Bara några frågor till…
…Ivo Martinac Ivo Martinac är nybliven professor i installationsteknik på KTH. Foto: Ingar Lindholm
Varför sökte du jobbet som professor och chef för avdelningen för installationsteknik vid KTH? Därför att det är ett jättespännande jobb som jag blivit erbjuden under en tid då både utmaningar och intresse för resurseffektivisering i den byggda miljön ökar dramatiskt både i samhället och i industrin. Behövs det verkligen utbildning i vvs- och energirelaterade ämnen på så många högskolor som det finns i dag? Ja, det gör det. Beräkningar visar att behovet klart överstiger antalet utexaminerade elever. Det kommer att behövas fler hundratals nya ingenjörer under varje år under de kommande tio åren, en volym som inte är i närheten av att klara med dagens utbildningsnivåer. Vilken är den inriktning som du är mest intresserad av? Det handlar mycket om att forska kring hur vi ska kunna få till rationella system för ombyggnader, så att de ombyggda husen klarar de framtida energikraven. Andra viktiga områden är att se byggnaden som system, inte bara vara nere på komponentnivå. Självfallet ska vi ha mycket högt ställda krav på all nybyggnation. Trots att detta formellt ej krävs i dag, borde alla nybyggen klara åtminstone svenska passivhuskrav. Kunskaperna finns, tekniken finns, och investeringskostnaderna är inte (eller bara marginellt) högre. Om bara tio år kommer all nybyggnation behöva prestera mycket bättre än så (EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda). Som tidigare professor vid University of i Hawaii – ser du några likheter i diskussionen kring teknisk utbildning här och där? Det är ett klart i-landsproblem att det är förhållandevis få som söker sig till tekniska utbildningar av detta slag. Det behövs nya sätt att förmedla teknik till dagens unga, en bra föreläsning ska vara som en föreställning, lärare ska vara mer än utbildare, de ska vara inspiratörer. Detta måste börja redan på gymnasienivå. Som professor måste du nu ut och jaga pengar till din avdelning. Hur ser du på det? Visst är det en utmaning. Ska vi lösa problemen måste pengar avsättas i högre grad än i dag. Dessutom borde vi samverka effektivare (på alla nivåer) för att möta utmaningarna.Vilka är de viktigaste forskningsområdena inom de kommande tio åren? Att hitta ekonomiskt hållbara sätt att bygga om. Vårt fastighetsbestånd från 1960- och 70-talen är den största delen av det totala fastighetsbeståndet och i behov av ombyggnad. För att klara det behövs bland annat innovativa finansieringsformer och affärsmodeller, alltså gröna affärer. Jag tror också att stadsplaneringen och byggnadsutvecklingen måste bli mer integrerade i varandra. Med det kommer också förvaltningsfrågorna i större fokus. Samverkan människa-teknik är också ett viktigt område.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 8/2010 sid 12
