Bättre energieffektivitet med nätverk
Ida Johansson, Högskolan i Gävle, visar i sin avhandling hur energinätverk kan fördubbla energieffektiviseringen i små och medelstora företag.
Många mindre företag når inte upp till sin fulla potential när det gäller förbättrad energianvändning och ökad energieffektivisering, konstaterar Ida Johansson i sin avhandling där hon undersöker regionala styrmedel för energieffektivisering i industriella små och medelstora företag och i energieffektiviseringsnätverk.
En förklaring är underutvecklad energiledning, det vill säga systematiskt arbete med att samordna, styra och genomföra åtgärder för att förbättra energianvändningen. I icke-energiintensiva små och medelstora företag genomförs, enligt avhandlingen, enbart ungefär hälften av de åtgärder som föreslås i samband med energikartläggning.
– Nätverken kan fördubbla den genomförda energieffektiviseringen jämfört med vad som händer i de företag som enbart genomför energikartläggningar, säger Ida Johansson.
I sin forskning har hon bland annat studerat resultatet av ett EU-finansierat treårigt projekt med regionala och lokala energieffektiviseringsnätverk i Gävleborg under ledning av Högskolan i Gävle. 44 företag deltog, fördelade på olika branscher och sex kommunbaserade nätverk. Under tiden projektet pågick fick företagen konkret hjälp och råd av forskare och experter vid högskolan – bland annat med energikartläggning. Både i samband med energikartläggningarna och i nätverksträffarna visade det sig att uppvärmning, ventilation och belysning ofta är lågt hängande frukter för små- och medelstora företag.
Varför då?
– Det är områden som ofta är gemensamma för den typen av företag. En annan förklaring kan vara att de energikartläggare som tas in ofta har bättre kunskaper om dessa processer än produktionen eller att företagen själva vill att just dessa områden ska undersökas. Förändringar i produktionsprocessen kan vara svårare att åtgärda. Det är dessutom förändringar som är kopplade till en annan typ av risk än att exempelvis byta belysning.
Ett av företagen som deltog i projektet är Bumax i Åsahammar utanför Sandviken som tillverkar rostfria fästelement. Bolaget har under de senaste åren lyckats minska sin energianvändning, bland annat med hjälp av förbättrad isolering och ny belysning, vilket Energi & Miljö skrev om i nr 6–7/2020.
I sin avhandling utvecklar Ida Johansson en modell för utformning och utvärdering av energiprogram och styrmedel för energieffektivisering i små och medelstora företag och energieffektiviseringsnätverk.
Nätverksmodellen kan vara ett bra sätt att öka energikompetensen, inte minst i mindre företag där det kan vara svårt att ha en egen energiexpert anställd.
– Det är bland annat viktigt att vara specifik, till exempel när det gäller val av sektor eller storlek. Det gör att deltagande företag har mer gemensamt. Det är också bra att noga undersöka vilka specifika problem företagen har innan man designar styrmedel. Det kan ju vara så att man tar fram ett investeringsstöd fast det inte är det ekonomiska som företagen behöver hjälp med, utan kunskap och information.
Genom de olika nätverken, återkommande träffar och studiebesök fick företagen som deltog i projektet möjlighet att byta erfarenhet och kunskap med varandra, istället för att enbart arbeta med energifrågan enskilt på varje företag.
– Flera av deltagarna beskriver i intervjuer att projektet dessutom har genererat mervärden som inte direkt har med energibesparingar att göra, till exempel förbättrad image och arbetsmiljö. Dessutom har de knutit nya kontakter som de har nytta av.
Text: Mikael Bergling
