Bättre drag i museet
Med nytt ventilationssystem förväntas besökarna på kulturhistoriska museet i Varbergs fästning stanna dubbelt så länge. Ökad luftväxling ska sänka temperaturen och förmå publiken att studera bland annat Bockstensmannen noggrannare. -Så här tjock var boken som vi fick vid startmötet inför produktionsstarten i april förra året.
Gömd eller framhävd? Tilluftskanal i Västra borggårdslängan, byggd på 1570-talet.
Om vi skulle göra förbättringar av klimatskalet skulle det kunna bli för varmt och eventuellt öka saltvandringen genom väggen.
Christer Ahlinder, vvs-konsult från Agera VVS-Design, måttar med tummen och pekfingret för att illustrera bokens tjocklek, ungefär fyra centimeter. Boken han hänvisar till är ett praktverk om Varbergs fästning, som utkom förra året med 1:e antikvarie Pablo Wiking Faria vid Hallands kulturhistoriska museum som författare.
Vi är på väg till Varbergs fästning, där Agera VVS-Design varit vvs-konsult när Statens fastighetsverk låtit renovera hela den västra slottslängan (den som vetter mot havet) för Hallands Kulturhistoriska museum. I byggnaden visas museets samlingar upp för allmänheten. De föremål som kanske lockar flest är Bockstensmannen och den knapp som sägs ha dödat Karl Xll. Lagom till produktionsstarten för cirka ett år sen var också en historiebok om fästningen tryckt. Denna bok fick samtliga inblandade entreprenörer och konsulter för att läsa på om byggnaden.
-Det gav en mycket bra inblick i projektet och byggnadens historia, även om jag inte hunnit läsa mer än brottstycken i boken, konstaterar Christer Ahlinder.
Den västra längan, som vetter mot havet, är en av de äldsta byggnaderna på fästningsområdet. I dessa lokaler har museiverksamheten bedrivits i många år och för generationer västsvenska barn varit målet för mången skolutflykt. Väl framme vid västra längan pågår febril verksamhet att få klart ombyggnaden och renoveringen till museets öppning om några månader. VVS-arbetena är klara, men det pågår fortfarande montage av interiörer och enstaka byggnadsdelar, innan museifolket kan bära tillbaka utställningsföremålen. I och med om- och utbyggnaden får Hallands kulturhistoriska museum tillgång till nya och mer lättillgängliga lokaler. Ombyggnadsytan är på cirka 1 700 kvadratmeter och omfattar bland annat ny entré, nya utställningsrum, nya teknikutrymmen i källare och på vinden och nya hissar, samtidigt som man passar på att förbättra inneklimatet i lokalerna.
VVS-andelen är i pengar räknat inte så stor. Däremot menar Christer Ahlinder att lösningarna gör att inneklimatet förbättras och gör museet attraktivare.
Enligt Christer Ahlinder har klimatet inomhus kännetecknats av övertemperaturer sommartid på grund av att lokalerna saknat ventilation. Besöksfrekvensen går upp kraftigt under sommaren jämfört med vintern. En normal julimånad kan det komma 25 000 besökare, jämfört med lågsäsongen i december då besöksantalet kan vara 2 000. I det ventilationssystem som nu installerats är dimensionerande fall, vilket man bedömer inträffar högst tio gånger per säsong, 1 000 personer per dag. Genom en förbättring av inneklimatet bedöms genomströmningstiden fördubblas, besökarna förväntas med andra ord inte störas av dålig luft, utan stanna kvar längre i museet och studera samlingarna.
Det är alltså det termiska klimatet som varit i fokus. Stundtals har temperaturen varit 30 grader och över det, med hög andel besökare som varit missnöjda med inneklimatet. Förutom värmetillskottet utifrån i form av sol och besökare har de spotlights som använts kraftigt ökat värmebelastningen, de har haft en värmeeffekt på 27 watt per kvadratmeter. Med modern belysning kan man komma ner till åtta watt per kvadratmeter.
– Det är upp till hyresgästerna att välja belysning, men vi har i det så kallade rumsfunktionsprogrammet satt begränsningarna för verksamheten, exempelvis hur stor värmebelastning som accepteras. Den värmebelastning vi räknat med för ny belysning är åtta watt.
Med ventilationssystemet beräknas inomhustemperaturen nå maximalt 28 grader den varmaste dagen. Fastighetsverket har ställt inneklimatkrav enligt Energi- och Miljötekniska Föreningens Riktlinjesamling för inneklimat, R1:an. Eftersom någon aktiv kyla inte installerats uppnås den termiska kvalitetsnivån TQ2, vilket är den näst bästa, eftersom man inte klarar de strängare kraven på temperaturhållning.
Christer Ahlinder vid ventilationsaggregatet som servar 1500-talsbyggnaden.
Enligt de beräkningar Agera VVS-Design gjort visas ett klart samband mellan hög andel missnöjda personer och de höga sommartemperaturer (över 32 °C) som det varit frågan om innan ombyggnaden. Med lägre temperaturer kommer andelen missnöjda att minska till cirka tio procent när maximal temperatur uppnås.
