Behöver en stark ekonomi stora kraftverk?
Vi vill ha mera kraftfull datorservice men det löser vi med lap-tops och internet och inte med större datorer. Vi vill ha mera telekommunikation men för det har vi mobiltelefoner som kommunicerar trådlöst och inte större telefonväxlar eller fler telefonstolpar. Så varför skulle vi, för att driva motorer och ha god belysning, behöva ha stora kraftverk som har sönder atomer? Ungefär så ställs frågan retoriskt av Amory Lovins i NY Times där han argumenterar för decentraliserade mindre kraftanläggningar och smarta elnät.
Men det kanske är billigare? Med kärnkraft till exempel? Svenskt Näringsliv ställer frågan “Är kärnkraft dyr?” och skall besvara den vid ett seminarium nästa vecka då man utgår från en rapport som lämnades för några månader sedan. Av den framgår att kärnkraft är billig! Förvånansvärt billig, åtminstone om man jämför med de undersökningar som gjorts i USA och som inte beställts av kraftbranschen själv. Förutsättningarna i de svenska rapporterna är genomgående offertdata för de senaste byggena Olkiluoto och Flammanville. Där har man redan råkat ut för förseningar och budgetöverskridanden. I USA har man studerat just dessa risker i kärnkraftbranschen och visar att ökade kostnader i anläggningarna med 2-4 gånger är regel!
Källor:
Elforsk
Svenskt Näringsliv
Keystone
Lazard m.fl.
Kraftindustrin – nästa krisbransch?
Man kan undra hur bilindustrin (som helhet) kunnat undvika att läsa skriften på väggen “Miljöanpassa” när den ändå stått skriven ganska länge? Ändå har man envist satsat på stora bensinslukare och på att sälja dem med mördande reklam. Inte alla men alldeles för många.
Och ändå är det inte bara några få miljömuppar som klottrat grafitti-text på väggen utan välrenommerade management-konsulter och finansrådgivare. Uppenbarligen har deras budskap kommit i skuggan för andra som vädjat till mera grundläggande mänskliga instinkter såsom möjligheten till snabba klipp.
Så låt oss hoppas att, krisstämningen till trots (eller just därför?), flera börjar tänka på rekonstruktion av sina företag NU innan de står under galgen. Ett bidrag till rekonstrueringen kan man få i Financial Times där professorerna Vermeer och Clemen från Duke University skriver att “Ultimately, sustainability in the 21st century will require companies to go deep, go wide, go local”. Vilket betyder att organisationen skall impregneras och mobiliseras för att se sina möjligheter i ett uthållighetsperspektiv samt förankra det i sin lokala verklighet och hemmamarknad.
Är det detta energiföretagen och den gamla basindustrin gör när de satsar på en gammaldags storskalig teknik eller visar de bara upp samma beteende som givit (delar av) bilbranschen en kris?
Tyskland bekräftar utfasningen av kärnkraft
Det tyska miljödepartementet, under ledning av deras minister Sigmar Gabriel, har sammanställt 10 riktlinjer för sin energipolitik till 2020 under rubriken “Nytt tänkande – Ny energi”. Om effektiviseringen säger man att man har för avsikt att sänka energikostnaderna och skapa minst 500 000 nya jobb i effektiviseringsbranschen.
Men man bekräftar också sin avsikt att fullfölja utfasningen av kärnkraften. Det finns ingen väg bort från avvecklingsvägen, “Einen Ausstieg aus dem Ausstieg darf und wird es nicht geben”, heter det.
Kolkraften vill man istället utveckla med successiva höjningar av verkningsgraden och genom infasning av koldioxidinfångning (CCS-teknik), se bild.
Genom att elanvändningen minskar med 11%, värmeanvändningen med 25% och kraftvärmeanvändningen (särskilt i decentraliserad produktion) samt förnybar energi ökar, skall fossilanvändningen totalt sett minska.
Gör Anders Wijkman till EU:s klimatkommissionär!
Anders Wijkman fick i veckan som gick en utmärkelse för sitt idoga arbete för uthållig energi. I EU är hane en välkänd och uppskattad person som kan det politiska finliret och ofta lyckas jämka ihop motstridiga viljor och aparta särintressen. Det borde göra honom till en intressant kandidat för den nya EU-kommission som skall plockas samman i höst.
Sverige vill ju gärna framstå som särskilt ledande i klimatarbetet och skulle genom att nominera Anders både kunna visa att man menar det man säger och få ett väsentligt arbete uträttat.
Under alla förhållanden, GRATTIS Anders!
Världens effektivitet
Det finns en ny rapport om effektiviseringsläget i världen som helhet och som utarbetats av REEEP (Renewable Energy and Energy Efficiency Partnership) med hjälp av Ecofys i Holland. Den visar inte bara tillståndet utan ger också en goda exempel på lyckade åtgärder och policy-exempel som kan vara värda att följa. Samt en utblick på möjligheterna till 2050. Översikten hämtar sina exempel från många andra rapporter men har fördelen att komprimera och skala av till enkla goda illustrationer. Som t.ex den här bilden (nedan) som avser byggnadsisolering i nybyggnation och där Sverige ligger bra till.
Märkligt att den svenska regeringen inte medverkar aktivt i REEEP som jobbar med kombinationen av effektivisering och förnybar energi utan istället valt att sätta sina resurser i det nybildade IRENA som bara fokuserar på förnybar energi. Men det ena goda behöver väl inte utesluta det andra? I synnerhet inte nu när Alliansens överenskommelse ändå innebär en omorientering. En säker energitillförsel måste i första hand vila på en effektiv(are) energianvändning!
EU:s märkningssystem. Smart kompromiss på väg.
Det gamla märket för att signalera energieffektivitet inom EU har tjänat ut sedan länge. Orsaken är att man redan nått högsta klass (A) och tvingats introducera både A+ och A++. Vad skall man göra när det kommer ännu bättre produkter på marknaden? För några år sedan föreslogs att man skulle vända på skalan och använda siffror istället. Den bästa klassen skulle bli 7 och sedan kunde man fortsätta vidare med 8. 9, o.s.v. Smart!
Problemet var bara att de flesta motsatte sig lösningen eftersom man ansåg att skalan A-G var inarbetad i det allmänna medvetandet. Så det verkade köra fast. Tills nu! Man har nämligen kommit på att man istället för A+ kan ha A1 och istället för A++ kan ha A2 o.s.v. Man kombinerar alltså både de kända bokstäverna med de mera flexibla siffrorna (se bild). Smart kompromiss.
