsläppen med 40 procent till 2030. Paketet inkluderar en revidering av förnybarhetsdirektivet (RED2) och spikar målet 27 procent förnybart i slutlig energianvändning 2030. Samma år skall hälften av Europas elektricitet vara förnybar.
Ett mycket kontroversiellt förslag är att fasa ut biodrivmedel från åkergrödor.
Paketet spänner över ett stort område: energieffektivitet, förnybar energi, elmarknadens utformning, trygg elförsörjning, regler för energiunionens styrning och ekodesign. Ett bindande mål på 30 procents energieffektivisering ingår.
Även om många förslag, till exempel förbättrat kundperspektiv, upplåsning av marknader och krav på högre energieffektivitet möts med positiva tillrop, så innehåller paketet flera kontroversiella inslag.
En besvärande konsekvens av det generellt positiva med att öppna nationella marknader kan bli att nationella stöd som nordiska elcertifikat också kan komma att få användas för investeringar i andra länder. Det finns också en oro för hur paketet kommer att kunna processas vidare. Unionen är ju mitt i en existentiell kris med flyktingkatastrofer och Brexitförhandlingar. EU kommer dessutom under 2017 att ledas av två av unionens minsta länder, först Malta sedan Estland.
Ett mycket kontroversiellt förslag är att fasa ut biodrivmedel från åkergrödor. 2015 infördes i hård strid ett tak på sju procent parallellt med spektakulära dubbelräkningar. Det taket föreslås nu successivt sänkas till 3,1 procent 2030. Branschorganisationer hävdar att om förslaget blir verklighet så riskerar biodrivmedel att slås ut. HVO diesel baserade på rest- och biprodukter kommer inte att räcka och den nya cellulosa baserad etanolproduktionen har ännu inte visat sin duglighet.
Europeiska bränsleleverantörer kommer att åläggas att öka andelen förnybara och lågkolshaltiga drivmedel samt förnybar el för transporter från 1,5 procent 2021 till 6,7 procent 2030. Det kan bli svårt utan att få använda åkergrödor och utan storskalig import av palm- eller soyabönsolja. Är mer el och naturgas lösningen?
I RED2 har också efter många års fördröjning och politisk oenighet ett förslag om regler för hållbarhet för fast biomassa som skogsflis och pellets inkluderats. Här är näringen försiktigt positiv eftersom det baseras på etablerade principer för hållbart skogsbruk. Kriterierna för fast biobränsle gäller för anläggningar med en bränslekapacitet över 20 MW respektive 0,5 MW för biogas. En oro finns dock då förslaget har en öppning för enskilda nationer att införa lokala regler.
Kraven på förnybarhet ökar i lagförslagen. Elektricitet för förnybart skall 2021 ge minst 80 procent lägre växthusgaser än ett fossilt alternativ. De kraven skärps till 85 procent 2026. Även för avancerade förnybara drivmedel skärps kraven till minst 70 procent lägre växthusgaser än för de fossila alternativen.
Lennart Ljungblom.
är bioenergiexpert och fristående skribent. Han har 30 års erfarenhet av utveckling av marknader för hållbar energi.