Någon aktiv kyla har inte installerats, men möjligheten finns enligt Christer Ahlinder att i efterskott koppla på en kylmaskin för att kyla tilluften. Det finns flera anledningar till att man inte velat tillföra kyla, dels osäkerheter om byggnadskonstruktionen skulle klara aktiv kyla och kanske förändrade fuktförhållanden, men också att en kylmaskin skulle ytterligare öka energianvändningen. Den valda lösningen innebär att lokalerna uppnår termisk klass TQ2 enligt R1:an.
I den energibalansberäkning Agera VVS-Design gjort visas att med de tekniska förutsättningar som fanns klaras inte grundkravet på en maximal köpt mängd energi på 89 kWh/kvm (80 kWh/kvm, år plus ett tillägg på 9 kWh/kvm, år för medeluteluftflöde). När man räknade samman köpt värme (fjärrvärme) och fastighetsrelaterad el blev den specifika energianvändningen 105 kWh/kvm, år.
– Vi gjorde en känslighetsanalys och kom då fram till att klarar man att hålla 18 grader i lokalerna blir energianvändningen 105 kWh/kvm, år, vilket är acceptabelt. Man måste ju komma ihåg att det är en gammal byggnad där vi inte kan göra de vanliga energisparåtgärderna, säger Christer Ahlinder.
Någon tilläggsisolering har det naturligtvis inte varit tal om. Simuleringar för både fasaden mot havet som är två meter tjock och den något tunnare fasaden mot borggården visade att tilläggsisolering inte skulle ge speciellt mycket besparing, men däremot kunna skada väggen.
Den två meter tjocka väggen längs långsidan mot havet är troligtvis uppbyggd som två stenmurar, med ett hålrum emellan, där diverse mindre sten slängts in som fyllning.
-Fasaden mot havet blir ju hela tiden påverkad av vädret och salt från havet, som tränger in i väggen. Om vi skulle göra förbättringar av klimatskalet skulle det kunna blir för varmt och eventuellt öka saltvandringen genom väggen. Vi kan inte förutse hur stort problem det skulle bli. Dessutom är invändig isolering uteslutet av estetiska skäl.
Även möjligheten att förbättra fönstrens u-värde undersöktes, det beräknade u-värdet på befintliga fönstren är 2,7 W/kvm, K. Att byta fönster var uteslutet, men möjligheten att montera in en tredje ruta undersöktes för att minska u-värdet till cirka 2,0. Idén förkastades då den beräknade energibesparingen var för liten.
För att klara temperaturkraven under uppvärmningssäsongen har ett nytt värmesystem installerats i byggnaden, som i sin tur förses via ett lokalt närvärmesystem försörjt av fjärrvärme från Varberg Energi. Värmesystemet är uppbyggt med konvektorer monterade utmed väggar och under fönster. Värmesystemet är i grunden ett tvårörsystem, kompletterat under de stora fönstren med ett tredje rör.
På vinden har tre luftbehandlingsaggregat placerats, det största för publika lokaler, huvudentré och butik, de två mindre för samlingslokaler, lager och personalutrymmen, samtliga med roterande värmeväxlare. Det största har också återluftsfunktion, för att hantera kyl- och fuktåtervinning.
Kanalsystemet är från vinden draget ner i de gamla skorstenar som inte längre används. Ute i lokalerna distribueras sedan luften via längsfalsade kanaler med kanalgaller. Enligt Christer Ahlinder föreslog Agera VVS-Design textilkanaler, men fick nej på detta av estetiska skäl.
Den gamla byggnaden ställde dock till det i montageskedet. I vissa fall där man i källarplanet ville dra ventilationskanaler i golvet hindrades det av stora grundmurar som inte kunde flyttas samt arkeologiska fynd. I dessa fall gick det att i stället att dra kanalerna i taket.
En annan udda detalj var att en skottglugg i den ursprungliga muren, som sedan många år byggts in i huset, blev en öppning till ett nytt wc-rum. I detta hål monterades dock en skiva frostat glas, för att wc-användaren skulle slippa obehöriga betraktare.
Snart kan Bockstensmannen och knappen flytta in i de nya lokalerna, utan att framtida besökare ska klaga på alldeles för höga inomhustemperaturer. Istället kan dessa fokusera över om Bockstensmannen mördades och varför i så fall.
Text Mark Kretz Foto Kristin Lidell, Energi & Miljö nr 5 2014 sidan 16-20
Fakta
Beställare: Statens fastighetsverk
Byggentreprenör: Skanska
VVS-konsult: Agera VVS-Design
VVS- och elinstallatör: Imtech
Ventilationsinstallatör: Falkenbergs Rör
Styrentreprenör: KTC Control
Arkitekt: Wikerstål arkitekter
Konstruktör: Tyréns
Elkonsult: Ramböll Sverige
Byggledning: Cowi
Fakta Västra borggårdslängan
Västra borggårdslängan uppfördes i sin nuvarande volym på 1570-talet. Delar av byggnaden är dock betydligt äldre. Muren mot väster utgörs av den äldsta ringmursborgens västmur som uppfördes i slutet av 1200-talet och i byggnadens norra del kan det åtminstone i källarvåningen finnas delar kvar av en av borgens äldsta byggnader.
Källa: Fastighetsverket