Renoverade badhus – halverade energianvändningen
I Örnsköldsvik har tre simhallar byggts om och nått halverad energianvändning. Kostnaden var lägre än vad det hade kostat att bygga nytt.
I Örnsköldsviks kommun finns det fem simhallar, varav en är ett äventyrsbad. En genomgång visade att samtliga mindre simhallar hade problem att uppfylla Socialstyrelsens riktlinjer för badvattenkvalitén. Simhallarna, som är byggda för 30 till 50 år sedan, hade även problem med ytskikt, byggnadskonstruktioner och installationer. Kommunen beslöt därför att bygga om tre av simhallarna. Den sista ombyggnaden var klar i början av 2016.
Det läcker ut mer värme än man tror från den varma bassängdelen.
– Den sista hallen vi byggde om har en värmepump på 30 kW effekt som i princip tar all värmeförsörjning både för lokaluppvärmning, ventilation, bassängvattenuppvärmning samt uppvärmning av backspolningsvatten. Vi lärde oss att ha en större värmepump mot slutet, som tog en större area, säger Lars-Göran Larsson, Energi- och installationsansvarig hos Örnsköldsviks kommun.
I de tre ombyggnaderna har man isolerat bassängen invändigt utanpå kaklet. Ovanpå isoleringen har en ny bassäng gjutits och som ytskikt används en gummiduk.
– Vi pratar bara om någon decimeters förlorad badarea. Genom att isolera bassängen stoppar vi vattengenomträngningen och de problem som den medför. Lösningen minskar också behovet av bassänguppvärmning.
Kommunen har också byggt ett ”hus i huset”, och isolerat mellan uppvärmda och ouppvärmda ytor för att minska kondensproblemen. Ett nytt tak med 400 millimeters isolering byggdes under det befintliga. Mellanrummet mellan gammalt och nytt tak sattes under övertryck, och ångspärren förnyades. Inner- och ytterväggarna isolerades med ångspärr mot befintliga väggar. Även takytor i installationsutrymmen under bassängen isolerades. Gamla fönster ersattes av nya och man minskade den totala fönsterytan.
Bättre isoleringsförmåga för fönster, dörrar och övriga köldbryggor ökar möjligheterna att hålla högre relativt fuktvärde inne i simhallen, vilket ger lägre förångningshastighet av vatten till luften. Det i sin tur ger lägre avfuktningsflöden för ventilationen. Detta sammantaget leder till en minskad energianvändning.
– Det läcker ut mer värme än man tror från den varma bassängdelen exempelvis till omklädningsutrymmen, korridorer och installationsutrymmet i källarvåningen. Med 8-10 ᵒC temperaturdifferens mellan simhall och angränsande uppvärmda lokaler som ursprungligen har höga U-värden, så ger det mycket stora värmeförluster.
Lars-Göran Larsson pekar på att många av de hus som vi fortfarande använder uppfördes enligt byggreglerna från Byggnadsstyrelsen från 1967, Babs 67.
– Babs från 1967 hade värden på 0,4-0,5 på ytterväggar. Med de reglerna var man uppe i en energianvändning på 450-500 kWh/kvadratmeter, som vi nu i princip mer än halverat. Den största energibesparingen har gjorts på lokaluppvärmning, ventilation, bassängvattenuppvärmning samt uppvärmning av backspolningsvatten. För verksamhetsel (badvattenrening och belysning) samt fastighetsel är besparingen 10 till 15 procent.
Att bygga om minskade kraftigt kostnaderna jämfört med om man skulle ha uppfört nya simhallar.
– Vi kom nog till lite mer än halva summan. Vi var nere i under 20 000 till 25000 kronor per kvadratmeter, säger Lars-Göran Larsson.
Man använder bassängtäckning med duk tillsammans med närvarogivare när badet är tomt. Då kan man minska luftflödet och samtidigt öka mängden återcirkulerad luft vilket ökar den relativa fuktigheten. Även samtliga ventilationsaggregat byttes.
– När bassängtäckningen är av och det finns folk i bassängen ökar luftflödet och den relativa fuktigheten kan minskas. Vi har i samtliga simhallar också – som de första i Sverige – satt ett kolfilter efter tilluftsfläkten för att filtrera bort bland annat trikloraminer som transporteras i luften, eftersom en stor del av tilluften är återluft. Den tekniken är redan tillämpad inom industrin. Fungerar det i industrin, borde det fungera i badhus, säger Lars-Göran Larsson.
Det nya vattenreningssystemet är enkelt beskrivet ett system med förfilter, ultra/keramikfilter (två ombyggnationer med ultrafilter och en simhall med keramikfilter), kolpulver, UV-aggregat och klordosering. Filtreringstekniken valdes för att den tar lite utrymme i anspråk. Det gör att energin för att köra pumpar för backspolning kan minskas, enligt Lars-Göran Larsson.
Mark Kretz
